tis 14 okt 2014, 02:10#293765
Lärkbestånd som jag har gallrat och stamkvistat. Jag snitslade vägarna själv, underröjde allt och lät sedan en skördare köra upp vägarna. Det återstående av skogen har jag själv gallrat och även stamkvistat upp till ca 4,5m höjd. Kanske 5 meter på de riktigt stora och fina huvudstammarna. Jag satsar på kvalitè helt och hållet. Lärket gallrades för ca två år sedan och jag gallrade inte särskilt hårt. Jag har gallrat så att kronorna på de finaste huvudstammarna går fritt. Sedan har jag där det har uppstått partier med sämre, krokig kvalite hållt en låg gallringsstyrka. Nu är det snart dags att plocka bort eventuellt konkurerande träd som stör huvudträden. Samt kanske någon urglesning bland de klenare träden som jag lät stå kvar för att undvika luckor och som inte utgjorde någon större konkurens då. Alltså ska jag bara göra en nätt och odramatisk gallring. Området där lärken växer är känsligt för vind så där kan inte för hårda gallringar utföras. Men inte bara för vindens skull heller. Jag väljer att se över lärkbeståndet på ett sätt som skapar hög kvalitè, som är stormsäkert och som dels nu men även i framtid kommer att bli en fin och välskött skog att promenera i och njuta av allt jobb som man lagt ner på att få skogen i ett sådant bra skick. Min plan är att lärkbeståndet ska glesas ut mer och mer med åren och till sist ska det bara vara de finaste huvudstammarna kvar. Dessa har jag sedan tänkt få stå kvar som en skärm som lämnas till evighetsträd tillsvidare, eller om man märker att någon blir dålig så tar man det/de träd som behövs. Under detta lärkbestånd ska sedan andra trädslag som björk och gran, men även tall kunna växa. Då sköter man sedan det underbeståndet på samma sätt som lärket om det kommer tall, granen gallrar man med normal gallringsstyrka lika så björken fast den något hårdare när den har stabiliserat sig.
Skildnaden på lärbeståndet och underbeståndet är att när underbeståndet nått lämplig ålder så slutavverkar man underbeståndet. Kvar står då ett välskött lärkbestånd som gör att det inte ser så tomt ut som vid en vanlig slutavverkning. Betydligt trevligare att se på både på håll och vid en nära syn på området. Jag anser att detta sätt jag använder mig av vid lärkgallring är det bästa då jag är säker på att kvalite kommer att löna sig i framtiden då det betalar sig bäst i längden. Skildnaden på en helmaskinell gallring eller kombination av maskin och manuellarbete är att jag som manuellhuggare har möjlighet att välja varje enskilt träd som ska stå kvar och på så sätt styra beståndets kvalite på ett mycket noggrannare sätt än vad en skördarförare kan göra. Jag upptäcker skador och fel på träden som skördarföraren ifrån sin hytt har mycket svårare för att se. Onödiga skador vid emotkörningar ifrån skördarens kran elimineras. Ett bestånd med körskador ger ingen kvalitè och ser inte heller bra ut för ögats beskådning.
Det jag undrar nu är, är det någon som använder sig av samma skötselmetod och tankesätt som mig när det gäller lärkskötsel? / Jörgen
[album][/album]
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort,
Välkommen! Skapa konto