Skördare

stor mot inte fullt så stor....

50 inlägg 21835 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: stor mot inte fullt så stor....

PonsseBuffaloDual  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70451 tror ni har kommit ifrån ämnet en aning?

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70566 Helt rätt så har vi kommit in på (djupt) sidospår,men blir en väldigt intressant debatt detta så kanske Admin kan splitta denna tråd så vi kan fortsätta :?:

Spårbildning,må så vara grund lr djup men oxå en markpackning är ju egentligen ett misslyckande av utförd drivning.
Men hur ska man göra för att undvika spår :?:
Är väl en fråga som sysselsatt många men här följer mina funderingar samt hur vi jobbar idag :mrgreen:

För att lyckas krävs samarbete och rätt utrustning.
Antalet personer i "kedjan" ska minimeras,ju fler kockar...
Vid rotköp så kommer skogsägaren och köparen överens om lagerplats samt var basvägen ska dras,detta matas in digitalt och kommer automatiskt till skördar-resp. skotardator,givetvis inritat med GPS
Att få en papperskarta av en drivningsarbetsledare som inte har en susning om skiftet är liksom föråldrat.
När man då som entreprenör diskuterar direkt med köparen så kan man utföra en vettig grovplanering,oftast lönar det sej att flytta lite extra och inte ta ett skifte "bara för att det ligger bredvid..."
Samt givetvis innan avverkningen startar slå en signal år skogsägaren för att meddela "att nu börjar vi",då ännu har skogsägaren möjlighet att diskutera tidpunkten,om den är lämplig.

Sen måste entreprenörerna samarbeta.
Oftast har entreprenörerna lite olika maskiner,då gäller det att placera maskinerna rätt och inte bara försöka "roffa åt sej" dom bästa bitarna,visst det låter surt men i längden tjänar alla på det.

Sen en prisfråga,en sommarstämpling betalas normalt bättre än en vinterstämpling så därför måste skogsägaren "tåla" en viss spårbildning vid sommaravverkningar (givetvis med måtta,och en gallring får ABSOLUT INTE SPÅRA)

Rätt bandtyp gör underverk,Magnum på kalyta,Baltic i gallring (magnumen blir för breda i gallring)

Väderleken är jätteviktig,använd torrperioder för att driva känsligare områden,vi följer med långtidsprognoserna regelbundet,tex Augusti i år var torrare än normalt så vi hann med en hel del "problemskiften" då

Sen då till "brandfacklan" stora skotare :lol:

Jag har oxå trott att en liten maskin ger mindre spår,men efter att ha kört våran "mopedskotare" (Valmet 830) jämsides med en 1710-a så har jag fått tänka om.
Är förstås svårt att dra nån generell linje,men det är tex 1000m3 som ska ut så håller jag nog på en stor maskin ändå,man har liksom mera valmöjligheter.
Klart är det över en gungflymosse så förstås en liten maskin men i normal skogsterräng så...

Klart att man inte kan köra med överlass,men en stor maskin med bra bärande band runt om och man kör med ca 70%-iga lass så bär fruktansvärt bra,och ett sånt lass är ändå vad en medelstor har som fullt :roll:

Bevis :?:

Visst,gjorde ett ordentligt test våren -08,var en kalyta på 700m3 som skulle köras över en trädlös myr,ca 3 meter till skarp botten.
Började med max.last på 1710-an,dubbla Eco-OF,då försvann bakboggin :oops:
Men med ca 11-12 tons last så kunde man köra 2 gånger i varje spår.
Sen tog jag dit Valmeten,dubbla Eco-trac och med max last så "försvann" hans bakboggi oxå :lol:
Med halvt lass,ca 5 ton virke så kunde man oxå köra 2 gånger i samma spår,men om jag fortsatt att köra "moped" så hade nog bredden på myren tagit slut innan allt virke var ut :mrgreen:

Om jag skäms för att ha kört sönder myren :?:
Nähä,den blev utdikad och höglagd med grävmaskin så nu får naturen sköta föryngringen där ,samt att jag återigen blev påmind om att allt jag vet är att jag ingenting vet :lol:

Användarvisningsbild

Re: stor mot inte fullt så stor....

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70568 "Vid rotköp så kommer skogsägaren och köparen överens om lagerplats samt var basvägen ska dras,detta matas in digitalt och kommer automatiskt till skördar-resp. skotardator,givetvis inritat med GPS
Att få en papperskarta av en drivningsarbetsledare som inte har en susning om skiftet är liksom föråldrat.
När man då som entreprenör diskuterar direkt med köparen så kan man utföra en vettig grovplanering,oftast lönar det sej att flytta lite extra och inte ta ett skifte "bara för att det ligger bredvid..."
Samt givetvis innan avverkningen startar slå en signal år skogsägaren för att meddela "att nu börjar vi",då ännu har skogsägaren möjlighet att diskutera tidpunkten,om den är lämplig."

Ja, precis så skulle det vara! :grin:
Resten är upp till de som gör jobbet. Skulle bli fånigt om jag skulle börja föreslå maskiner eller "bandtyper" :lol:

Användarvisningsbild

Re: stor mot inte fullt så stor....

halvproffs  
#70595 Javisst, så skulle det vara! Men är det så i verkligheten? Knappast, för man får i bästa ett meddelande att nu är det huggit och klart! Hoppas att ni har det bättre. USCH, har så många negativa minnen av avverkningar så nu är det slutskrivet för mig i den här tråden.

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70642 VI kan väl enas om att det är någon annans fel i alla fall?

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

Jesper  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70643 Har skrivit det förr, men branschen verkar mycket sundare på andra sidan vattnet...

Här är ett reportage från en lokal landsbygsblaska:

http://www.jordskog.com/nyheter.asp?a_id=681

Säga vad man vill om naturmupparna, men kul att se sånt här när kunden vi kör åt är också FSC-certifierad och vi jobbar hela tiden med spårdjup och dyl. och så beter sig staten såhär! Dom om några ska väl sköta sig!!
Titta på bilden noga så ser man att det är en snubbe som går en bit in på hygget i hjulspåret och knappt sticker upp över kanten!

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

per-erik  
#70770
Simba skrev:Helt rätt så har vi kommit in på (djupt) sidospår,men blir en väldigt intressant debatt detta så kanske Admin kan splitta denna tråd så vi kan fortsätta :?:

Visst,gjorde ett ordentligt test våren -08,var en kalyta på 700m3 som skulle köras över en trädlös myr,ca 3 meter till skarp botten.
Började med max.last på 1710-an,dubbla Eco-OF,då försvann bakboggin :oops:
Men med ca 11-12 tons last så kunde man köra 2 gånger i varje spår.
Sen tog jag dit Valmeten,dubbla Eco-trac och med max last så "försvann" hans bakboggi oxå :lol:
Med halvt lass,ca 5 ton virke så kunde man oxå köra 2 gånger i samma spår,men om jag fortsatt att köra "moped" så hade nog bredden på myren tagit slut innan allt virke var ut :mrgreen:

Om jag skäms för att ha kört sönder myren :?:
Nähä,den blev utdikad och höglagd med grävmaskin så nu får naturen sköta föryngringen där ,samt att jag återigen blev påmind om att allt jag vet är att jag ingenting vet :lol:


Hej Simba!
Tänkte bidra lite till sidospårning, som vanligt!

Måste säga att jag tidigare haft en stor respekt för er i öster, vårt finska grannfolk i allmänhet och din körteknik i synnerhet. Men nu blir jag lite uppstressad. Att köra ute på torvmarker utan att risa eller broa med en fullstor maskin…Är väl bra att den är grön så den harmonierar väl med naturen, om den skulle bli kvar ut på myren. Sen kan väl flugsnapparna bygga bo på taket, bland lyktorna, om hytten skulle råka sticka upp ovanför markytan! Och nästa generation kan väl göra några kulturstubbar runt den, av beståndet som du skapat genom din markberedning. Och säga, här är farkosten begraven, men gubben luktar hydraulolja, berättar historier om någon gammal hjort-traktor, och sitter på hemmet än!

Nog kan jag tänka mig i myrmarker liksom folket hos er, nog är lite segare, och håller ihop bättre än hos oss. Och nog vet att man på myrmarker runt Malung kört med Lokomo 933 med 120 stock lastade, boggin försvunnen i myren, utan att nå ”skarpbotten” och släpat sig fram till fastmark. Men Volvomotorn vrålade nog fint då, och Clark-lådan var nog varm innan den kom därifrån. Känns om läge för ”Gambler” med Kenny Rogers. Kan ju bli riktigt dyrt att få den traktorn till fastmark om den fastnar.

Var lite ärlig nu: Var det inte så här du förhandlade med finansbolaget? Stående mitt på myren skickade du ett MMS till finansbolaget och erbjöd dem att köra maskinen in på fastmark mot skälig räntesänkning?

Sen är det ju så att vi i Sverige försöker sköta vårat medlemskap i EU så att vi må erhålla en guldstjärna eller två. Och vi vill ju att våra kära folkvalda representanter även ska få matdosan hem fylld med gåslever. Och då få man inte leva om in torvmarkerna på detta sätt! Vattendirektivet du vet!

Måste säga att jag är lite imponerad och förvånad av din beskrivning av 1710:ans förmåga.

Något slog mig igår, innan jag slöt mina blå (snarare grå): Varför bygger man inte maskiner, att användas i trängda situationer, som klarar att köra UPPEPÅ marken, oavsett förhållanden, men ändå med god lastförmåga? Exempelvis för att nyttjas vid grot-skotning. Ponsse har i och för sig en konstruktion, men jag vet inte hur lyckad den är. Någon som har kunskap kring detta?

Simba berikar ofta tillvaron med viktig kunskapshöjande bildning, men man skulle väl även kunna hävda att både varbildning, och spårbildning efter Simba, är bildning som varar.
Undrar
/Per-Erik

Användarvisningsbild

Re: stor mot inte fullt så stor....

Engstrand  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70771 Håller med där åxå,håller man bara fan på att lasta på för mycket går de bra med en storskotare åxå. Problemet är att man oftast lägger på dedär extra tonen när de går på!

Användarvisningsbild

Re: stor mot inte fullt så stor....

Skog  
#70801 Men det har väll ni aldrig gjort på eran gamla 1710 nån gång :???: :grin: :grin: :wink:

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#70824 Den här är ganska intressant när det diskuteras spårbildning efter olika maskinstorlekar. download/file.php?id=837&mode=view (en bit ner finns info om marktryck på olika maskinstorlekar,däckbredd och med och utan band.)

En mindre maskin borde kunna spara en del körskador i gallring o känsliga marker , är själva sugna på att skaffa en 810a för att kunna köra skonsamt i gallringarna,problemet är väl att ackordet är mer anpassat till mellanskotare=/. Tycker dock att det bör vara bättre att betala nån krona extra för skotningen för att troligtvis kunna spara in på kostnader för att rätta till körskador i ett senare skede,samt troligtvis få mer nöjda kunder/skogsägare.

Förvånansvärt dock att en 1710a med 750 däck och band har lägre marktryck med lass än en 1410a med 700. Uppgifterna är väl iofs från maskintillverkaren själv så jag vet inte hur tillförlitliga dom är.

tycker det är märkligt att 800 hjul inte blivit vanligare,jag skulle vilja ha en gallringsskotare med 800 hjul som skulle va typ max 2,70 bred=)

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#71082 Du,per-erik,om du hade tagit en skvätt blåbärssoppa ( är bra för synen,och blåbärssoppa lär väl finnas i dina knutar lr :?: ) hade du sett att det var ett TEST :!:

Vi hade möjlighet att göra ett "skarpt" test där,och körde turvis med bägge skotarna för att ha likvärdiga förhållanden.Tyvärr gjordes ingen fotodokumentation :oops: ,men nästa gång så...

Myren,en utdikad sådan var väldigt mjuk på ytan,som tomma sjönk skotarna ca 20 centimeter och det är efter det som dom låga hjulen på Valmeten fick problem,blev ju till en kraftig "uppförbacke" med last,vilket gjorde att det gick tungt och sen gick han mest neråt :D

Vill på inget vis hålla fram en storskotare som "myrmästare" men i detta fallet så,när det gällde att få ut en viss mängd virke,var för långt att risa (skulle iofs grotas) bro av timmer var uteslutet (kom ca 30 m3).

Den "rätta" lösningen hade givetvis varit att antingen avbryta avverkningen lr trava upp virket på ytan för senare borttransport,men detta var på våren och vi fick lov av skogsägaren att "testa"

Visst,finns ju olika "specialmaskiner" men vill ändå med detta få fram att med rätt bandutrustning och reducerade lass så kan man fixa en hel del med befintlig utrustning

Apropå 800 däck i gallring så en möjlighet är att svetsa om fälgarna och flytta centrum utåt för att få en smalare maskin,vissa tillverkare har nog sådana specialfälgar redan,nackdelen är att man kan inte använda slirskydd men band går bra (om dom inte tar i lastutrymmet förstås)

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

tantgron  
#71132
jönsson84 skrev:tycker det är märkligt att 800 hjul inte blivit vanligare,jag skulle vilja ha en gallringsskotare med 800 hjul som skulle va typ max 2,70 bred=)
Förutom möjliga konstruktionsproblem med att få en hållbar maskin med så lite mellanrum mellan hjulen + att den antagligen skulle bli ganska rank, så har jag ett svagt minne av att 800:s däck får problem med fälgavkrängning. men:
per-erik skrev:Varför bygger man inte maskiner, att användas i trängda situationer, som klarar att köra UPPEPÅ marken, oavsett förhållanden, men ändå med god lastförmåga?
/Per-Erik
Valmet (eller annat anrikt märke) modifierade någon av sina tidigare större 8-hjuliga skotare/lunnare för att lunna ut skog över ofrusna Kanadensiska myrmarker. Tanken var att maskinen mer eller mindre skulle flyta på myren. Jag såg detta på bild men det är säkert mera än 20 år sedan (helikopterfoto), men om jag kommer ihåg rätt så såg hjulen ut som minst 1 meter på var sida, och tror kanppast att detta får att åstadkomma med vanliga boggielådor/fälgar/bultar. Är det kanske någon som har mera koll på detta eller kommer jag ihåg helt fel?

Användarvisningsbild

Re: stor mot inte fullt så stor....

kalhygge  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#71178
per-erik skrev:Var lite ärlig nu: Var det inte så här du förhandlade med finansbolaget? Stående mitt på myren skickade du ett MMS till finansbolaget och erbjöd dem att köra maskinen in på fastmark mot skälig räntesänkning?




Hehe, helt perfekt, man tackar för tipset.. Man borde, enligt mina snabba beräkningar, komma ner på 0,5 % ränta - om man hittar tillräckligt blöt myr asså, å har mobikamera med vidvinkel... :lol:

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

per-erik  
#71414 [quote="Simba"]Du,per-erik,om du hade tagit en skvätt blåbärssoppa ( är bra för synen,och blåbärssoppa lär väl finnas i dina knutar lr :?: ) hade du sett att det var ett TEST :!:


Hej Simba
Men de dääära..Å komma här å insinuera, knappt som man förstår vinken, fast man ä så skärpt, att jag skulle se lite klent. Å att man bor mitt i skogen förstås, och borde äta blåbär mot dålig syn. Då säger jag dig: I det här fina landet använder vi glasögon istället!

Fast jag har förstås inte införskaffat några än…

Sen tycker jag att mig på ett mycket konkret sätt härmed kan konstatera tydliga kulturella skillnader. Er nationalrätt ”Finsk blåbärsoppa” har man ju hört talas om. Och en av ingredienserna, mönstret på porslinstallriken är ju en sak. Den andra ingrediensen må vi ej sprida till allmän kännedom på detta nobla forum.

Men vilket dåligt kosttipps: Blåbär, det är ju rena kolhydratbomben, fulla med socker, å därför låter vi björnarna äta upp dem. Du vet väl att björnarna äter bär hela höstarna. Av det blir de riktigt feta, omakliga och går sen i ide. På vårarna måste de hålla sig riktig smidiga, alerta för kunna vara riktigt duktiga på att kunna fortplanta sig. För att hålla formen river de då andra djur och äter därmed kött och fett. Jag håller mig alltså till kött!

Å apropå björn så känner jag till en annan viktig kulturell skillnad, i samband med björnjakt. Jaktmetoderna verkar vara lite mer sofistikerade, eller ska man säga brutalare, rejäl finsk kaliber, även om riktmedlen är lite si å så. Lite si å så med kamratandan i laget också tycker jag…Skickar med en liten finsk jaktdokumentär för att belysa hur jag menar.



I got you!

Sen vill jag korrigera mig lite. Har nämligen mycket lite vana av det du beskriver. Myr ger man sig hos oss normalt sett INTE ut på med en maskin. Jag har däremot jag avverkat ca ett halvår på ”gröftamark”, ”svartjord”, på Vestlandet, runt Bergen. Det är myrkmark som dikats ut, för att odla sitkagran som växer så det knakar. Jag känner heller ingen som använt banden du nämner.

Hur som helst, när det gäller objektet du nämner: först och främst är myren utdikad, och vattenståndet därmed rejält sänkt. Du använder riktigt breda band, som jag aldrig hört talas om tidigare. Intressant. Jag tror även stenhårt på att den balanserade boggien funkar riktigt bra, och har betydelse i detta fall. Rätt intressant att en större maskin, där riktigt långa boggier förmodligen är det som är utslagsgivande i detta fall, så länge man inte lassar alltför mycket: Annorlunda och tankeväckande sätt att arbeta.

Och apropå TEST så kan du utveckla följande: Jag skänker dig min idé från 80-talet: en heliumballong med 20 tons lyftkraft fäst i stakarna. Men då tar du väl dig för och kör fullastad 1710, över bottenviken, direkt till pappersbruket i Vallvik, på nattgammal is…

Räds
/Per-Erik

Avatar Fallback

Re: stor mot inte fullt så stor....

per-erik  
#74270 Har grunnat på frågeställningen runt spårbildning ett tag. Och fördjupar härmed sidospårningen.

Tycker frågan är komplex. Tror att möjligheterna till att undvika skador, och möjligheten till att arbeta smartare, varierar mycket över landet. Tjäle är en viktig faktor. Möjligheten till en stor traktbank, att välja objekt från, är en annan. Behov som styr virkesflöden och val av objekt, är ytterligare en faktor. Möjligheten av välja maskin, och med all önskvärd tydlighet, rätt bandutrustning finns också!

Å ena sidan väljer jag personligen att någon annan gör planerings-arbetet åt mig, som det väl normalt avtalas om i Sverige, om jag har en maskin igång. Och ofta är det på köpsågverk, och även i andra organisationer, uppdragsgivaren som sitter med full vetskap om vilken traktbank som finns. Och var ”ränteklockan” tickar snabbast och med högst ränta. Att ställa ned en skördare för att planera basvägar (och rågångar etc. för den delen) innebär betydande förlorade intäkter för entreprenörsföretaget. Sämre planering, i en köporganisation, som innebär produktionsbortfall är kostsamma, exempelvis: 50 flyttar/år*2 timmar*1000 kr= 100 000 kr i förlorade intäkter, visserligen brutto.

Så en duktig planerare är guld värd. Å andra sidan vet jag inte var i landet man kan erhålla en ordentlig utbildning i just detta ämne. Inte på högskolan i vart fall, vad jag känner till. Så personen som kommer ut från skolan och ska utföra arbetet kan i värsta fall ett minimum om saken: Som jag minns högskolan ägnade vi ämnet max en dag av tre högskoleår (men vi lärde oss självfallet, som sig bör, de latinska namnen på 350 växter). Och som jag bestämt mig för tidigare, och även påtalat, är det skotarföraren, som bäst känner sin maskin, som bäst borde kunna göra en bedömning och utföra planeringen. Men han/hon ställs som regel inför fullbordat faktum.

Och när planeringen utförts felaktigt förlorar företagaren långt vida mer, än om han kanske engagerat sig i planeringen (om han haft den möjligheten), och spenderat någon timme på detta. Knepiga ordningar alltså!

Å andra sidan vill jag självfallet göra planeringsjobbet själv, om jag har rätt möjligheter och om detta kan förbättra ekonomin i mitt eventuella skogsföretag.

Jag tror ju på tydliga incitamentsstrukturer. Att ”en kock har ansvar för soppan” och att han har kunskap nog för uppgiften, samt att han får den kredit han förtjänar. Var skåpet ska stå, borde nog förklaras oftare, av dem som det drabbar. I annat fall borde det, precis som Simba väl menar, vara smartare att entreprenören själv ansvarar och utför planeringsarbetet.

Kom att tänka på en historia från Värmland. Som jag hörde någon gång efter mitten på 80-talet: En kille som jag kom att umgås med en hel del, följde en PLANERAD basväg. Han körde en minibruun på väg till en avverkning, förmodligen manuellhuggen. Minst en halvmeter snö. Över något som verkade vara en myr. Traktorn sjönk och fastnade. Han hade en fast monterad NMT 450 i maskinen, som han ringde ifrån. Under samtalets gång hojtade föraren till och sa att: Jädrar, nu har jag vatten på golvet. Han gav sig kvickt som attan ur hytten. Strax därefter sjönk skotaren ytterligare en meter eller mer. En igenväxt tjärn. Rätt otäck historia eftersom dörren är stor och förmodligen riktigt svår att öppna om det trycker på vatten och gyttja mot den. Och minibruun saknar ju taklucka…

När killen kom ned till verkstan den kvällen, bad han om en cigarett. Han tände den och tog ett djupt bloss. Vad jag hörde hade han aldrig rökt innan och jag såg honom aldrig röka under senare tid…Kanske tog det ett tag innan har var i helt balans.

Ägaren till företaget var ungefär lika intelligent som den som planerat basvägen: For dit med en bandgrävare och ställde sig bredvid skotaren. Lade ut armen över traktorn för att lyfta den. Då tippade grävaren över minibruunetten, så grävarmen klämde ned traktor ytterligare. Blev ett skapligt projekt: Utdikning av tjärnen med följd att vattnet ställde till något kaos ”nedströms”. Vägbyggning för mobillyft och dit med tungdykare som fäste linorna i skotaren som försvunnit helt i vatten och dy.

Vad vill jag nu påvisa med detta? Nja, jag tycker att incidenten i på ett målande sätt beskriver saken. Grejen är ju att killen höll på att mista livet. Företagaren och försäkringsbolaget fick ta kostnaderna. Och planeraren? Tja, han fortsatte väl i samma stil, vad jag vet. Trots att han borde gjort mänskligheten en tjänst, sadlat om och kanske odlat brysselkål istället, och låtit någon med kompetens och intresse utföra planeringen: Parterna har ingått avtal om att ena parten visserligen ska utföra planeringen, men jag har i stort sett aldrig hört talas om att man behöver ta ANSVAR för vad man gör/inte gör det man bort göra!

Det viktigaste runt ämnet, är att det finns kunskap, möjligheter, men framförallt ett äkta uppsåt, med åtföljande ansvar, att utföra planeringen väl,
hävdar med äkta uppsåt, den försåtlige:
/Per-Erik

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).