Avverkning (slutavverkning)

Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

42 inlägg 18220 visningar 8 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

DagL  
#397280 Introduktion
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har 21 juni 2016 utfärdat Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket http://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/press2016/Artskydd_Gemensamma%20riktlinjer_skogsstyrelsen.pdf
Samtidigt skriver GeneralDirektörerna till regeringen att artskyddsförordningen bör utredas https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/press2016/Artskydd_skrivelse.pdf .
Därmed höjs artskyddsförordningen och dess konsekvenser till politisk nivå.
Den avgående GD för Skogsstyrelsen (nu ordförande i Föreningen Skogen) har nyss skrivit: ”Regeringen och politiken måste ta ansvar för de avvägningar som rimligen måste göras. Det är redan tillräckligt tydligt att de tolkningar av gällande regelverk som nu görs efter bästa förmåga av tjänstemän leder över styr. Se över och skriv om lagstiftningen så att skogsbrukande blir möjligt i Sverige.” http://www.lantbruk.com/debatt/satt-ned-foten-tillat-bade-bombmurklor-och-skogsbruk
Det är nu öppet att fästa uppmärksamheten på vilka problem som bör tas upp i den förestående utredningen och den politiska behandlingen.
Själv bidrar jag nedan med reflektioner omkring de exempel som ges i riktlinjer för hantering av artskydd. Det är troligt att jag editerar lite och lägger ut en uppdaterad version någon annanstans om några dagar.
Avser ta upp fler reflektioner med annat fokus i senare artiklar, nu tror jag det blir om:
*) otillfredställande konsekvensbeskrivning (bilaga 2);
*) otillfredställande grundprinciper;
*) otillfredställande relation med rödlistan.
Men vi får se vad jag känner för.

oroande exempel på bedömning
Riktlinjerna har åtta exempel (sid 35-40) på situationer och resultat som skall belysa hur riktlinjerna är tänkta att fungera i praktiken.
.
a) Två exempel med kungsörn. Ärendena initierades av avverkningsanmälan ”en gemensam bedömning att kungsörnens bevarandestatus riskerar påverkas som avverkningen planerats från början, men att avverkningen kan genomföras med ytterligare försiktighetsåtgärder.” och slutade med att avverkning med vissa restriktioner accepterades (ej under häckningstid och spara vissa möjliga boträd).
Kungsörn är en ikonart, det finns därför goda skäl till hänsyn fast den inte är en hotad art enligt rödlistan. Det verkar därför förnuftigt att inte störa mycket under häckning, och restriktionerna förefaller måttliga, men jag har svårt att bedöma.
Målet med kungsörn (behov för gynnsam bevarandestatus) är minst 150 reproduktiva häckningar, senaste registreringen var 192, trenden är uppgående (inf Naturvårdsverkets kungsörnsida). Tycker 30 § SVL skulle räcka. På sikt (decennium) tycker jag kungsörnens ikon-status bör tonas ner när den inte längre är hotad och bevarandestatus ser bra ut. Kungsörnen är en framgångssaga, antalet har mer än tiodubblats sista seklet!! Detta bör återspeglas i en mer avspänd syn på bevarandet även om detta sker gradvis! Därför borde inte två av de åtta exemplen beröra kungsörn!
Det andra exemplet är oroande på det sättet att markägarens inventering resulterade i att det inte fanns någon kungsörn i den avsedda avverkningen men väl på en annan plats vilket motiverade restriktionerna.
b) Guckusko. Initierad av avverkningsanmälan. Jag tycker inte det verkar förnuftigt med detaljreglering av specifik avverkningshänsyn, när berörda arter inte är hotade och har gynnsam bevarandestatus enligt rapport till EU. Den specifika närvaron av arten bygger på uppgifter från en privatperson, som inhämtats efter avverkningsanmälan. ”Eftersom inga ytterligare registrerade fyndplatser finns i närområdet bedömer handläggaren att detta område är viktigt för guckuskons bevarandestatus och att avverkningen riskerar att komma i konflikt med artskyddsförordningens förbudsparagrafer” här talas om ”närområde” och det är Skogsstyrelsens tjänstehen som driver den uppfattningen. ”En avstämning görs med länsstyrelsen som har samma uppfattning. Bedömningen dokumenteras i en tjänsteanteckning. Skogsstyrelsen bedömer att hänsynen som krävs ryms inom 30 § skogsvårdslagen och tar beslut om att hänsyn ska lämnas i enlighet med artens krav” Eftersom det är 30 § måste det betyda att verksamheten inte allvarligt försvåras och det verkar alltså inte orimligt stor inskränkning. Men jag anser att ändå det är fel att frånvaro i ett odefinierat närområde som verkar röra sig om några kvadratmil för en art som både är livskraftig och har gynnsam bevarandestatus.
c) Tjäder. Avverkningsanmälan. Tjädern är inte rödlistad. Myndigheternas tjänstehen ”gör en gemensam bedömning att om ytterligare spelplatser och uppfödningsmiljöer försvinner i den del av länet där avverkning nu planeras finns stor risk att artens bevarandestatus påverkas negativt” Framgår klart att ”lokalt” avser något som är mindre än ett län och att Skogsstyrelsen stödjer den uppfattningen. ”Skogsstyrelsen tar beslut med stöd av MB 12:6 och förelägger om försiktighetsåtgärderna. I beslutet finns en upplysning om att om försiktighetsåtgärderna inte utförs…” Förmodligen är vad som står i exemplet på resulterande åtgärd en eufemism för ett omfattande avverkningsförbud. Det är inte bra att man inte ärligt fullföljer exemplet.
Myndigheternas behandling av tjäder var huvudämnet för ett KSLA seminarium som här refereras av LRF-skog blogg http://blogg.lrf.se/marianne-eriksson/rim-och-reson-i-artskyddet-efterlyses/ Markägaren dokumenterade vid KSLA seminariet svårigheter i kommunikationen med myndigheter. Jag tror att de flesta sympatier hamnade på den utsatta markägarens sida (jag har kommenterat), Jag ville jag veta totala omfattningen av sådana här fall, den kanske inte skulle bli så stor. Men efter att nu ha sett det som ett exempel så finns det faktiskt skäl att tro på en oförnuftigt omfattande tillämpning… Exemplet fäster också uppmärksamheten på att det blir mycket svårt att få markägarna i allmänhet och deras representanter att förstå att artskyddsbehovet är så stort (särskilt eftersom utomstående observatörer som jag tycker det är överdrivet) och samtidigt inta en attityd av fortsatt positiv samarbetsanda.
d) Talltita. Talltita är inte rödlistad. Initierades av ”Samråd” om skogsbilväg. ”talltita rapporterats från området.”... ”Skogsstyrelsen och länsstyrelsen har i sina årliga möten om artskydd bedömt att mindre åtgärder, såsom en skogsbilväg, normalt inte påverkar talltitans bevarandestatus i länet” Visserligen ålades – rekommenderades inte skogsägaren något, men att en enda livskraftig fågelart tas upp vid årliga samtal med varje län. Dessutom speciella kontakter mellan specialister. Detta för en mycket liten avverkning, det verkar överdrivet administrativt nit som nog inte är i längden praktiskt realiserbart.
e) Fransfladdermus. Initierades av pågående gallring. Hotad, dålig bevarandestatus och negativ trend. Det verkar vara förnuftigt att förelägga samråd med sikte på restriktioner och att försöka stoppa gallringen tills detta skett. Står ej hur det slutade eller berörd areal. Det skapar dock oro och osäkerhet att en icke anmälningspliktig åtgärd, som pågående gallring, kan stoppas mycket snabbt och anmälas som misstänkt brott. Jag tror inte relationen till markägarna som grupp förbättras genom ökande antal åtal. Regelverket bör inte utformas så åtalen ökar nämnvärt, även om jag tycker att några åtal är berättigade i Skogsstyrelsens garnityr för tillsyn.
f) Gölgroda. Planerad avverkning minskas vilket accepteras av markägaren. Hotad, dålig bevarandestatus. Det verkar förnuftigt med restriktioner. ”Skogsstyrelsen beslutar med stöd av MB 12:6 att åtgärden kan genomföras med de försiktighetsmått som markägaren åtagit sig att genomföra och i redogörelsen för ärendet anges försiktighetsmåtten.”
g) Tretåig hackspett. Arten är rödlistad men inte hotad. ” Skogsstyrelsen får in en mindre avverkningsanmälan i ett större område” ”Sedan tidigare har Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i dialog bedömt att i vissa delar i länet är det risk att åtgärder kan ha negativ påverkan på den tretåiga hackspettens bevarandestatus” . ”Området visar sig vara en nyckelbiotop och dess kvaliteter och läge i landskapet gör att den enligt strategin för formellt skydd ska prioriteras för skydd. Handläggaren informerar markägaren om Skogsstyrelsens bedömning och markägaren drar tillbaka sin avverkningsanmälan, 12:6-samrådet avslutas utan åtgärd. Kopia på beslutet skickas till länsstyrelsen. Ärendet lämnas över till områdesskyddsprocessen, men då området i sin helhet är för stort för att kunna skyddas som biotopskyddsområde tar länsstyrelsen över ärendet. Länsstyrelsen inleder en dialog med markägare, med syfte att bilda naturreservat”. Man får inte reda på hur exemplet slutar och i och för sig tror jag det är bra om det blir ett naturreservat och markägaren får ersättning, men jag ofta har länsstyrelsen inte varit så förtjust i naturreservatslösningen och det tar lätt mycket lång tid med ovisst slut.

På hänvisningen (sid 41) till Sveriges §17 rapportering står att URL inom SLU inte finns. Sökte direkt från Naturvårdsverket. Jag kunde inte hitta de som inte dokumentet angav, markerade verkar inte finnas. Någon som kan hjälpa? Transparensen i beslutsgrunderna är inte tillfredställande när det är så svårt att finna den information besluten bygger på. Inte heller i artdatabankens underlag till rapporteringen till EU finns de http://www.artdatabanken.se/media/2296/ ... j-2015.pdf På sid 36 talas om en dialog om kungsörnens bevarandestatus, på sid 38 talas om talltitans bevarandestatus, på sid 40 om den tre-tåiga hackspettens bevarandestatus. Det sägs att bevarandestatusen skall bedömas både lokalt och nationellt, då bör den nationella bevarandestatusen finnas (uppdelad i tre områden) motsvarande artikel 17 rapporteringen. Jag har frågat Skogsstyrelsen om detta, när jag fått svar gör jag en ny version av dokumentet.

Allmänna kommentarer:
Total naturvårdsavsättning av markägare: Jag tycker att ”hänsyn till naturen” av enskilda markägare kan krävas upp till en nivå så att pågående skogsbruk inte allvarligt störs utan ersättning eller frivillig avsättning utan ”hot”. De precisa medlen och styrningen för detta kan andra göra, och så länge detta fungerade så funnes ingen anledning för sådana som mig att ägna mig åt detaljerna.
Kostnader Skall det krävas mer borde dock ”ekonomiska” avväganden mellan nytta och skada göras på olika nivåer, även ur enskildas synpunkt. Därför borde även exemplen belysa faktorer som berörda arealer, förseningar, omplanering, utredningar, framställande av underlag, och osäkerhet för skogsbrukarna. Dessutom kan hänsyn mot en art resultera i andra problem, tex om avverkningen inte kan utföras på tjälad mark blir markskadorna större. Inte heller myndigheters kostnader analyseras. Nu presenteras exemplen ur rent myndighetsperspektiv och bortser helt från de ”ekonomiska” och andra konsekvenserna till verksamheten som regleras.
Berörda arealer. I inget exempel anges areal som inte får avverkas/gallras i absoluta tal eller i procent av markägaren avsedd areal vid ärendets initiering. Arealen hjälper att bedöma om det är en stor fråga. Jag tycker totalt säg 5% av en fastighet eller avverkning som totalt avsätts generellt inte är något att bråka om, och inte avsevärt försvårar (som åtgärder enligt 30 § SVL) och vad markägare bör tåla utan ersättning.
Ofta inte fullständiga exempel. Exemplen följs inte till slut ur markägarens perspektiv, och ibland inte heller ur myndighetens, vilket bidrar att göra det svårt att bedöma hur restriktionen slår.
Tidsfaktorn. Någon skall avverka, förberedelser och kontrakt skall göras, kanske inte förespeglade löften kan hållas och okända fördröjningar strör grus i maskineriet som kan ses som en kostnad för markägaren. Exemplen kunde omfattat tid innan markägaren kan få klart.
Artskyddsförordningen behöver ofta inte tillämpas och många av de effekter som exemplen skall åskådliggöra synes fått nästan samma resultat före 2013 om än med mindre administration och sämre dokumentation. Det finns en oro och osäkerhet hos skogsbruket vart nya tillämpningar av artskyddsförordningen skall leda. Ett skäl att denna oro styrks är att dokumentets exempel inte fokuserar på fall som inte kunde hanteras utan artskyddsförordningen. Med stöd av föreskrifter till 30 § SvL kan Skogsstyrelsen fatta beslut om hänsyn som ska tas till naturvårdens intressen vid skötseln av skog. Dessa föreskrifter får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Dessa kan tillämpas
Kända arter Trots mina dåliga biologiska kunskaper kände jag sedan tidigare namnen på arterna i 5 av 8 exempel. Bland dessa är ”ikonarter” i skyddssammanhang (tex kungsörn) vilket jag subjektivt känner meriterar till lite extra hänsyn. Mindre kända arter ligger på kö och bör ge sammanlagt mycket större inskränkningar. Se alla arter som ligger i artskyddsförordningens bilaga 1 och 2 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845
[b]Lokal bevarandestatus??[/b]
Artskyddet bygger på ”lokal bevarandestatus” som är ett grundläggande missledande begrepp och utan förankring i biologi, eftersom det axiomatiskt förutsätter att arter skall ha konstanta utbredningsområden lika med de historiska och inte minska i antal ”lokalt”. Naturen fungerar inte så, arter kommer och går, ibland ökar de ibland minskar de. Klimatförändringar, ändringar i andra arter, ändringar i antropogen påverkan, kvarvarande effekter av tidigare förändringar och slumpen och - på längre sikt – istider, gör att arters lokala förekomst ändras. Vad jag vet finns det inte heller något starkt juridiskt stöd för att begreppet skall implementeras i artjuridiken och inte heller någon begriplig allmänt vedertagen definition. Bestånd i naturen är inte heller konstanta utan drabbas naturligt av ibland dramatiska händelser som brand, storm, översvämning, försumpning, åldrande och succession. Dessa ständiga ändringar i och i närheten av bestånd påverkar nästan alla arter på plats. Det känns fel och onaturligt att överdramatisera vad som händer vid slutavverkning av ett bestånd på det sätt artskyddsdrivarna nu önskar. Det blandas lätt ihop med artikel 17 bevarande status som räknas ut för EU-arterna men motsvarande tycks inte ens räknas ut för andra arter, vilket leder till en icke transparent skillnad mellan hur olika arter utvärderas
Artskyddet bygger på att gynnsam bevarandestatus skall nås och upprätthållas i ”närområdet”; ”lokalt”. Detta förutsätter bedömningar, som är nästan helt otillgängliga för markägaren, och även för myndigheterna förutsätter en kunskap om arters förekomst som vanligen inte finns, dessutom är själva begreppet inte väl definierat på ett sätt som lämpat för kvantitativa överväganden. Myndigheterna anser förekomst från för arterna starkt intresserade privatpersoner, som kanske hört talas om markägarens planer, oftast är tillräckligt och gör inte egna inventeringar.
Den grundläggande iden är att varje länsstyrelserna skall göra bedömningar av det område som lokal bevarandestatus skall uppskattas för. Konstruktionen med länsstyrelsevisa analyser gör med automatik att bevarandestatus vanligen uppskattas för del av län. De små områdena för uppskattning beror på det administrativa beslutet att länen skall vara enheter för samråd, inte på något skäl med vetenskaplig eller EU-påbud som grund. Det ligger inbyggt i det administrativa syftet med dokumentet. Helt orimligt att låta sådant styra!



   TS
Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

Sweden-viking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#397352 Vad ska man säga..
Det är skrämmande att många av inrapporterade fynd kan vara felaktiga, inga motkontroller verkar göras och markägaren kan inte heller överklaga eller överbevisa klara felaktigheter.

Det måste tas ett stort och seriöst omtag om hela denna skandal........

Var finns rättsäkerheten för markägare?

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

DagL  
#397358
Sweden-viking skrev:Vad ska man säga.. Det är skrämmande att många av inrapporterade fynd kan vara felaktiga, inga motkontroller verkar göras och markägaren kan inte heller överklaga eller överbevisa klara felaktigheter.Det måste tas ett stort och seriöst omtag om hela denna skandal........Var finns rättsäkerheten för markägare?


Det är inte omöjligt att de ansvariga generaldirektörerna ställer sig bland annat dessa frågor själva när de ber regeringen om en utredning. Det är då bra om någon gör något mer utförliga analyser ur skogsbruksperspektiv än klagovisor och för dem vidare på ett sånt sett så de politiska nivåerna blir medvetna om problemställningarna. Utredningen kanske inte tillsätts eller får snäva direktiv. Därför bör detta analysarbete och överföring till politisk nivå börja meddetsamma. Något i Almedalen kanske? Mitt intryck är att SkogsForum har ett begränsat intresse för djupare analyser än bara kvirr.

Artikeln ligger utlagd på i en något uppdaterad version på http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ArtskyddExempel.pdf

Det är faktiskt skevt när vem som helst kan agera för ett avverkningsförbud, men den berörda kan inte överklaga. Dessutom är attityden till skogsägare hos miljömakthavare inte alltid positiv http://www.lantbruk.com/lantbruk/eu-kom ... h-okunniga
Senast redigerad av DagL tor 30 jun 2016, 14:44, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#397731 Är miljömakthavarnas attityd mot produktionsinriktade skogsägare någonsin positiv?
/Niklas
Senast redigerad av Niking tis 02 aug 2016, 12:02, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

DagL  
#401692 http://www.vk.se/1779874/lavskrikan-hot ... ket-i-norr

Svar till Husquarna (nästa kommentar).
Jag är pensionerad skogsgenetikprofessor. Framförallt är det skogsbruket som helhet som måste organisera resurser så att den tidiga urspårningen av tillämpningen av artskyddsförordningen avbryts och tillämpningar blir förnuftigare och då måste man i första hand centralt för skogsbruket skaffa överblick och engagera kompetens. De markägare som fått avverkningsförbud måste ses som hela skogsbrukets problem. Men det är också viktigt att omvärlden förstår att skogsbruket inte är med på notorna och inte fattar förnuftsskälen och det förnuftiga i logiken och att faktiskt hotet mot arterna ter sig lägre nu än före 2000, så att politikerna ser detta.
Sedan hänvisar jag till senaste versionen av http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ArtLavskrika.pdf
Senast redigerad av DagL tis 02 aug 2016, 15:46, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Avatar Fallback

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

husqvarna_med_sthil  
#401733 Det är mycket intressant du skriver Dag L och jag förstår vad du menar med analyser på rätt nivå med substans utan gnäll men hur görs det, det måste ju komma igång på något vettigt sätt och en förklaring som gör att så många som möjligt kan hjälpas åt och det måste framför allt hålla ihop för en diskussion och granskning.
Jag har för mig att du är genetikforskare men rätta mig om jag har fel. Har läst mycket vettigt från ditt håll även i andra sammanhang.
Jag hoppas du orkar förklara vidare.

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

POL hemmanet  
#408084 Dag Lindgren skriver "Hur oroade är skogsbrukarna av naturvårdens areella krav och restriktioner för skogsbruket? " och "Jag tycker inte skogsbrukarna reflekterat på Skogsforum oroar sig särskilt mycket."
Jag är själv en av de drabbade i Lavskrika ärendet på Fångåsen och har ett tag funderat på om jag ska lägga mig i debatten. Dag L. har gjort ett bra arbete med att på ett neutralt sätt belysa konsekvenserna med artskyddsförordningen. Jag har kommit fram till att det kanske är bra om det också belyses, hur det kan drabba en enskild skogsbrukare.
Jag tror att bristande oro beror på att de flesta inte än har fått upp ögonen för hur hårt detta kan slå på skogsbruket.

För att få en bild av hur det drabbar mig har jag gjort en enkel beräkning enligt nedan, med min skogsbruksplan för 10år som bas. Beräkningarna är gjorda på mycket generella siffror, men borde ge en någorlunda rättvisande bild. Skogsbruksplanen upprättades 2012. Totalt är 10 000 m3sk föreslagen för avverkning, 4 slutavverknings områden ger 60% av uttaget och resterande från gallringar. Tabell på beräkningen är bifogad.
Jag har fått avslag på 33% av den totala avverkningsvolymen för 10 års perioden. Eftersom det finns Lavskrika lite över allt på skogarna här, så kommer ytterligare 2 föryngringsavverkningar också med största sannolikt att bli stoppade om jag lämnar in avverkningsanmälan på dem. Total är då 57% av volymuttaget stoppat. De kvarvarande 43% av volymen består av en liten föryngring med 100% tall samt resten gallringar. Då gallringarna har en mindre timmerandel återstår bara 33% av bruttovärdet. Den högre avverkningskostnaden för gallring gör att bara 20% av nettovärdet återstår. Kvar blir då 43 000 kr per år. Hur ska jag få detta att räcka till skogsvården på 270 ha produktiv skogsmark, samt fasta kostnader för verksamheten? Några pengar kvar för uppehället blir det inte. Jag läste tidigare någon miljöaktivist som tyckte att Skogsbruket överdrev konsekvenserna av artskyddsdirektivet och att det bara påverkade ute i marginalen. För oss enskilda skogsbrukare är konfiskering av 80%, av sparkapitalet mer än bara lite i marginalen.

Mina grannars fastigheter har ungefär samma situation och detta bara för en art Lavskrikan. Så svar på frågan jo jag och mina grannar är starkt oroade. Om den minst prioriterad fågeln som inte ens är rödlistad och anses som livskraftig får denna konsekvens, hur blir det då om detta börjar tillämpas för de 65 rödlistade fåglarna samt övriga fridlysta arter. Eller gäller detta bara för oss som har Bollnäs fågelklubb trampandes på våra marker. Om detta gällde lika för alla borde vi vid det här laget ha sett många fler avverkningsstopp, då sydgränsen för Lavskrikans utbredningsområde ligger cirka 10 mil söder om Bollnäs. I Sverige har vi brukat ha en princip att alla är lika inför lagen. Detta tycks inte gälla då bolag nyligen har fått göra en stor föryngringsavverkning inom området med Lavskrika. Men när det gäller skogsvårdslagen verka det som bolagen får göra lite som dom vill. Om nu inte myndigheterna vill betala för intrången är det då Bollnäs fågelklubb som vi ska skicka fakturorna till?

Jag har haft olika befattningar inom industrin sedan 1991 och långsiktigt planerat för att kunna leva på skogen de sista åren fram till 65år och pensionering. Under många år har jag därför avverkat betydligt mindre än tillväxten och av nuvarande 10års planerade avverkningar har jag först i år börjat via gallringar att ta ut en del av volymen. Eftersom jag nu har investerat i skogsmaskiner för att kunna vara fullt ut självverksam, så får jag även en liten arbetsinkomst från avverkningarna.

Jan Moberg på Länsstyrelsen Gävleborg säger till tidningen Ljusnan att de inte kan låta bli att följa lagen bara för att ingen kom på att man ska ha en ersättning för det. Hade det varit så att myndigheten hade varit tvungen att ersätta intrånget, så hade de med största sannolikhet inte spenderat sina pengar på den minst prioriterade fågeln. En fågel som dessutom är den fågel som har ökat mest i antal de sista 10åren. Han säger dock att han tror att det är skogsbruket som har påverkat antalet lavskrikor negativt. Detta är signifikant för hela dokumentation, det är mycket tro och antaganden och väldigt lite baserat på vetenskapliga grunder. På dessa lösa grunder tycker myndigheten att jag som liten skogsägare ska ta en miljon av mitt sparkapital för att minska risken för en enskild Lavskrikefamilj. Samma tolkning på mina övriga granskogar gör att 80% av mitt sparkapital från 10 årsavverkningar konfiskeras. Det är heller inget som tyder på att denna Lavskrikefamilj skulle dö ut bara för att detta område avverkas. Jag har i anslutning till detta område både medelålders och äldre granskogar där denna familj redan är etablerad. Skogsstyrelsen anser dessutom att Lavskrikan bör tas bort från listan då den anses livskraftig och ökar i antal. I de gemensamma riktlinjerna som myndigheterna har tagit fram står att en oavsiktlig förlust av enskilda individer kan accepteras. I detta fallet är det just enskilda individer som man försöker skydda. Överlag har tjänstemännen gått längre i bedömningarna än vad riktlinjerna säger. Det enda tjänstemännen har tagit till sig från riktlinjerna, är att de måste dokumentera och fatta beslut. Vilket är mycket förvånande och tyder på inkompetens, att de inte själva har fatta att myndigheter ska dokumentera och fatta beslut.
Utdrag ur de gemensamma riktlinjerna:
Bedömning om artskyddsförordningens förbud aktualiseras eller inte
Skogsstyrelsen och länsstyrelsen ska bedöma om en planerad åtgärd, där det finns kännedom om en fridlyst art, kan vara förbjuden enligt artskyddsförordningens 4 och 7 §§. Åtgärden eller verksamheten är förbjuden endast om den innebär en negativ effekt på förutsättningarna att bibehålla eller återställa den gynnsamma bevarandestatusen för arten. Detta eftersom att syftet är skogsbruk. I praktiken finns alltså en slags tröskel för när förbuden i artskyddsförordningen utlöses (MÖD M 11317-14). Även kommissionens vägledning stöder uppfattningen att en oavsiktlig förlust av enstaka individer kan accepteras inom de areella näringarna, så länge det inte leder till en minskning av (den lokala) populationen.

Detta är det första fallet där riktlinjerna tillämpas i Sverige, borde då inte myndigheterna ha en internkontroll och följa upp att enskilda tjänstemän kan applicera riktlinjerna i praktiken. Jag är ytterst tveksam till att myndigheternas ledningar har genomfört någon interkontroll i detta ärende. Myndigheterna skriver också att de gärna ser en rättslig prövning av artskyddsförordningen, för att få bättre riktlinjer att anpassa sig till. Jag tycker det är skamligt av myndigheterna att belasta några få små skogsägare med rättegångskostnader, för att de ska få fram hållbara riktlinjer. Detta borde ha skett på annat sätt och innan riktlinjerna började tillämpas. Vi har tur som får rättshjälpen via LRF och Mellanskog, utan dem hade vi varit fullkomligt rättslösa. Vi hade inte på egenhand vågat ta kostnaderna för rättegångar och juridiskt ombud.
Mellanskog försökte ordna med en träffa mellan markägarna i det drabbade området och länsstyrelsen samt Skogsstyrelsen. Trots att myndigheterna påtalar att en dialog med skogsbruket är viktigt, så vägrade myndigheternas tjänstemän att träffa oss markägare.

Göran Persson tyckte förra veckan på Virkesforum att politikerna skulle damma av engelskan och åka till Bryssel och lobba för att Sverige ska få styra skogspolitiken för de Svenska skogarna. Det skulle självfallet vara bra om vi själva får bestämma hur skogarna ska skötas, men politikerna borde börja med att städa här hemma. Sverige har själv övertolkat EU direktiven och sen sitter enskilda tjänstemän och övertolkar riktlinjerna som grundar sig på ett övertolkat EU direktiv. Som förra generaldirektören för Skogsstyrelsen Monika Stridsman säger, "Nu räcker det. Regeringen och politiken måste ta ansvar för de avvägningar som rimligen måste göras. Det är redan tillräckligt tydligt att de tolkningar av gällande regelverk som nu görs efter bästa förmåga av tjänstemän leder över styr. Se över och skriv om lagstiftningen så att skogsbrukande blir möjligt i Sverige. Specificera när en art är så hotad att den inte får störas genom skogsbrukande – och lagstadga om en rimlig ersättning till markägaren."

Det har och förekommit i debatten att problemet med artskyddsförordningen bara är en ersättningsfråga. För mig är det inte i första hand en ersättningsfråga. Jag vill få förnya min skog, jag vill ha friska växtliga skogar. Om det stoppade området med 110 årig gran får stå orörd, kommer den att om några år att bestå av kala torra granar och vindfällen. En skog som varken jag eller Lavskrikan kommer att trivas i. De sista 4 föregående åren har jag varje vår tagit reda på granar med röta som blåst omkull och stående döende granar. I år har jag inte fått vårda beståndet, som tur är det väldigt få vindfällen i år. Däremot är det en större andel nu döda träd spritt över området och en grupp av 20 döda granar. Om jag inte får städa nästa vår kommer det antagligen att vara grupper om cirka 20 döda granar runt de enskilda nu döda träden och antagligen mer än 100 döda träd runt gruppen av nu 20 döda granar.

Min målsättning är att skapa skogar med höga naturvärden och med en jämn åldersfördelning. Detta för att få en hög artrikedom, då inte alla arter trivs i en monokultur av gammal gran skog. På det sättet finns det också hela tiden medelålders och äldre skogar som växer in i för lavskrikan attraktiva bestånd. Jag har frivilligt avsatt 5,5% av min skogsareal för naturvård.

Tjänstemännens bedömningar kan tvinga skogsägare att fundera över riskerna med att skapa höga naturvärden och tvingas anpassa sitt skogsbruk för att minska riskerna. Är det ett utveckling som myndigheterna eftersträvar, för att kunna kräva ännu hårdare lagar för att kunna detaljstyra skogsbruket?

Om nu samhället anser att dessa enskilda Lavskrika individer ska skyddas, så bör kostnaden tas av det allmänna. Jag undrar hur många årslöner dessa tjänstemän är villig att avsätta för naturvården?

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

ananders  
#408087 Lider med dig.

Det är bara ett bevis på hur stark och mäktig miljölobbyn är. Tänk om de istället kunde köpa egen skog för alle de pengar de lägger på att påverka politiker och myndigheter. Istället för att göra den värdelös för den som idag äger, brukar och lever av skogen.

Avatar Fallback

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

isteskog  
#408108 Lider med dig P-O! Det här kommer att gå käpprätt åt h-vete om ingen stoppar galenskaperna 😡

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#408129 Lider med dig P-O och ett stort tack för din berättelse från verkligheten. Det är uppenbart att något måste göras akut åt detta vanvettigt EU-direktiv.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

Bosse1  
#408138 Nåt "lurt" är det när dom stjäl det gröna guldet från privatskogsbruket,liknar ju träpatronernas metoder.
Värdet kommer att stiga när vi går till fossilfritt,sen kommer sprattelprinsen och klipper nya band :x

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

macsydh  
#408227 Stark berättelse det här. Det blir så tydligt vilken stor påverkan sånt här kan få för enskilda. Jag måste säga att jag verkligen uppskattar att du delar med dig av din sida av detta!

För övrigt så är det katastrofalt dåligt av myndighetens tjänstehen att inte vilja träffa markägarna. Har ni fått någon förklaring till varför?

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

POL hemmanet  
#408231 Nej jag vet inte varför, bara att länsstyrelsen vägrade och då ville inte skogsstyrelsen komma heller. Utifrån myndigheternas mötes anteckningarna framgår att det är länsstyrelsen som har tvingat fram beslutet. Tjänstemännen på skogsstyrelsen ville nog antagligen inte ensam stå upp för ett beslut, som var framtvingat av länsstyrelsen.

Avatar Fallback

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

markalyckan  
#408232 Vill de inte prata ersättning för skogen du förlorar? Man blir bara så förbannad när man hör det. Fåglarna har ju hela Norrland att vara på.

Användarvisningsbild

Re: Riktlinjer - artskydd – oroande exempel på bedömning

POL hemmanet  
#408233 Nej, de hävdar att ingen ersättning ska utgå. Detta trots att det strider mot grundlagen att konfiskera mark utan att ersätta.
Vi har nu i sommar fått ett skriftligt beslut som vi har kunnat överklaga till mark och miljö domstolen. Jag lämnade in avverkningsanmälan i mitten av november förra året och fick först ett besked att jag måste avvakta. På vårvintern fick jag ett muntligt besked att jag inte fick avverka och ett förtäckt hot att om jag ändå avverkade så skulle jag bli polisanmäld. Men det fanns ingen möjlighet att överklaga, förrän myndigheterna i början av sommaren kom ut med gemensamma riktlinjer till tjänstemännen där det framgick att de var tvungna att dokumentera och besluta så att möjligheten att överklaga skulle finnas.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).