fre 08 jan 2010, 02:05#77144
Jag blev alldeles nyligen medlem här på Skogsforum, eftersom jag är skogsägare och i praktiken bor i skogen här i en liten by i Dalarna och har alltid så gjort.
På kraftledninggatan bakom mitt hus kunde jag under julveckan glädja mig åt en löpa vargspår.
Det nämner jag eftersom någon annars kvickt som attan hävdar att jag säkert är nå'n jävla nollåtta som ska komma och ha synpunkter på förhållanden ute i skogslänen.
När jag läser igenom vad som skrivs här om vargen börjar jag emellertid tveka om Skogsforum verkligen är något för mig.
Min uppfattning om en värdegemenskap fick sig en rejäl törn när jag såg vad som här ventilerats om vargen.
Det som här skrivs är så beklämmande, okunnigt, fördomsfullt och hatiskt att det är svårt att ta till sig att det kommer från folk som man skulle förvänta sig vara, om inte uttalade naturvänner, i varje fall vana med och trygga i naturen.
Här rapas det ena hillbilly-argumentet efter det andra upp:
Om vargens ursprung - påståendet att den skulle vara inplanterad är så naivt att man tar sig för pannan. Saken har ältats av en liten skara rättshaverister och man trodde i sin enfald att folk fått klart för sig att vargar regelbundet vandrar in österifrån - om än inte alltid med turen att ta sig förbi renbeteslandet. Men det händer förvisso.
På något ställe framskymtar att folk pga vargen inte vågar gå ut i skogen. Hur skogsfolk över huvud taget kan känna rädsa för något alls i den svenska naturen är en gåta.
Om det finns någon trygg och säker plats i vårt samhälle så är det väl skogen.
I allt väsentligt i övrigt är domen i merparten inlägg här ovan hård och obeveklig mot en art som alltid funnits som en naturlig del i vår fauna.
Ja, någon är enfaldig nog att hylla våra förfäder som historiskt sett rätt nyligen såg till att vargen tillfälligt blev utrotad.
Vargens och de övriga stora rovdjurens återetablering är en stor framgång för svensk faunavård och och för naturen i övrigt.
Svensk natur har blivit sundare, mer komplett och mer spännande.
Nu vet jag inte hur många medlemmar det finns på Skogsforum men skulle majoriteten dela de uppfattningar som uttrycks härovan vore det en tragedi, men som vanligt tiger den stora massan, ruskar av sig en del obehagskänslor eller knyter näven i fickan åt galenskaperna. Det gjorde inte jag den här gången.