Ja det är förstås det där med de senaste åren med småhugg mot oss som äger skog. Eller "oss" kanske jag inte ska skriva, jag vet ju inte vad alla tycker. Men mot mig i varje fall. Med de senaste attackerna från socialdemokraterna mot oss som sköter om skogen, och försöker leva och verka utanför storstäderna, så blev det liksom nog för min del. (Bucht vacklande pladder om att "ersättningsfrågan borde vara utredd först" är ju bara strunt. Jag vill inte ha ersättning, jag vill veta att jag får lämna över min skog till mina barn!)

Nu är det nog med att tro att det jag har gjort och tänkt göra för att skapa en så rik och varierad skog som det bara går, ska uppskattas av "staten". En skog som bär sina kostnader och på sikt kan ge en anständig avkastning. Ett företag där jag kan lita på att jag har rådighet över det jag äger och spelreglerna är hyfsat stabila. Men tyvärr måste jag ge mig. Det spelar ingen roll hur mycket vi som äger skog gör för att tillfredsställa alla dessa som anser sig ha rådighet över skogen utan att vare sig äga den, eller jobba för den. De blir aldrig nöjda. Inte före äganderätten är helt urgröpt och all skog tillhör storbolagen eller staten. Landsbygdens folk och förvaltare har tyvärr inga vänner i riksdagen längre.

Men kanske om 10-20 år, då kanske det har blivit bättre.

Så, tills dess så har jag bestämt mig för att sköta skogen strikt utifrån riskminimering och kostnadsminimering. Jag lämnar PEFC, finns inget ekonomiskt värde att vara med förrän det är dags för nästa slutavverkning. Så varför åta mig något som ingen vare sig uppskattar eller ekonomiskt värdesätter?
Jag kommer totalt underröja för att maximera framkomligheten för både mina egna maskiner och entreprenörernas. Fåglar och andra djur som behöver lövbuskar och snår får ta sig till statens skogar, för där är det väl perfekt antar jag.
Jag kommer rensa upp ordentligt från liggande träd och sånt som hindrar maximal framkomlighet för både huggare och maskiner. Då får jag högst produktivitet.
Eftersom tallarna är höga nog nu så är inte älgskador någon större risk på länge än, utanför de områden jag hägnar in. Så röjer rent på allt löv och buskar förutom de björkar jag behöver för ved. De tar jag efterhand.
Tar ner alla evighetsträd så de inte orsakar brunnar kring sig där jag kan plantera nya träd. Vinsten i att frigöra marken för tillväxt och intäkten för de grova tallarna täcker väl de skador som kan bli när jag fäller dem.
Kommer förstås bli lite jobbigt att rensa rent från alla träd kring bäcken, men där är det bra att lägga körvägarna för gallringen.
Gör över till kontinuitetsskogsbruk med metoden "löpande gallring till timmerställning" minimerar jag kostnader och administrativs arbete med anmälningar hit och dit. Här finns goda förutsättningar att få bidrag för det.
Kommer få en väldigt fin parkliknande skog som kommer synas redan till nästa vår. Som är strikt lönsam. Den kommer jag inspektera från min elcykel. Som jag också fått bidrag till.

Ja jisses! I mina mörka stunder så kan ibland tänka om inte demokratin och "nationen" snart spelat ut sin roll som system. Mindre självstyrande regioner är kanske modellen. Men sen kommer jag förstås på rätta tankar, då allt utveckling går åt precis motsatt håll. Men vem är jag att tro att jag skulle förstå mer än de intellektuella giganter som styr Sverige idag?

17 kommentarer | Läst 4039 ggr

Mer om bloggaren

Användarvisningsbild

Uvskogen

Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum!
Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum!

Blev medlem: sön 20 jul 2008, 17:33

Uvskogens skog i ord och bild

Kommentarer

av hlb lör 09 sep 2017, 18:31
Intressant inlägg. Du tänker precis som jag, och säkert många andra på forumet. I vintras räddade jag ett antal hektar från "de kloka i staden". Jag försöker ändå spara enstaka små paradis för fåglar och djur, men inte så stora att byråkraterna nappar, dock rätt många, så att djur och fåglar inte får bostadsbrist.
av Erre lör 09 sep 2017, 21:08
Ja det är oroliga tider nu.
På många håll.
Hoppas du hittar ut ur dom mörka tankarna och kämpar vidare med det DU vill.
Man ska aldrig ge sig.
av isteskog lör 09 sep 2017, 21:34
Tyvärr måste jag hålla med dig, Uven! Spar själv i fortsättningen bara småbiotoper som inte kan utvecklas till några nyckelbiotoper. Det verkar bara bli fler och fler pålagor på oss privata skogsägare, en utveckling som verkligen INTE gynnar den biologiska mångfalden som så många snackar om!
av 80-90 lör 09 sep 2017, 22:04
Det gäller å röja hårt !!! Tänkte börja slå blåbär å lingonriset för man vet inte
av Uvskogen sön 10 sep 2017, 06:13
Erre skrev:Ja det är oroliga tider nu.
På många håll.
Hoppas du hittar ut ur dom mörka tankarna och kämpar vidare med det DU vill.
Man ska aldrig ge sig.


Tack "Erre"! Som tur är så är jag i grunden en positiv person så stannar aldrig länge i dysterhet. Men visst lär man bli lite mer taktisk i sitt skogsskötande. Räcker inte längre att bara tänka på vad som är bäst för skogen och naturen. Numera måste man jobbar mer med riskanalyser utifrån dagsaktuell och ständigt vinglande politik. Kommer mina åtgärder bara resultera i att jag, trots att det är bra det jag gör, långsiktigt riskerar allt?

Så det är det som jag mest försöker säga med inlägget. Lite mer aktivt risktänkande inom detta område.
av Uvskogen sön 10 sep 2017, 06:15
80-90 skrev:Det gäller å röja hårt !!! Tänkte börja slå blåbär å lingonriset för man vet inte


Ha ha, ja det kan nog vara bra. Lägg det på en hög till Miljöpartiet & Naturskyddsföreningen med anhang, för de verkar vara duktiga på at binda ris åt egen rygg!
av hlb sön 10 sep 2017, 06:18
Uvskogen. Får jag lägga ut din text på Facebook också? Du formulerar precis vad så många känner, men stadsborna inte förstår.
av halvproffs sön 10 sep 2017, 06:37
Min caddy passerar 26000mil nu och rasar kopplingen blir det att skrota bilen trots att den i övrigt är i bra skick.
Hoppsan detta inlägg skulle varit i Erres blogg.
av Uvskogen sön 10 sep 2017, 07:12
hlb skrev:Uvskogen. Får jag lägga ut din text på Facebook också? Du formulerar precis vad så många känner, men stadsborna inte förstår.


Tack för de vänliga orden om mina hemvävda tankar! :smile:
(Visst får du det, den är ju redan offentlig så det valet är ju redan gjort.)
av Slurfi sön 10 sep 2017, 11:58
Intressant läsning
av SkogsGotte sön 10 sep 2017, 14:31
Hemskt att den nuvarande trenden i skogspolitiken behöver leda till detta. Själv måste jag nog ta bort de ståtliga furorna man har som evighetsträd på fastigehten pga risken för att havsörnar i närheten skall bosätta sig i dem och skapa stora problem för en fortsatt skötsel.
av halvproffs sön 10 sep 2017, 15:45
Bra skrivet Uven! Har liknande känsla själv. Man tappar sugen lite när man inte kan utveckla skogen som man själv vill för risken blir stor att det framöver blir någon slags konfiskation.
av Älgfoderodlare mån 11 sep 2017, 10:15
På något sätt känns det som att vi privatskogsbrukare, skulle göra någon form av manifestation som typ Franska bönderna gjorde för att få staten att förstå deras situation. Något som skulle påminna svenska regeringen o skogsindustrierna, hur beroende de är av oss egentligen. Vad vi producerar, vad vi gör för vår natur, att landsbygden måste leva för att dessa värden skall bestå ! Ex. ett avverkningsstopp i typ 5 år skulle få stora effekter på svenskt näringsliv o exportintäkter till staten. Det enda vi skogsbrukare skulle "förlora" är 5 år av tillväxt. Något för att visa på det arbete som ändå görs men inte syns i den grad det borde göra. Effelkten i dagens läge kan ju också bli att prisnivåerna går upp till vår fördel. Bara en tanke !
av Hugin mån 11 sep 2017, 20:50
Kloka tankar, Uven! Stämmer till eftertanke.
Har ett eget färskt exempel på hur myndighetsutövandet (-missbruket?) glider i en alltmer konfiskativ riktning;

Skicksde en avverkningsanmälan 2010 på ett område, som delvis gränsar mot grannmarkens Natura 2000-område. Avverkning godkändes då utan några invändningar av Ss. Jag valde emellertid att inte genomföra avverkningen.

Då jag nu uppfattar marknadssituationen bättre, så sände jag en ny avverkningsanmälan (feb. 2017, samma område, samma förutsättningar).

Nu blev det en annan (7 år senare) bedömning, innebärande att "en orörd skyddszon" skall lämnas mot grannmarkens Natura 2000-område! Detta, med hänvisning till miljöbalken och hänvisning till att, i det fall jag inte avser ta hänsyn till detta, erfordras tillstånd av länsstyrelsen, vilket bl.a kräver en miljökonsekvensbeskrivning bifogad ansökan ...

Så, nog är det högaktuellt, att tänka på riskminimering inför framtiden. - Inte särskilt offensivt agerande, men vi skogsägare är ju tvingade på defensiven och trycket ökar uppenbarligen succesivt.
av Hugin mån 11 sep 2017, 21:28
Ytterligare en tanke, Uven, efter att nyligen ha kommenterat ditt utmärkta blogginlägg. Det är ju så, att ett blogginlägg och kommentarer till detta är mer "färskvara" än en separat tråd i forumet. Härigenom riskerar viktiga idéer och problemställningar, som publiceras i blogg, en alltför tidig död.

Föreslår därför att du startar en separat tråd, som tar upp frågorna om riskminimering/hotet mot skogsägandet mm, som du så bra öppnat i bloggen. Denna fråga förtjänar en betydligt större exponering, debatt, dialog och inte minst som ögonöppnare för vart vi är på väg - ur ett skogsägarperspektiv!
av p till p lör 16 sep 2017, 21:35
Denna blogg borde inte gömmas bort med en sådan överskrift .
Det är ju knappast någon fördel för naturen eller för landet att skogsägare sköter skogen så det inte blir nyckelbiotop. Och kanske inte hinner med det som borde göras för skogen.
av Bosse1 tis 19 sep 2017, 20:11
Huvet på spiken Uvskogen, det är ju sånt här man funderar på.