Att göra rätt val
av Uvskogen sön 03 nov 2019, 07:13
Det är ganska långt mellan blogginläggen numera men satt och läste igenom en massa nu på morgonen av vad alla ni andra skriver. Blev lite inspirerad av att skriva ett, kanske mest för att samla ihop för mig själv lite av året som varit så här långt. Lite sådär småegoistiskt att tänka så kanske men samtidigt så kan ju den hugade bloggläsaren ta del av det ändå! 
Blir en ganska rapsodisk hopsamling av händelser, kronologin struntar jag helt i, det får bli som tankarna ramlar ner från tangenterna.
En given sak att berätta om är egentligen en fortsättning av det senaste inlägget jag gjorde. Fick ännu ett barnbarn i juli i år! En alldeles underbar liten dotterdotter. Alldeles lite extra spännande med henne då hon hade bråttom ut, eller lite väl mycket "det hinns med" inställning hos modern, hon föddes hemma i badrummet!
Allt gick alldeles utmärkt, K han upp till dom och fick assistera tillsammans med svärsonen som barnmorskor. Riktig sådan fanns med via 1177 på mobilen på toastolen. Födseln gick utmärkt och sen kom ambulansen med kunnig personal som tog med de båda in till BB. Vilken händelse, och självklart runt midnatt så händer det.
(Nu kanske du undrar vad jag bidrog med i historien - tja inte ett dugg. Segstartad på natten som jag är, så satt jag hemma hos oss och vaktade köksbordet med telefonen på, för regelbundna nyheter från K om hur det hela fortlöpte. Inte utan att en liten tår fälldes när K ringde och meddelade att nu är du morfar igen)
På skogssidan så mycket handlat om mitt försök att få igång en affärsverksamhet med skotning med min Bison. Har ju skrivit lite om det i forumet så om maskinen och så är inte mycket nytt att säga. Den tuffar på, har passerat 100 timmar nu och den levererar som jag hoppats.
Däremot så har, hittills, mina förhoppningar om att få köra mindre skotningsuppdrag åt skogsägare kommit på skam. Helt still på den fronten förutom det första uppdraget för Mellanskog. Men det som däremot tog en väldig fart var när jag annonserade ut att jag fällde träd och röjde på gårdar. Har nu under augusti-oktober hat många uppdrag. Kombinationen med att jag både fäller och kör bort stamdelar och ris är lite ovanlig så det har gett gott med uppdrag. Min maskin är ju dessutom så pass liten att jag kan komma in på gårdarna utan att skada särskilt mycket, eller faktiskt inte alls. Så det har varit roligt och hjälpt till med att få fram pengar till avbetalningarna på maskinen. Så här i efterhand var det kanske ett huvudlöst inköp men samtidigt så kan både K och jag konstatera att så många vintrar till i egna skogen med fyrhjuling och ATV-vagn hade jag inte klarat. Kan inte riktigt ta ut från kroppen på samma sätt som förr. Är inte direkt lastgammal än men det börjar märkas, återhämtning tar längre tid och har ett hjärta som ibland talar om att det finns där. (Får någon gång per år förmaksflimmer. Inte direkt livshotande men obehagligt - de återställer mig med en elchock så man är som ny igen. Men jag får dem alltid när jag jobbat för hårt fysiskt och samtidigt slarvat med mat och dryck)
Har bytt ut min drygt 1 år gamla Ford Ranger också. Låter kanske galet men den har jag på företaget via leasingavtal så månadskostnaden blev i stort sett densamma. Fick en bil som ska dra cirka 2 dl mindre diesel och innehåller flera andra fördelar också. Men det som är lite märkligt är att både skatt och förmånsvärde stiger kraftigt, trots att bilen är mycket renare. Svensk miljöpolitik idag.
Den största utmaningen med att få det här med gårdsavverkningar att bli lönsamt och smidigt är att ta hand om riset. Har så här långt kört iväg riset via en åkare som kör ut container till mig. Men en de där 10-15 kubikarna är inte optimala, lite för korta och lite för höga. Blir för många körningar redan med en 2-3 träd. Ska prova nu med en längre lastväxlartyp på 20 kubik. Längre och lägre, hoppas kunna packa bättre i en sån. Nackdelen är att de kräver betydligt mer plats för att få på plats men jag få se hur det faller ut.
Har lite funderat på att anlägga ett eget risupplag också men det krävs såna mängder före någon vill komma och flisa det så lönsamheten blir låg.
Nåja, vi jobar på med fmailjeföretaget. Både svärson och sonen hugger in i bland och hugger. Det är guldkant på tillvaron. Så vare sig jag eller K är särskilt stressade över hur det ska gå. Vi har mentalt förberett oss på att det kanske inte går i längden, då är det bara att sälja grejorna. Där är vi inte särskilt sentimentala. Men det är absolut ingen fara på taket för det i nu, nu så är fortfarande intäkterna större än utgifterna i bolaget!
Fick sonen med familj på närmare håll efter sommaren. De hittade, efter ett långt letande, sitt drömhus tvärs över älven!
Lite sådär småirriterande att ingen bro i närheten så det som är 1 km fågelvägen tar cirka 20 minuter med bil då närmaste bro är 5 km bort. Men till sommaren kan vi alltid paddla kajak över. Både jag och K har blivit helt förtjusta i att paddla kajak på sjön i närheten. Vi har fått tag i ett litet båthus att hyra så vi kan enkelt åka upp och ta en paddeltur när andan faller på.
Se där några brottstycken ur livet för en tidig pensionär i form av försörjningmodellen, men inte när det gäller arbete. Har inte än lyckats med ambitionen att jobba cirka 50-60%. Har blivit rätt mycket både i nya företaget som i det gamla (konsulttjänster). Har så himla svårt tacka nej när en möjlighet att dra in lite till avbetalningarna på maskinerna. Sen vill jag ju ha fler maskiner tyvärr. Den lusten tycks inte vilja pensionera sig!
Nä får sluta skriva nu, det här var så roligt att göra att det kan bli historiens längsta inlägg annars! Får försöka skriva lite oftare igen.
saknar ibland den lite mer avslappande tonen och dialogen man får via bloggarna, och inte minst tillfredställen i att få "skriva av sig".
Se nu fortsätter jag ju ändå - nu är det slut för den här gången!
SLUT.
Blir en ganska rapsodisk hopsamling av händelser, kronologin struntar jag helt i, det får bli som tankarna ramlar ner från tangenterna.
En given sak att berätta om är egentligen en fortsättning av det senaste inlägget jag gjorde. Fick ännu ett barnbarn i juli i år! En alldeles underbar liten dotterdotter. Alldeles lite extra spännande med henne då hon hade bråttom ut, eller lite väl mycket "det hinns med" inställning hos modern, hon föddes hemma i badrummet!
Allt gick alldeles utmärkt, K han upp till dom och fick assistera tillsammans med svärsonen som barnmorskor. Riktig sådan fanns med via 1177 på mobilen på toastolen. Födseln gick utmärkt och sen kom ambulansen med kunnig personal som tog med de båda in till BB. Vilken händelse, och självklart runt midnatt så händer det.
(Nu kanske du undrar vad jag bidrog med i historien - tja inte ett dugg. Segstartad på natten som jag är, så satt jag hemma hos oss och vaktade köksbordet med telefonen på, för regelbundna nyheter från K om hur det hela fortlöpte. Inte utan att en liten tår fälldes när K ringde och meddelade att nu är du morfar igen)
På skogssidan så mycket handlat om mitt försök att få igång en affärsverksamhet med skotning med min Bison. Har ju skrivit lite om det i forumet så om maskinen och så är inte mycket nytt att säga. Den tuffar på, har passerat 100 timmar nu och den levererar som jag hoppats.
Däremot så har, hittills, mina förhoppningar om att få köra mindre skotningsuppdrag åt skogsägare kommit på skam. Helt still på den fronten förutom det första uppdraget för Mellanskog. Men det som däremot tog en väldig fart var när jag annonserade ut att jag fällde träd och röjde på gårdar. Har nu under augusti-oktober hat många uppdrag. Kombinationen med att jag både fäller och kör bort stamdelar och ris är lite ovanlig så det har gett gott med uppdrag. Min maskin är ju dessutom så pass liten att jag kan komma in på gårdarna utan att skada särskilt mycket, eller faktiskt inte alls. Så det har varit roligt och hjälpt till med att få fram pengar till avbetalningarna på maskinen. Så här i efterhand var det kanske ett huvudlöst inköp men samtidigt så kan både K och jag konstatera att så många vintrar till i egna skogen med fyrhjuling och ATV-vagn hade jag inte klarat. Kan inte riktigt ta ut från kroppen på samma sätt som förr. Är inte direkt lastgammal än men det börjar märkas, återhämtning tar längre tid och har ett hjärta som ibland talar om att det finns där. (Får någon gång per år förmaksflimmer. Inte direkt livshotande men obehagligt - de återställer mig med en elchock så man är som ny igen. Men jag får dem alltid när jag jobbat för hårt fysiskt och samtidigt slarvat med mat och dryck)
Har bytt ut min drygt 1 år gamla Ford Ranger också. Låter kanske galet men den har jag på företaget via leasingavtal så månadskostnaden blev i stort sett densamma. Fick en bil som ska dra cirka 2 dl mindre diesel och innehåller flera andra fördelar också. Men det som är lite märkligt är att både skatt och förmånsvärde stiger kraftigt, trots att bilen är mycket renare. Svensk miljöpolitik idag.
Den största utmaningen med att få det här med gårdsavverkningar att bli lönsamt och smidigt är att ta hand om riset. Har så här långt kört iväg riset via en åkare som kör ut container till mig. Men en de där 10-15 kubikarna är inte optimala, lite för korta och lite för höga. Blir för många körningar redan med en 2-3 träd. Ska prova nu med en längre lastväxlartyp på 20 kubik. Längre och lägre, hoppas kunna packa bättre i en sån. Nackdelen är att de kräver betydligt mer plats för att få på plats men jag få se hur det faller ut.
Har lite funderat på att anlägga ett eget risupplag också men det krävs såna mängder före någon vill komma och flisa det så lönsamheten blir låg.
Nåja, vi jobar på med fmailjeföretaget. Både svärson och sonen hugger in i bland och hugger. Det är guldkant på tillvaron. Så vare sig jag eller K är särskilt stressade över hur det ska gå. Vi har mentalt förberett oss på att det kanske inte går i längden, då är det bara att sälja grejorna. Där är vi inte särskilt sentimentala. Men det är absolut ingen fara på taket för det i nu, nu så är fortfarande intäkterna större än utgifterna i bolaget!
Fick sonen med familj på närmare håll efter sommaren. De hittade, efter ett långt letande, sitt drömhus tvärs över älven!
Lite sådär småirriterande att ingen bro i närheten så det som är 1 km fågelvägen tar cirka 20 minuter med bil då närmaste bro är 5 km bort. Men till sommaren kan vi alltid paddla kajak över. Både jag och K har blivit helt förtjusta i att paddla kajak på sjön i närheten. Vi har fått tag i ett litet båthus att hyra så vi kan enkelt åka upp och ta en paddeltur när andan faller på. Se där några brottstycken ur livet för en tidig pensionär i form av försörjningmodellen, men inte när det gäller arbete. Har inte än lyckats med ambitionen att jobba cirka 50-60%. Har blivit rätt mycket både i nya företaget som i det gamla (konsulttjänster). Har så himla svårt tacka nej när en möjlighet att dra in lite till avbetalningarna på maskinerna. Sen vill jag ju ha fler maskiner tyvärr. Den lusten tycks inte vilja pensionera sig!
Nä får sluta skriva nu, det här var så roligt att göra att det kan bli historiens längsta inlägg annars! Får försöka skriva lite oftare igen.
saknar ibland den lite mer avslappande tonen och dialogen man får via bloggarna, och inte minst tillfredställen i att få "skriva av sig".
Se nu fortsätter jag ju ändå - nu är det slut för den här gången!
SLUT.
10 kommentarer | Läst 1900 ggr
