Förra veckan ägnade jag en dag åt att gallra i ett ganska klent förtagallringsbestånd. Ska man gå på normal skogsskötsel i området så gjordes insatsen kanske fem år för tidigt.
Här är lite fakta om beståndet.
Skogen planterades 1998 med gran (avverkat 1996). Beståndet ligger i södra Värmland och enligt skogsbruksplanen är det en G28:a som är 22 år idag (inkl några plantår). I verkligheten är SI (ståndortsindex) troligen bättre, minst G30. Beståndet har varit röjt två gånger. Första gången sparades (för) mycket björk och andra gången röjdes mycket av björken ner men det finns fortfarande en hel del björk kvar fläckvis i beståndet. Granen är grön och växtlig och har bra fart på tillväxten och det står ca 2500 stammar/ha så det skulle normalt sett klara sig till en förstagallring om sisådär fem år.
Höjden på de härskande granarna ligger mellan 10-12 meter men det finns en del variation. Främst p g a att det tidigare bitvis varit mycket björk som hållit tillbaka granen. Kvalitén är generellt sett bra med finkvistig gran. Virkesvolym? Någonstans runt 120 m3sk/ha eller lite mer skulle jag gissa.
Klen gallring nu, enbart röjning eller vänta med gallring i fem år?
Anledningen att jag gav mig in i det här beståndet över huvud taget var att jag ville testa att gallra med batterimotorsåg en heldag. (Den historien kommer så småningom med egen tråd och video.)
Det här beståndet kändes lagom grovt att ge sig in i. Väl igång så går det ju inte att låta bli att börja räkna och fundera. Som huggningsjobb betraktat blir det ju ingen imponerande ekonomi om man ser till hur många kubik ved eller massaved som kommer fram på en dag. Hade man istället röjt beståndet med röjsåg (förslagsvis kedjeröjsåg?) hade man gjort jobbet ganska snabbt men då fått mycket virke på backen inkl en del gran till glädje för barkborrarna. Alternativt hade man väntat och inte gjort något alls nu utan gått in med skördare om max fem år.
Det jag gjorde nu var att gå igenom beståndet och hugga ut björk som stod för nära bra granstammar. Jag högg också ner klena granar som inte skulle bli mer än ett enbitsträd vid nästa gallring och tog ytterligare en del granar som stod tätt och fick på så sätt ner hela beståndet till ca 1800 stammar per ha. (Hade man enbart röjt hade det nog blivit några hundra fler stammar kvar per hektar.)
Det blev ett väldigt fint bestånd kvar efter gallringen. Jämn dimensionsfördelning och jämnt fördelade stammar i bra förband. Medeldiametern i det kvarvarande beståndet hamnade gissningsvis runt 12-13 cm i brösthöjd. Uttaget i den här gallringen blev ganska blygsam i volym. Ca 12 m3fub/ha med klen massaved och ved. Jag högg ungefär ett tredjedels ha på ett (otränat) dagsverke eller ca 4 m3fub/dag.
Fördelar?
Vilka fördelar kan det då finnas med att göra en så här tidig gallring (eller sen röjning som man kanske kan kalla det)? Frågan är också om det kan anses ekonomiskt försvarbart att lägga arbets- och motorsågstid på ett sådant här objekt? Eller om man får nöja sig med att känna tillfredsställelsen över att snyggt resultat och över nöjet att jobba med huggningen?
1.
Den största fördelen måste vara ett betydligt bättre rotnetto vid nästa gallring. I och med att stamantalet och grundytan reducerats lär det klara sig 7-8 år innan det är dags att gallra nästa gång. Kanske ytterligare något år? Tills dess lär stammarna ha vuxit till sig rejält och det finns inga enbitsträd att gallra ut utan bara träd med rejäl höjd och diameter. Medelstammen i gallringsuttaget bör därmed bli avsevärt högre vilket bör innebära en billigare avverkning och därför ett bättre rotnetto. Minst 50 kr/m3fub. Kanske mer?
2.
Eftersom man kan göra nästa gallring lite senare kommer virkesförrådet att vara lite högre och uttaget därmed större. Kanske 15 m3fub mer per ha? Även det bör bidra till ett bättre gallringsnetto.
3.
Med 1800 stammar/ha kvar inför nästa gallring bör det då gå att ta ner stamantalet till ca 1000 st/ha. Kanske klarar sig beståndet då utan fler gallringar innan (tidig) slutavverkning. Det innebär minskad exponering och risk för skador (främst storm) samt ett högt virkesförråd vid en tidig slutavverkning = högt nuvärde.
4.
Beståndet blir betydligt jämnare (och robustare?) efter nästa gallring i och med att mycket av björken togs ut nu så att granarna fått mer svängrum att utvecklas.
5.
Det blir några kubikmeter virke redan nu även om de blir dyra (om man räknar timpenning för eget arbete).
6.
Det är ett otroligt trevligt och tillfredställande arbete att göra den här typen av gallringsjobb! Dessutom får man bra motion
Summering av kostnader
Huggning
Ca 22 timmar/ha á 300 kr = 6 600 kr/ha
Utkörning,
12 m3fub/ha á 50 kr = 600 kr/ha
Kostnader totalt = 7 200 kr/ha
Summering av ökade intäkter
Virkesvärde nu,
(ved & massaved) á 200 kr/m3fub x 12 = 2 400 kr/ha
Billigare avverkning vid förstagallring,
(om 7-8 år) á 50 kr/m3fub x 45 m3fub= 2250 kr/ha
Fler kubikmeter vid förstagallringen,
(inkl. högre gallringsnetto) á 70 kr/m3fub x 15 m3fub = 1050 kr/ha
Ökade intäkter totalt = 5 700 kr/ha
Netto = -1500 kr/ha
Högre nuvärde (och högre virkesvolym) vid slutavverkning redan vid 60 år??
Sätter man hälften av huggningskostnaden på nöjes- och motionskontot så är man ju hemma i kalkylen! Får man ut 10 m3fub mer vid slutavverkningen har man gått plus på den tidiga gallringsinsatsen och tar man dessutom hänsyn till att slutavverkningsnettot kommer in (minst) 10 år tidigare än om man gallrat beståndet en gång till så blir det givetvis ännu bättre ekonomi.
Finns det någon sanning i den här kalkylen tror ni eller är det bara ett försök att rättfärdiga att få ägna sig åt kul (men olönsamt) gallringsjobb?
Här kommer några bilder från det aktuella beståndet:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto