Teneriffa - ett novemberparadis
av Fredrik Reuter mån 14 nov 2016, 17:52
Då var en härlig semestervecka på Teneriffa över, mitt i gråaste november. Som ni kanske märkt så har jag inte varit aktiv på skogsforum nu ett tag och det har varit ett medvetet val, då detta var vår första riktiga semester på ganska länge (det är kanske därför de har dålig wi-fi på kanarieöarna).
Summa summarum - en veckas paradis för en skandinav.
Det var första gången för oss på Teneriffa och jag kommer rekommendera ön som resmål till alla som frågar, anledningen - ett paradis som har det mesta.
Nu vart det klassisk charter som gällde och hotellboende i Costa Adeje som ligger på sydkusten av Teneriffa. 18 grader på natten, 28 på dagen (topp 31) och ungefär 90% sol från molnfri himmel. Ca 21 grader i havet och 27 i poolen.
Men det var inte bara solstolar och bad som lockade med Teneriffa. Vi hyrde bil och for runt på ön också, bl a så besöktes klassiska resmålet Tiede, Spaniens högsta berg och världens tredje största vulkan. Mitt på Teneriffa sträcker vulkanen upp sig 3.600 m ö h, oftast då genom molnen och runt toppen är ett vidsträckt område som troligtvis liknar ett månlandskap med lavasten, lavasten och åter lavasten. Otroligt fina vyer som man garanterat kommer komma ihåg om man varit där. Något man som skogstokig troligtvis inte heller glömmer är vägen upp till Teide. Det finns i och för sig flera, men de är ganska lika i utformning - stark stigning medelst serpentinväg som är omgiven av branta sluttningar med kanarietall. Detta är ett spännande trädslag som växer på kanarieöarna. Tillhör släktet tall (Pinus canariensis), kan bli 60m hög, har upp till 30 cm långa barr, tål inte kyla (subtropisk), har stora fina kottar och slår rejält med vattskott om den får möjlighet. Troligtvis (jag fick aldrig klarhet i detta), så är kanarietallen också brandresistent. Åtminstone så verkade det så delar av nationalparken där tallen växte hade brunnit rejält. På vissa områden var barken svart och yttersta delarna av rotsystemen avbrända. Men det verkade inte bekomma dessa träd, de växte vidare ohämmat.
Det var riktigt intressant att vandra runt i en skog av kanarietall, skogsbruk verkade dock inte bedrivas på de områden jag var och traskade, stora delar var nationalpark och kanarietallen har begränsad spridning, men hade skogsbruk bedrivits så hade det varit motorsåg och kanske linbana som varit aktuellt, rejäla branter och svår terräng.
Kanarietallen växte i område strax under månlandskapet, ungefär i höjd med molnen. Under skogen (omvänd trädgräns jämfört med våra fjäll) så blev det torrare och här dominerade odlingslandskapet med druvor, bananer, tomater osv.
Så, nu har vi börjat acklimatiseringen med november i Sverige igen, vardagen gör sig påmind med slask, mörker och krånglande pelletsbrännare…
Kanske inte så uppmuntrande men det som väger upp är att komma tillbaka till skogsforum och den nordiska skogen, det är bra drag på diskussionerna nu så jag har ett digert arbete att läsa in mig på vad som skrivits senaste veckan!
Ha det bra!
Summa summarum - en veckas paradis för en skandinav.
Det var första gången för oss på Teneriffa och jag kommer rekommendera ön som resmål till alla som frågar, anledningen - ett paradis som har det mesta.
Nu vart det klassisk charter som gällde och hotellboende i Costa Adeje som ligger på sydkusten av Teneriffa. 18 grader på natten, 28 på dagen (topp 31) och ungefär 90% sol från molnfri himmel. Ca 21 grader i havet och 27 i poolen.
Men det var inte bara solstolar och bad som lockade med Teneriffa. Vi hyrde bil och for runt på ön också, bl a så besöktes klassiska resmålet Tiede, Spaniens högsta berg och världens tredje största vulkan. Mitt på Teneriffa sträcker vulkanen upp sig 3.600 m ö h, oftast då genom molnen och runt toppen är ett vidsträckt område som troligtvis liknar ett månlandskap med lavasten, lavasten och åter lavasten. Otroligt fina vyer som man garanterat kommer komma ihåg om man varit där. Något man som skogstokig troligtvis inte heller glömmer är vägen upp till Teide. Det finns i och för sig flera, men de är ganska lika i utformning - stark stigning medelst serpentinväg som är omgiven av branta sluttningar med kanarietall. Detta är ett spännande trädslag som växer på kanarieöarna. Tillhör släktet tall (Pinus canariensis), kan bli 60m hög, har upp till 30 cm långa barr, tål inte kyla (subtropisk), har stora fina kottar och slår rejält med vattskott om den får möjlighet. Troligtvis (jag fick aldrig klarhet i detta), så är kanarietallen också brandresistent. Åtminstone så verkade det så delar av nationalparken där tallen växte hade brunnit rejält. På vissa områden var barken svart och yttersta delarna av rotsystemen avbrända. Men det verkade inte bekomma dessa träd, de växte vidare ohämmat.
Det var riktigt intressant att vandra runt i en skog av kanarietall, skogsbruk verkade dock inte bedrivas på de områden jag var och traskade, stora delar var nationalpark och kanarietallen har begränsad spridning, men hade skogsbruk bedrivits så hade det varit motorsåg och kanske linbana som varit aktuellt, rejäla branter och svår terräng.
Kanarietallen växte i område strax under månlandskapet, ungefär i höjd med molnen. Under skogen (omvänd trädgräns jämfört med våra fjäll) så blev det torrare och här dominerade odlingslandskapet med druvor, bananer, tomater osv.
Så, nu har vi börjat acklimatiseringen med november i Sverige igen, vardagen gör sig påmind med slask, mörker och krånglande pelletsbrännare…
Kanske inte så uppmuntrande men det som väger upp är att komma tillbaka till skogsforum och den nordiska skogen, det är bra drag på diskussionerna nu så jag har ett digert arbete att läsa in mig på vad som skrivits senaste veckan!
Ha det bra!
11 kommentarer | Läst 7435 ggr
