frustande ljud hördes bakom mig i mörkret...
av skogsrået tis 09 okt 2012, 21:44
Idag har jag gett igen på den elaka huvudvärken. Det har blivit några underbara timmar på traktorn. Ytterligare klippningsjobb som skulle göras innan det är dags att koppla bort hacken för säsongen. Jag var tveksam till det hela när jag tittade ut genom fönstret i morse, o det var mörkt ....mycket mörkt på himlen.Men sambon var övertygad att det skulle gå bra att ge sig i kast med att slå i och omkring travbanan i Kalix. Jag hade passerat där i somras, redan då hade jag tyckt att det var en sorglig syn. Innan jag kört de två milen in till Kalix med traktorn så vräkte regnet ner. Så höll det på hela dagen. Folk måste ha trott att man var galen som var ute och slog i spöregnet. Själva travbanan används flitigt, den går runt flera åkrar, som dock aldrig har blivit slagna på flera år. Ni kan ju ana hur mycket sly det hinner samlas. Mellan varje liten åkerstump finns diken , alla igenvuxna. Det var bara att vrida på P3 på högsta volym, tända alla lysen och öka farten på vindrutetorkarna. Hej o hå vad det gick....hacken slår bort ganska mycket vatten när man far fram och på marken ser man råttorna pila fram och tillbaka...man är glad att man sitter på behörigt avstånd. Ibland måste man ut och kolla efter någon körbar överfart i den mycket höga gräset(jo jag vet...jag är inte så lång..bara en tvärhand hög...men jag tror nog att gräset skulle upplevas som lååångt för fler än jag)och då skuttar man med snabba och höga kliv o hoppas innerligt slippa trampa på de svarta rackarna som pilar runt överallt. När man var yngre och hjälpte till hemma med slåttern kunde det hända att fiskmåsarna som flockades på lägdorna för att fånga grodor och råttor i det nyslagna gräset tappade sina "fynd" uppe luften på traktorn. Den gamla traktorn jag körde från -63(kallade den för Bebban) var öppen bak och saknade en dörr. Ibland kom det en råtta flygandes från himlen , rätt ner på ryggen när man körde. Vissa straffar gud direkt skulle man kunna tro
En liten paus i klippningen blev det när sambons gamla mor skulle skjutsas till sjukhuset för koll av pacemaker. På hemvägen tog vi en fika på JUC-ortens återvinningsbutik samt café. vad gör man inte för att få en chans att kolla in eventuella fynd. Där stod den ....vit och blå...en motionscykel ...såg helt ny ut och hade till och med instruktionsbok. Många verkar vara less på sina motionscyklar, själv har jag aldrig ägt någon. Har inte ens en vanlig cykel där jag nu bor. Kanske...bara kanske så skulle man kunna lura upp sambon på den.Han om någon skulle verkligen behöva röra på benen. Men då får man väl utrusta den lite extra....en cykelkorg fram med lite dricka o go´fika kanske !!!
250 kr kostar den.....nåväl jag har reserverat den till i morgon, måste sova på saken. I dagsläget tror jag inte att jag själv har ork att trampa så mycket. Men en stund framför tv´n så småningom ska man väl ändå kunna fixa.Lite knepigt kan det bli att få hem den i bilen, men mycket konstigheter har jag transporterat i den gamla volvon genom åren så det ska nog gå.... Sist jag hälsade på föräldrarna i västerbotten hade jag lyckats klämma in mängder av blommor, tomater, tre äppelträd, ett körsbärsträd och en stor pilbuske. Samtliga frukt träd bar också mycket riktigt frukt!!!!!
Skjutsade hem "svärmor" och skyndade vidare tillbaka i regnet till travbanan. Sambon var i skogen med skördaren. Ett jobb åt trafikverket. Men den här dagen fick han ägna sig åt bärgning av skotaren som var där.För mitt inre såg jag skotaren och skördaren sitta ordentligt fast upp till taket i leran när han senare ringde och berättade att man tyvärr nu måste ta dit ytterligare en maskin för att klara bärgningen -men skördaren satt tack o lov inte fast..den var nog bara lite för liten för att fixa såna extra uppdrag. I morgon kommer en annan skotare dit för att göra ett försök.
Musiken dunkade i högtalarna och mörkret började att falla. Regnet var mer intensivt än någonsin. Magen knorrade och det var dags att avsluta dagens arbete. Jag hade långt till bilen och det lockade inte att gå bland råttorna i mörkret. Låste traktorn, slog av huvudströmmen och begav mig mot bilen .....när jag plötsligt såg något glimma till längre bort. Jag stannade och lyssnade....det rasslade till i gräset...jag drog efter andan...och skyndade på mina steg. Jag spejade ut i mörkret..vad fanns där ute? Det lät som om ljudet rörde sig snabbt..plötsligt var det bakom mig....var det springade steg?....Jag kom ut på den leriga och regnblöta travbanan...jag anade min bil allra längst bort ....då såg jag plötsligt billyktor röra sig sakta....runt banan. Jag drog lättat efter andan. Det var väl någon travbaneansvarig som var nyfiken på varför bommen var öppen, tänkte jag. Jag saktade in mina steg och log för mig själv åt min livliga fantasi som fått mitt hjärta att bulta.Jag är inte mörkrädd..absolut inte...i mörkret brukar jag känna mig trygg,....för vem ska hitta MIG där? Regnet smattrade hårt mot marken när jag plötsligt hörde ett frustande ljud bakom mig i mörkret. Behöver jag tala om att det nästan blev blött i byxorna o då menar jag inte av regnet. Då uppenbarar sig något i mörkret...en häst med sulky och kusk susar spöklikt förbi mig, strax efteråt kommer tränaren/hästägaren med bil bakom! Snacka om överraskningar i mörkret. Men var annars skulle man egentligen träffa på en travhäst om inte på en travbana..men i mörkret hade jag inte väntat mig det!!! Det var en upplevelse!!
i morgon hoppas jag på uppehåll när resten av travbane området ska klippas.
En liten paus i klippningen blev det när sambons gamla mor skulle skjutsas till sjukhuset för koll av pacemaker. På hemvägen tog vi en fika på JUC-ortens återvinningsbutik samt café. vad gör man inte för att få en chans att kolla in eventuella fynd. Där stod den ....vit och blå...en motionscykel ...såg helt ny ut och hade till och med instruktionsbok. Många verkar vara less på sina motionscyklar, själv har jag aldrig ägt någon. Har inte ens en vanlig cykel där jag nu bor. Kanske...bara kanske så skulle man kunna lura upp sambon på den.Han om någon skulle verkligen behöva röra på benen. Men då får man väl utrusta den lite extra....en cykelkorg fram med lite dricka o go´fika kanske !!!
250 kr kostar den.....nåväl jag har reserverat den till i morgon, måste sova på saken. I dagsläget tror jag inte att jag själv har ork att trampa så mycket. Men en stund framför tv´n så småningom ska man väl ändå kunna fixa.Lite knepigt kan det bli att få hem den i bilen, men mycket konstigheter har jag transporterat i den gamla volvon genom åren så det ska nog gå.... Sist jag hälsade på föräldrarna i västerbotten hade jag lyckats klämma in mängder av blommor, tomater, tre äppelträd, ett körsbärsträd och en stor pilbuske. Samtliga frukt träd bar också mycket riktigt frukt!!!!!
Skjutsade hem "svärmor" och skyndade vidare tillbaka i regnet till travbanan. Sambon var i skogen med skördaren. Ett jobb åt trafikverket. Men den här dagen fick han ägna sig åt bärgning av skotaren som var där.För mitt inre såg jag skotaren och skördaren sitta ordentligt fast upp till taket i leran när han senare ringde och berättade att man tyvärr nu måste ta dit ytterligare en maskin för att klara bärgningen -men skördaren satt tack o lov inte fast..den var nog bara lite för liten för att fixa såna extra uppdrag. I morgon kommer en annan skotare dit för att göra ett försök.
Musiken dunkade i högtalarna och mörkret började att falla. Regnet var mer intensivt än någonsin. Magen knorrade och det var dags att avsluta dagens arbete. Jag hade långt till bilen och det lockade inte att gå bland råttorna i mörkret. Låste traktorn, slog av huvudströmmen och begav mig mot bilen .....när jag plötsligt såg något glimma till längre bort. Jag stannade och lyssnade....det rasslade till i gräset...jag drog efter andan...och skyndade på mina steg. Jag spejade ut i mörkret..vad fanns där ute? Det lät som om ljudet rörde sig snabbt..plötsligt var det bakom mig....var det springade steg?....Jag kom ut på den leriga och regnblöta travbanan...jag anade min bil allra längst bort ....då såg jag plötsligt billyktor röra sig sakta....runt banan. Jag drog lättat efter andan. Det var väl någon travbaneansvarig som var nyfiken på varför bommen var öppen, tänkte jag. Jag saktade in mina steg och log för mig själv åt min livliga fantasi som fått mitt hjärta att bulta.Jag är inte mörkrädd..absolut inte...i mörkret brukar jag känna mig trygg,....för vem ska hitta MIG där? Regnet smattrade hårt mot marken när jag plötsligt hörde ett frustande ljud bakom mig i mörkret. Behöver jag tala om att det nästan blev blött i byxorna o då menar jag inte av regnet. Då uppenbarar sig något i mörkret...en häst med sulky och kusk susar spöklikt förbi mig, strax efteråt kommer tränaren/hästägaren med bil bakom! Snacka om överraskningar i mörkret. Men var annars skulle man egentligen träffa på en travhäst om inte på en travbana..men i mörkret hade jag inte väntat mig det!!! Det var en upplevelse!!
3 kommentarer | Läst 30021 ggr