tis 06 jan 2009, 19:41#46794
Jag kan direkt erkänna att jag är lite tövlig (jag förmodar att ordet enbart känns igen av ålänningar, men förklaring följer nedan) men här kommer i alla fall en skogsstory:
När jag var i den tidiga skolåldern var jag ofta ute i skärgården med min far när han var där och avverkade skog, samt med min kompis Danne och hans farsa som skotade. Detta var på sommaren och allt var super; varmt och fint väder. Danne och jag underhåll oss själva för det mesta, förutom när man satt med i skogstraktorn och åkte då förstås, vilket var favoritsysselsättningnen.
Dock blev man tillsist alltid utkörd och fick då aktivera sig med egna hyss som att fiska med en avsågad sked som fiskedrag och gem som krok eller kantra båtar, eller som denna gång; försöka sig på att göra sälgpipor. Det har säkert de flesta av er även gjort, men tilläggas ska att
a) jag aldrig gjort någon tidigare och
b) detta var mitt i sommaren, samt en torr sådan. Inte direkt optimala förutsättningar...
Nå, efter lite funderande och täljande så började det tillsist likna en pipa. Närd av medgången ställde jag pipan på högkant och skulle på något sätt knacka ur träbiten ur barken, men greppade med handen RUNT EGGEN istället för runt barken på pipan (vilket redan det skulle varit förbannat dumt! Härav ordet tövligt!
) Självklart fick jag ordentligt uppkarvade fingrar, och efter att ha funderat på om det var bäst att springa och gömma sig eller visa såren åt farsan, så blev det tillslut det sistnämnda.
Efter att ha fått en liten utskällning om "
-Hur dum får man va??", så blev det en 45-minuters båttur till sjukstugan på ön Föglö, mest för att han skulle slippa en gallskrikande unge som hade (i efterhand) relativt små skärsår i högerhanden.
Men naturligtvis var sjuksystern som annars brukar vara där på annat sjukbesök... Och eftersom min fars tejpningar med eltejp och tygtrasor (något som praktiseras än idag, försök du få ett plåster att hållas kvar när du skruvar), hade sett till att blodet slutat rinna (och att han hellre ville sitta i maskinen och köra), kom han på idén:
-Rikard, om du lovar att ta det lugnt resten av dagen så kommer det inte att börja blöda igen och jag garanterar att du får behålla fingrarna. Då behöver vi inte vänta på sjuksystern, och då... Då bjuder jag på glass, överens?Och som vilket normalt barn som helst valde man ju glassen som avnjöts i solen fram i fören på båten med ett stort leende. Och då får man istället leva med ärret, som faktiskt syns på långfingret ännu 25 år efteråt.
Men vilket sommarminne!
* 911.4/360.2 * 921.1/350.1 * 801.C/330.2+ACC*
Rikard Järvinen - Åland