Sitter här och jobbar och tittar på den stora älgvandringen och tankarna for iväg.

Derome presenterade stolt ett hotell dom bygger för en kund. 80m högt och 205 rum så en massiv pjäs. Men när dom presenterade att det går åt 15000 kubik för att bygga så började mitt huvud räkna.
I skogen har vi (läs sambon, jag äger knappt mina byxor) mest G30-G36. Om vi ser på dom som vi klassar som S2 G30 så har dom ett förråd på runt 420 kubik/ha vid 60 års ålder.
Det blir avrundat runt 36 ha i skogskubik. Vilket innebär lite mer i fub (låt oss räkna 40ha för en del kommer ju vrakas också).
Dom siktar på att huset ska vara så klimatvänligt som det bara går.
Tar man ett område sammanhängande och kapar 40 ha, det är ganska mycket. Kan det verkligen kompensera för de material dom kan undvika om man ser på en lite längre period?

Känner att detta helt klart är ett område som jag får läsa på mer om, både ur entreprenörernas sida (derome är ju långt ifrån ensamma på detta område) och ur en miljö/klimatsynpunkt.

Nu tar man ju inte allt på samma ställe som tur var, men detta är ju långt ifrån det enda stället som det byggs hus av denna typ på.

Mycket av vår tid går till att dividera fram och tillbaka vad som ska göras. Vi skulle kunna leva på skogen ganska bra om vi driver den som en industri-skog i den mån som det är möjligt. Men... Vi (läs igen sambon då jag inte officiellt har något att säga till om) hamnar längre och längre ifrån industri-tänket och försöker ha ett mer framtids-tänk. Ersätta granskog med granskog är inte en självklarhet även om det ger en bra avkastning (självklart tar vi hänsyn till ståndorten, men marken är ganska tacksam)
Sedan är vi inte helt förtjusta i dagens granar som iaf jag ser lite som en mops, visst det är en hund, men samtidigt så sönderavlad att den knappt kan andas och ögonen kan trilla ut. Avlade träd som nästan måste kapas vid 70-80 år är lite märkligt när man ser de äldre oförädlade arterna som blir så mycket äldre utan några som helst problem. (såklart lite överdrift för textens skull)

Här någonstans blir det konflikter i våra huvuden.
Marknaden kommer i framtiden skrika efter skog, rapporter visar redan att det finns en efterfrågan som är långt över vår tillväxt, det känns ju inte så hållbart. Hur blir det om vi kommer behålla mer skog som vi inte kapar ned?
Hur påverkar det miljön att vi kapar ned det som långsiktigt binder upp co2 för att släcka en brand just nu?
Det underlättar ju inte att jag både har varit med och inventerat områden och funnit endemiska och sällsynta arter så det blivit nyckelbiotoper eller att jag varit med vid verksamhetsutveckling för större industrier i flöden från ekonomi, inköp, produktion, lager och sälj. Så jag ser de mjuka värdena som vad en viss art egentligen pekar på hur hela området ser ut, såväl som att se skogsbruksplanen som en produktions-order med ingående och utgående lager och hur sälj och ekonomi ska förvalta detta.
Det går ju inte ihop.

Och är det inte så som allt som har med skog att göra i Sverige och världen är idag?
Det går inte ihop. Industri, konsumtion, tillgång, miljö, det går inte ihop.
Och det som är riktigt riktigt sjukt är att så mycket hamnar på oss skogsägare. Om vi ska undvika att få hårdare regler, större övertramp på äganderätten så måste vi nästan bromsa vår försäljning. Som i sin tur leder till ökade priser överallt i samhället, eller att mer regnskog skövlas, urskog i ryssland (där finns ju faktisk urskog).
Finns det några andra långsiktiga vinnare än för företag som Södra (ojoj vad vi tar ansvar för miljön, låt oss bara kapa ned all skog så att vi kan göra flis av den).

Att tänka är en farlig sak ibland....

2 kommentarer | Läst 742 ggr

Mer om bloggaren

Användarvisningsbild

rejser

Proffshuggare

Blev medlem: tis 26 apr 2016, 13:21

Skogars skog
Mina reflektioner i resan som nyindragen i skogsvärlden och alla dess knepigheter.

Kommentarer

av th lör 24 apr 2021, 02:23
Fundera över dina alternativ för att lagra koldioxid på lång sikt. I huvudsak är det väl två stycken: Avverka och anlägg en ny skog eller låt den befintliga skogen växa.

Avverkar du nu lagras 13500 ton koldioxid (minus det som krävs för avverkningen, transporter och bygget) eller motsvarande din andel av materialet i hotellet och dessutom sparar man in utsläpp av koldioxid för alternativa byggmaterial (troligen armerad betong). Nackdelen är att de första åren efter avverkningen så absorberar skogen inte så mycket koldioxid per år som den gör nu men det tar inte alltför många år innan absorptionen kommer ikapp. Tyvärr är det kanske just nu som mycket koldioxidinlagring krävs för att minska koldioxidtillflödet till atmosfären från alla källor som finns. Om 60 år borde den nya skogen ha lagrat in lika mycket som avverkas nu och därmed absorberat ytterligare 13500 ton koldioxid.

Avverkar du om 60 år är förhoppningsvis de flesta träden fortfarande vid liv (om man inte betänker din dystra prognos om att de bara blir 70 - 80 år gamla) och har kanske lagrat in dubbelt så mycket koldioxid som de gjort nu. Så teoretiskt kan detta vara ett bättre alternativ än att bygga ett hotell. Men om ändå hotellet skall byggas med alternativa byggmaterial som släpper ut koldioxid så är det troligen ett sämre alternativ att låta skogen växa om man bara ser det ur koldioxidperspektivet. Det finns säkert någon livscykelanalysexpert som kan räkna på detta.

Vad gäller miljöperspektivet så är det nog svårare att vara objektiv. Här nere där jag bor finns det inte mycket urskog eftersom de flesta skogarna var nerhuggna i början av 1900-talet. Går man omkring i dagens skogar så känns det dock som att det finns gott om variation i flora och fauna även om många marker är magra och bergiga. Visserligen görs det en hel del avverkningar men inga som är lika jättelika som de som syns i diverse "skräckfilmer", mest troligt beroende på att marken är uppdelat på många ägare, som ofta inte behöver inkomsterna från skogen eftersom de har andra inkomster, och att det finns få bolagsskogar (de bolagsskogar som finns är inte heller särskilt stora). Den största sammanhållande arealen jag känner till som "huggts" var från en skogsbrand på 40-talet och då rök kanske tusen hektar. Jag betraktar snarare ett hygge som en åker eller en äng, dvs. en mark som används för odling av sådant som vi behöver för att kunna leva vidare. När jag var liten var det ju vanligt att man plockade lingon ett antal år efter en avverkning men idag är det inte så många som bryr sig om det eftersom professionellt plockade lingon är billiga. Eftersom jordbruket har blivit effektivare har vi nu mindre arealer avsatta för jordbruk och många gamla ängar har istället blivit produktionsskog vilket minskar behovet av att avverka skog med höga naturvärden.

Sedan är troligen inte högre virkespriser globalt en nackdel. Att konsumtionen minskas är ju bara bra (tycker en som har en gammal mobiltelefon med tryckknappar tillverkad i Europa och som aldrig har har skänkt kläder till second hand eftersom de alltid blir utslitna) även om många ekonomer hävdar att ökad konsumtion ger välstånd och ökad snurr på ekonomin. Det borde finnas fler långsiktiga vinnare om vi lär oss tänka långsiktigt och hållbart.

Hoppas att dessa tankar ger dig lite hjälp i ditt eget tänkande.

Att tänka är inte farligt, man kan både tänka fritt och tänka rätt :grin:
av rejser lör 24 apr 2021, 09:13
Det är ju allt det där som är med och snurrar :)

Vi bor ju också här nere där urskogen är borta om den någonsin funnits. Men finns gott om naturreservat och biotoper med faktiskt gammal fin skog. Dock inget med gran såklart (finns något undantag).

Nu spelar det ju inte så mycket roll vad "jag" gör utan vad vi alla gör.

Man kommer ju inte ifrån att det är en hönan eller ägget-situation.