Mats Nilsson skrev:Jag noterar att Kesla har ramstyrningen i stort sett rakt under kranen och framför grinden. På Moheda är ramstyrningen bakom grinden. Detta bör väl medföra att Kesla följer traktorn sämre än Moheda vagnen? Hur tänker man här?
källefall8 skrev:Mats Nilsson skrev:Jag noterar att Kesla har ramstyrningen i stort sett rakt under kranen och framför grinden. På Moheda är ramstyrningen bakom grinden. Detta bör väl medföra att Kesla följer traktorn sämre än Moheda vagnen? Hur tänker man här?
Numer har även moheda leden längre fram än tidigare. På de nyare sitter den mitt under kranpallen.
Var ska lagringen för vagnstyrningen vara placerad? Bakom grinden eller framför grind och anfästningen för 3-punktslyften?
Vad händer när du lyfter en tung stock vinkelrätt ut från vagnen och svänger kranen för att lasta på vagnen?
A.
Belastningen går genom kranen och rakt ned i stödbenet.
B.
Vad händer då när kranen svängs bakåt för att lasta på vagnen? Krafterna förflyttas från stödbenet till ramen där krafterna ska ned i hjulen. Då måste kranen, vridhus, 3-punkt, 3-punktsinfästning mot ramen och vidare till hjulen vara så kraftig som möjligt.
C.
Då blir valet enkelt för K.T.S - lagring framför 3-punkten då det är mycket lättare att bygga allt under punkt B som en komplett enhet utan hänsyn till att det ska vara en dragstång inunder där belastningarna är som störst.
D.
Hur går det då med följsamheten på vagnen när vagnstyrningen används? Det har ingen betydelse. K.T.S har kompenserat det genom att öka svängningen på vagnstyrningen med några grader. Med båda typerna av konstruktion är det inte placeringen av ledpunkten som avgör hur det går att svänga utan i båda fallen är det när traktorns bakhjul går i dragstången som bestämmer vändradien. Faktum är att en flackt utvinklad lång dragstång (ledpunkt långt bak) tar i traktorns bakhjul tidigare än en kort, brant utvinklad dragstång!
mikael_s skrev:Om något spårar ju en vagn med kort dragarm vars dragögla sidoförskjuts lika mycket som en med lång dragarm bättre, eftersom avståndet mellan dragögla och boggicentrum blir kortare. Fast kanske ger det en försumbar effekt på spårningen. Däremot tycker jag det märks skillnad då man vickar med ramstyrningen för att få vagnen över ett hinder. Hade en Vreten innan med lång dragbom (flack styrvinkel) och nu en Kesla med kort.
mikael_s skrev:Om något spårar ju en vagn med kort dragarm vars dragögla sidoförskjuts lika mycket som en med lång dragarm bättre, eftersom avståndet mellan dragögla och boggicentrum blir kortare. Fast kanske ger det en försumbar effekt på spårningen. Däremot tycker jag det märks skillnad då man vickar med ramstyrningen för att få vagnen över ett hinder. Hade en Vreten innan med lång dragbom (flack styrvinkel) och nu en Kesla med kort.
källefall8 skrev:Jag uppfattade att diskussionen handlade om vart leden är placerad, allt annat lika, även avstånd mellan dragögla och boggiecentrum.
gnisten83 skrev:Du får nog rita upp de för att jag ska hänga med i resonemanget
Morgan Nordin skrev:Ramstyrningens infästningspunkt är som att debattera religion men gör ett litet försök...
källefall8: Alla traktorer svänger bättre än en huggarvagn oavsett fabrikat. De med County och Muir Hill kan känna sig undantagna. Man kan inte jämföra med en lastmaskin då den har EN ledpunkt, traktor med kärra har TVÅ. Din iakttagelse om att stjälpningsrisken ökar ju mer man vrider ut dragöglan i sidled är helt rätt men spelar det då någon roll var ledpunkten sitter? Gör en skiss med bägge varianterna (samma avstånd boggi-dragögla) och vrid ut dragöglan 800 mm på bägge. Hur pekar vagnens hjul då i resp fall?
Centralram vs dubbelram. Bägge har för och nackdelar. Huvudskälet till att vi en gång tog fram dubbelram var för att få en vridstyv ram till tippflak. Sedan har det visat sig att en del kunder gillar styvheten då en centralramsvagn kan upplevas som svajig. För att komma ifrån sprickbildningsproblematiken som beror på att man vanligen svetsar 2 flexibla ramrör i en styv del där grind, kranpall och ramstyrning sitter (=sprickrisk i övergången styvt till flexibel) tog vi i princip en främre del av en centralram som överlappar de dubbla rambalkarna en ganska lång sträcka. Det är alltså 3 ramrör längst fram på vagnen. Då är det mycket enklare att föra in krafterna mellan styv och flexibel del då det blir mycket mindre påkänningar på svetsarna i konstruktionen.
MVH
Morgan, K.T.S