Niking skrev:Mer idisslare ger ju mer metanutsläpp och således mer växthusgaser. Som vanligt är det svårt att kombinera naturvård med klimatåtgärder...
/Niklas
Får då?
Niking skrev:Mer idisslare ger ju mer metanutsläpp och således mer växthusgaser. Som vanligt är det svårt att kombinera naturvård med klimatåtgärder...
/Niklas
Peteflamingstar skrev:Niking skrev:Mer idisslare ger ju mer metanutsläpp och således mer växthusgaser. Som vanligt är det svårt att kombinera naturvård med klimatåtgärder...
/Niklas
Får då?
halvproffs skrev:Intressant ämne. Här i Gästrikland och Hedesunda där jag bor är vi hårt drabbade av torvbrytningen som enligt mig förstör vattenkvaliten och därmed livskvaliten för fisk.
Nu verkar det som Naturvårdsverket vill minska eller helt förbjuda torvbrytning vilket jag anser vara bra.
Både i Dalälven och i Rångsta Storsjön har vassen minskat radikalt. I sjön har den nästan helt försvunnit. Har du några vetskap om varför det är så? Även fisken i sjön har minskat i stort antal sen torvbrytningen inleddes. Nu har det inte brytet på kanske 6-7år och beståndet har ökat tycker jag.
Talade med en forskare om vattenkvalite en gång och hon sa att vid torvbrytning kommer det ut partiklar som grumlar vattnet och sätter sig i gälarna på fisken så dom kvävs. Kommentar?
Emma Kritzberg skrev:Dagvatten bör inte släppas ut orenat. Det gör det oftast inte heller, men det finns absolut en kvarstående problematik på sina håll. Däremot är detta något annat än det att vattnet blir brunare. Det senare beror på löst organiskt material som läcker från omlandet.
Vad gäller torvbrytning så är det svårt för mig att uttala mig om vilken roll det har i enskilda vatten och torvbrytning kan gå till på ganska olika sätt och få olika konsekvenser. Att fiskarnas gälar skulle sättas igen av torvpartiklar verkar osannolikt. Partiklar tenderar att sjunka.
Jag är ingen expert på skogsförvaltning, men visst är det så att gran är ett av de trädslag som är minst känsligt för viltskador. Det kan vara ett av flera skäl som motiverar att man planterar just gran. Ofta är det väl så att folk med olika roller och intressen har olika kunskap och perspektiv, men jag tror mer på samtal där man delar och utbyter kunskap och perspektiv än att misstänkliggöra och peka finger.
Ja, det finns tecken på att Gudrun bidrog till en höjning av vattenfärg ett fåtal år efter, men det verkar inte vara någon stor faktor om man ser till den övergripande trenden som är dokumenterad för flera decennier.
Om vi har boskap ända in till ytvatten riskerar vi istället ett omfattande näringsläckage och övergödningsproblematik.
/Emma
busholle skrev:Läser här att kor får skulden för både metanutsläpp och övergödning. Kor kan omöjligen släppa ut mer än de stoppar i sig vare sig det gäller metan eller gödsel. Metanet kommer från nedbrytningen av maten och skulle skett i alla fall även om gräset inte gått genom kon. Samma sak med gödseln, på kort sikt kan det vara bättre att låta strandängar vara men efter något år börjar överbliven vegetation brytas ner och näringen läcker lika fullt. Om växande djur betar strandängar så för man på sikt bort näringsämnen och övergödningen minskar.
Bosse1 skrev:Kollektivjordbruk! Det är det som är lösningen på den bruna sörjan
busholle skrev:Bosse1 skrev:Kollektivjordbruk! Det är det som är lösningen på den bruna sörjan
Visst kolchoserna gick ju bra och var kända för sin produktivitet och konkurrenskraft, eller?