lör 30 jan 2010, 01:48#80034
Jodå, det kan jag göra.
Deltagarna var väl ungefär hälften egna skogsägare, knappt hälften hobbyhuggare och en kvinnlig skördarförare.
På förmiddagen var det teoripass, där vi främst gick igenom timmerklassningen med olika krav för respektive kvalitetsklass, måttenheter, försäljningssätt, aktörer i vårt område, uppbyggnaden av VMF och VMR m.m.
Efter lunch fick vi komma ut i verkligheten och dels pröva klassning av redan apterade stockar, dels på fällda men icke apterade träd. På de sistnämnda fick vi också bedöma var vi skulle lägga kapen för att få en så bra klassning (betalning) som möjligt, vilket inte var helt enkelt för oss som inte var proffs.
För oss som inte var proffs, så var det naturligtvis alldeles för kort med en dags apteringskurs, en hel vecka vore bättre. Men jag fick ändå en hel del tips och lärdomar att ta med mig hem:
Klassning och betalning 1 Jämför noga prislistor från olika köpare. Se noga upp med premier, längdkorrigeringar för oönskade längder och inte minst måttslag (sektionsfub, matrisfub och toppmätt).
2 Bolagens prislistor har procentuella längdkorrigeringar och skogsägarföreningarna har alla tillägg och avdrag direkt i kronor. Bolagens alla tilläggspremier läggs till grundpriset
innan en eventuell procentuell längdkorrigering beräknas.
3 Det vanligaste timmersortimentet i den senaste timmerklassningen är klass 3 på tall och klass 1 på gran. Klass 2 och klass 3 på tall ger som regel exakt samma betalning och brukar därför slås samman till klass 2-3. Enbart bottenstocken (på tall) kan komma ifråga för klass 1 (liksom för stamblock och knivfura).
4 Köparnas önskade längder kan ändras mycket snabbt, varför alla prislistor numera bara gäller tills vidare. Det händer ibland att virkesköparen/inspektorn ringer till sina skördarförare mitt under ett arbetspass och säger "
Tyvärr förlorade vi just kund NN, så nu blir det tvärstopp på alla 43 dm, ta därför bara 37 dm, 49 dm och 55 dm". Vad då göra med alla 43 dm stockar som redan är apterade? Hur mycket betalas för dessa 43 dm stockar sedan virkesköparen förlorat sin kund?
5 Ska du sälja leveransvirke, var då noga med att bestäm köpare och läs noga in exakt vad just din virkesköpare vill ha och inte vill ha
innan du börjar såga. Se också noga till att gardera dig i kontraktet för föregående punkt.
Måttband och aptering6 Kolla måttbandet noga, med avseende på både eventuella skarvar och den exakta längden på den omarkerade delen av måttbandet (egentligen är det ett jävla ofog att köra med en omarkerad del i början 😡 ). Ett bra kontrollsätt är att dra ut måttbandet till styvt 2 meter, vika det dubbelt vid 1,00 meter och se exakt var krokens infästning till måttbandet hamnar. Hamnar kroken kortare än 2,00 meter gäller det att se upp. Hamnar kroken längre än 2 meter är det ganska lugnt.
7 Sikta på ca 5 centimeters övermål. Ska du såga en 49 dm stock bör du alltså såga stocken 49,5 dm för att vara på den säkra sidan. Att såga många något för korta timmerstockar kan bli mycket dyrbart, då timmerstockarna betalas en kortare längd. En 48,8 dm stock betalas ofta som en 48 dm lång stock - enligt prislistan för 46 dm stock! Alla
betalningsgrundande längder mäts på den kortaste sidan.
Kvalitetsnedsättande egenskaper8 Krökar, bulor, rotveck m.m. ska så långt det är möjligt hamna i ena ändan av stocken och då helst i stockens bottenända inom 20 cm från bottenändan. Hamnar de mitt på stocken blir det vanligtvis vrak (knappt ingen betalning) eller möjligtvis lägsta klass (sämst timmerbetalning).
9 Hur vida det lönar sig ekonomiskt att kapa bort krökar, bulor, rotveck m.m. för att få en kortare bit men med högre timmerklassning går inte att säga generellt utan varierar från fall till fall - och aktuell prislista! Det är bara att sätta sig ner räkna. Exempel för tall: får jag mer betalt för en 37 dm klass 3 stock än en 43 dm klass 4 stock? Skördarförarna brukar aldrig kapa bort småbitar.
Vrak10 Vid avverkningsuppdrag och leveransrotköp bör tillredningsvraken ligga på ca 2%. Vid en lägre procentsats har förmodligen skotarföraren fegat ut och lagt en del timmer i massavedshögen. Alla timmervrak beror till sist och syvene på att skotarföraren har sorterat fel (åtminstone enligt den kvinnliga skördarföraren i kursen
)
/Niklas
/Niklas