Skogsfastigheter

[Bjärven]

ons 18 nov 2009, 19:07#72102 Hej skogsvänner!

I skog yngre än 30 år i brösthöjd använder man interceptmetoden ( längden i decimeter på de fem grenvarv direkt ovanför 2,5 meter) för att bedöma ståndortsindex och därmed bonitet per hektar.
Jag har hört flera olika källor som säger att interceptmetoden ger för höga värden.
Andra menar på att tillväxten i skogen är högre idag beroende på bättre plantor, markberedning osv.

Om jag mäter upp ett välröjt tallbestånd till mellan T22 och T24 med intercept, men en gammal skogsbruksplan (då plantorna var några år gamla) säger T18. Vad har jag då?

Det pris man vill betala styrs ju en hel del av den avkastning man kan förvänta sig. Jag har hört att vissa planläggare regelmässigt skriver ner interceptvärdena, samtidigt som det ofta vid gallring visar sig stå mer skog än förväntat i beståndet.

Är det någon som har bra koll och erfarenhet av detta? Detta gäller tallskog i norrlands inland.

Tacksam för svar!

/Bjärven

• Läs mer om Skogsfastigheter
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[nisse]

tor 19 nov 2009, 11:15#72166 Bra fråga! Tycker ofta man ser ungskog som s.a.s växer ifrån sin bonitering. Är tillväxten uthållig en hel omloppstid har man satt fel bonitet. Förädlade plantor som växer snabbare kanske använts. Skall man då höja SI?

/Nisse

[Bjärven]

tor 19 nov 2009, 11:39#72167 Precis!
Nån som varit med i branschen i mer än 20 år borde kunna ge ett svar på hur det funkar.

Men om skogen växer ifrån sin ursprungsbonitering så borde den ju också växa ifrån höjdutvecklingskurvan. Är det då fel på höjdkurvorna också?
Jag tycker att det borde vara ganska enkelt att anpassa interceptmetoden så att den stämmer, det är ju bara att justera tabellen.

Kalkylerna skiftar mycket beroende på hur man räknar.

[Niking]

fre 20 nov 2009, 00:34#72239 Boniteten avgörs ju utav de träd som faktiskt växer på platsen. Används nya förädlade sorter, blir ju tillväxten högre (=bättre bonitet) än om ett vanligt "bonnmaterial" används. Sedan spelar ju klimatförändringar, atmosfärisk nedfall, dikesrensningar m.m. in på den aktuella boniteten. Så visst kan boniteten öka

Jag roade mig f.ö. med att gå igenom hur gamla skogsbruksplaner har förändrats genom åren. Ett impediment (myrmark) på fastigheten har successivt minskat sedan 1988 (äldsta tillgängliga skogsbruksplanen).Nu bedömer ett flertal erfarna virkesköpare att området inte längre bör klassas som ett impediment, utan som en lågproduktiv skogsmark (och då avsättas som NO).
/Niklas

/Niklas

[hawk]

mån 01 mar 2010, 16:30#83841 Jag har funderat på samma gällande intercept. En avdelning jag boniterade i höstas har enligt interceptmetoden SI = T23 medan gamla skogsbruksplanen anger T20. Hyfsad skillnad. Jag har gjort så att på den avdelningen har jag tills vidare satt T22 och har tänkt inventera om den om ca 7 år för att kunna använda höjdutvecklignskurvor. Får väl se om jag behöver justera.

Men även någon annan avdelning visar lite fel (högre) värden idag med höjdutvecklingskurvor än skogsbruksplanen original 1986 gör.

Men inte gör det något att skogen växer...

[Axl]

mån 01 mar 2010, 23:31#83918 Har för mig att det mesta materialet i både boniteringshäften och gallringsmallar är bestånd inventerade på 70-talet. Det har ju hänt ganska mycket både med plantor och nedfall och skötsel sen dess. Det är nog inte alls otroligt att man kan få högre värden idag både pga av material och yttre förutsättningar.

[nisse]

tis 02 mar 2010, 11:18#83961 Läste nyligt att interceptmetoden kan ge grova överskattningar på mark med grunt jorddjup.

/Nisse

[alias]

tis 02 mar 2010, 20:34#84000

Läste nyligt att interceptmetoden kan ge grova överskattningar på mark med grunt jorddjup.

/Nisse

Tror att det kan vara lite samma fenomen som man anar med gran på tallmark och med unga bestånd i försommartorra områden (läs östkusten). Bestånden växer bra i ungdomen men "går i väggen" efter 20-30 år.
Har hört att det ska bero på vattenbrist, och någon faktor måste ju begränsa tillväxten men är ej säker på om detta stämmer.

Tror att det säkraste att använda är övre höjdsbonitering, när väl beståndet är gammalt nog. Vad det gäller yngre bestånd tycker jag det känns rätt att kolla på intilliggande äldre bestånd för att få lite vägledning om vad marken klarar att producera uthålligt. Sen kanske man ändå ska höja dessa värden lite om man misstänker att skogsodlingsmaterialet är betydligt bättre i det yngre beståndet eller att detta fått en bättre beståndsvård i anläggningsfasen.

Vad det gäller bonitering med ståndortsegenskaper så är tendensen att man dras mot ett medelvärde (dåliga marker blir klassade som något bättre och bra marker som något sämre)

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Contorta]

ons 03 mar 2010, 08:43#84038 Boniteringsmallarna bygger på "gammalt skogsbruk", men när man sätter förädlat plantmaterial, lämpligt för den typen av mark, skall SI höjas ett par snäpp. Jag vet att t ex SCA räknar upp sin bonitet på detta vis, och det känns mycket rimligt.

En annan aspekt är omloppstiderna. Förädlat plantmaterial sänker omloppstiden med 10%. Nya trädslag som Sitka eller Contorta sänker omloppstiden med 30-50%. Den högre produktionen har därför dubbel effekt, det växer fortare och man får kortare omloppstider. Bägge faktorer påverkar markvärderingen!

Så om man bedömer ett planterat bestånd med interceptmetoden och får bättre SI än vad den gamla planen visade, så tror jag på detta!

[nisse]

tor 01 apr 2010, 11:20#87394 Kom det fram något som visar hur pålitlig interceptmetoden är? Tycker man rätt ofta ser tallplant som växer otroligt snabbt i förhållande till den magra mark de står på.

/Nisse

[Tåndemåla]

tor 01 apr 2010, 15:14#87410 Interceptmetoden är rätt säker om man mäter rätt. Det är dock inte lätt att mäta i tätta bestånd och det blir många mätningar. Först upp till 2,5 m sedan en ny mätning från första grenvarvet och fem upp. Det krävs en bra höjdmätere som kan mäta på korta avstånd typ de nya digitala mätarna.
Min uppfattning är att ståndorts bonitering går snabbare och är nästan lika säker.
Ett nytt beståndanläggning höjer nästan alltid boniten på det nya beståndet.
Ett ex
Gammla skogen var en G30= 10,1m3sk/ha år
En markberedning höjer boniteten 0,7
En plantering höjer 0,7
Ett förädlat matrial, Saleby/Bredinge 1,3
Nya beståndet 12,8 m3sk/ha år eller G34
Detta är ett stort problem att inte planläggarna tar hänsyn till detta när de gör planer.
Mvh
Fredrik

[Skogsola]

tor 01 apr 2010, 17:43#87420 Slutsats: All bonitering är åt helvete för man mäter ju inte markens produktionsförmåga utan det befintliga beståndets förmåga att utnyttja produktionsförmågan.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH