Skogsröjning

Hur hade ni gjort?

14 inlägg 10128 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Hur hade ni gjort?

Mrpatric  
#458662 Hej.

På en stor del av min 65Ha fastighet är röjnings skog och ser ut som bilderna. (omöjligt att ta bra bilder i röjningsskog :x )
Jag är rätt bestämd i min plan med min skog där jag inte är ute efter bästa netto utan vill ha en varierad och "trevlig" skog att vistas i.
Stora områden är blandade med Gran/Tall och Björk medan andra har utspridda äldre träd med mycket ungskog mellan.

- Är det fel att röja bort Granen och Tallen för att ge mer plats åt Björkarna samt övrigt löv?
-Skall man låta de äldre träden stå kvar som "evighetsträd" och låta ungskogen komma upp?
Tar tacksamt emot alla åsikter.



   TS
Stihl Motorsågar och Röjsågar
Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

kalhuggo  
#458696 Oj vilket utgångsläge, kul. Du kommer säkert att göra något riktigt fint av det, gör små försöksytor och prova dig fram, har du vatten i markytan så var rädd om lövet, lycka till :smile:

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Älgfoderodlare  
#458739 Det verkar som att du har löv som är lite högre också förutom tallen. Något som jag tycker är trevligt o fint, är att skapa en högskärm av björk som jag stamkvistar. Och låter sen gran komma upp under den. När granarna har blivit lite av storlek, så stamkvistar jag även dom. Man får en öppnare o promenadvänligare skog på så sätt. Sen kan man ju ha enbart stamkvistad björk. Deras vita stammar i egna områden är trevlig skogsmiljö. Där man kan få fina svampmarker. Men att ha små områden med "pelarsalar" med tall, som en del i mosaiken, är också mycket trevliga inslag. Men även här kan man ju för att gynna typ fågelliv etc. Spara mindre undertryckta granar. De stör ju inte tillväxten på tallarna i alla fall. Här gynnas ju bärris om man öppnar upp lite genom stamkvistning av tallen samt försiktig underröjning av gran.

Avatar Fallback

Re: Hur hade ni gjort?

Mrpatric  
#458741 Tack för inputen, spännande lösning. Skall man röja bort granen där den är jämnhög med björken för att låta den komma upp om npgra år igen eller växer björken ifrån den som de står nu?

   TS
Avatar Fallback

Re: Hur hade ni gjort?

jannee  
#458742 Bara röj/gallra hårt - väldigt hårt och spara A stammarna oberoende trädslag.
Nästan alla gör felet att när de röjer/gallrar tar de på tok för lite - visst du kan komma tillbaka om några år, men handen på hjärtat - hinns det med. Nää ta i för kung och fosterland nr du väl sätter igång, 65 ha är inte direkt litet område, framförallt om du också har ett lönearbete - ännu värre om du har fru och småbarn - då blir det sällan någon tid över :grin: .

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Älgfoderodlare  
#458828
Mrpatric skrev:Tack för inputen, spännande lösning. Skall man röja bort granen där den är jämnhög med björken för att låta den komma upp om npgra år igen eller växer björken ifrån den som de står nu?


Jag upplever ju att på de flesta stamkvistade träden, ökar höjd o diametertillväxten. Generellt växer ju Björken fortare än Granen. Så vill man ha "2 skogar i en" går det bra att även ha kvar de lite större granarna. När jag tagit bort det mesta av grenarna på björken, får ju granarna mer ljus o växer fortsatt bra även under skärm. Det är ju en viss skillnad på antal träd / areal längre söderut, än där jag har skog. Så röj ner till en nivå som känns bra. Skog är ju trots allt träd. Vill man ha en lummig naturskog som både kan vara promenad vänlig, ha vilt o fågelliv samt ge avkastning i flera omgångar. Då kan alternativet med att röja bort för mycket av den "framtida" skogen, bara ge en lång väntan på just "hög föräntning / träd" men mindre artrik skiktad skog med högre sociala värden. Jag försöker forma min skog till det senare. Har gett få avgångar via självgallring som blir en form av låggallring. Ett träd som dör där, är borta för alltid. Röjer man ner en björk på bördiga marker när man har skiktade ungskogar, kan du ha 10 nya att ta bort om ett antal år. Risken finns att man skapar mer arbete än man hade tänkt sig. Jag röjer aldrig ! Det sköter skogen själv i en lugn takt med tiden o man hinner med att ta ut ex. ved för eget behov. På det sättet får man ju en annan form av avkastning även på yngre skog. Som annars hade fått ligga på marken som mycket mindre träd o ruttna. Under tiden fyller de ju dessutom rollen som ökad kolsänka medan de växer som en hjälp att minska vår miljöpåverkan. Vi har också 64 ha som inte kräver så värst mycket arbete / år fast vi har en hel del yngre röjnings o gallringsskog. Men jag bara stamkvistar under tiden av tall i beteshöjd o gran under björkskärm. Lätta att gå i fast de är täta. Hög stående volym / ha. fast med lägre medeldiameter. Men det danar också sågvirkeskvaliteer som man hoppas skall betala sig bra i framtiden.

Avatar Fallback

Re: Hur hade ni gjort?

Mrpatric  
#458835 Hej Älgfoderodlare.
Mycket intressant läsning. Nu har jag lite nya infallsvinklar när man sitter med kaffekoppen på en stubbe och tittar på skogen nästa gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#458842
Älgfoderodlare skrev: Jag röjer aldrig ! Det sköter skogen själv i en lugn takt med tiden o man hinner med att ta ut ex. ved för eget behov. På det sättet får man ju en annan form av avkastning även på yngre skog. Som annars hade fått ligga på marken som mycket mindre träd o ruttna.


"Röjer aldrig"! Hur vågar du det? Alla råd överallt är ju att röja annars får man skräpskog. Menar du att man kan vedgallra löpande i stället eller?
Gör mig modig också!

Avatar Fallback

Re: Hur hade ni gjort?

jannee  
#458844 Vill du ha det lika fint som det vart för i tiden runt gårdarna gör då sammalunda.
Där tog man tillvara på allt som gick att elda, det som vart mindre åt korna/ungdjuren upp.
De träd som vart mogna höggs ned och sågades upp till bräder/plank oberoende trädslag.
M.a.o det både röjdes/gallrades och dimensionshögg HÅRT - men så blev det också bra - det var ju betesmark för djuren som vart det primära.

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Älgfoderodlare  
#458853
Uvskogen skrev:
Älgfoderodlare skrev: Jag röjer aldrig ! Det sköter skogen själv i en lugn takt med tiden o man hinner med att ta ut ex. ved för eget behov. På det sättet får man ju en annan form av avkastning även på yngre skog. Som annars hade fått ligga på marken som mycket mindre träd o ruttna.


"Röjer aldrig"! Hur vågar du det? Alla råd överallt är ju att röja annars får man skräpskog. Menar du att man kan vedgallra löpande i stället eller?
Gör mig modig också!


Under sista månaden som jag har satt de ärkar jag fick av dig. Så har jag ju i princip gått över hela hygget för att leta en fläck att sätta en planta. Har då sett så gott som varje tallplanta också. Kan bara konstatera att det finns bara någon enda kvist o toppbetning på någon enstaka planta. Medan RASE är hårt åtgånget. Genom att inte ta bort någon tall, får ju alla vara "flockens skydd" åt varandra. De ökar i tillväxt genom stamkvistningen o kommer snabbare ur beteshöjd. De äldre bestånd som fanns på marken innan vi köpte den, som INTE är röjda o gallrade har jag ju visat bilder på hur tät den är. På knappt en ha som är kvar i östra sidan av hygget har jag tagit ca. 15-talet undertryckta Tallar som varit på väg att självgallras bort under de senaste 3-4 åren. Allt har blivit ved. På en annan fastighet vi äger, har 18-25 årig Tall ungskog börjat skikta sig lite som en effekt av självgallring. Men på 4-5 ha så finns ett 20 tal mindre tallar som ska bort kanske under nästa vår. Men genom stamkvistning hann ju aldrig någon bli skadad för att inte växa upp av egen kraft. Tätheten har jagat på varandra med hos vissa upp till 60-70 cm i årsskott. Men 13-15 m höga tallar börjar ha 15-17 cm. i rotskäret fast de står så tätt. Det finns 4-5 olika ålderskategorier på marken alla är likadana i tillväxt. Ingen hög medeldiameter men hög stående volym / area r.t. antal stammar. Inga vindfällen trots de stormar som varit. Men det kommer ju att plockas lite undan för undan som låggallring för att öka härdigheten hos de kvarvarande. Men inget hårt jobb som jag gör på någon enda timme. Men genom stamkvistningen hoppas jag ju på att få kvistfritt sågvirke av hög kvalitet när den dan kommer. Och eftersom arealerna på resp. område är så pass litet, så skulle en gallring efter mall kunna rendera i att jag får stormkänsligare bestånd hos vart o ett av dem. Då åtgärderna skulle vara lagda i olika tid. Genom att låta all tillväxt vara lägre på samtliga träd, hinner de liksom ikapp varandra med tiden. Jag hoppas kunna ha en framtida lika hög stående volym som idag fast på något färre träd. Men på hela arealen med enbart stamkvistad furu. Men här finns ju bärris i mängd. Öppen skog att gå i då det inte finns en enda kvist som skymmer sikten, fast den är tät. Mitt enda bekymmer nu, är att nå upp till de kvarvarande kvistar jag vill ta bort med tiden. Inga betesskador eller barkgnag som gör att det är orsak till att ta bort något träd i förtid. Nu får självgallringen göra sitt i framtiden o jag tar lite ved här o där under tiden.

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Älgfoderodlare  
#458859
jannee skrev:Vill du ha det lika fint som det vart för i tiden runt gårdarna gör då sammalunda.
Där tog man tillvara på allt som gick att elda, det som vart mindre åt korna/ungdjuren upp.
De träd som vart mogna höggs ned och sågades upp till bräder/plank oberoende trädslag.
M.a.o det både röjdes/gallrades och dimensionshögg HÅRT - men så blev det också bra - det var ju betesmark för djuren som vart det primära.


För även om jag INTE röjer någonting någonstans. Är det ju inte detsamma som att jag inte gör något alls. Jag gör ju kontinuerligt något fast av annat slag. Och om jag lämnar tillväxten per träd att själv göra utslaget om VILKA träd som har den högsta tillväxtpotetialen. Sköter nog skogen det bäst själv. Än en amatör som jag via röjning långt tidigare i deras liv. Men jag kan söka skapa ändrade förutsättningar för träden i deras kapplöpning genom att optimera deras egna möjlighet med de åtgärder som jag verkligen gör. Och hos de som det inte räcker, så syns det med tiden. Men då har de i alla fall fått chansen. Då tar jag bort de som inte klarade kapplöpningen. Men i en helt annan takt än som vid röjning. För väljer jag "fel" träd vid röjning, kan ju förlusten bli dubbelt i slutänden. Nu minskar jag den risken tror jag. Det kommer att ta längre tid. Men det blir en j...igt fin skog.

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Älgfoderodlare  
#458861
Uvskogen skrev:
Älgfoderodlare skrev: Jag röjer aldrig ! Det sköter skogen själv i en lugn takt med tiden o man hinner med att ta ut ex. ved för eget behov. På det sättet får man ju en annan form av avkastning även på yngre skog. Som annars hade fått ligga på marken som mycket mindre träd o ruttna.


"Röjer aldrig"! Hur vågar du det? Alla råd överallt är ju att röja annars får man skräpskog. Menar du att man kan vedgallra löpande i stället eller?
Gör mig modig också!


Jag hoppas kunna ha liknande försök med Lärken i framtiden också. De jag fick av dig (det tackar jag för), har ju planterats i tätare förband än normalt. Men det gör ju att jag kommer att få lite likartade förhållanden som med den planterade eller självförynrade tallskogen också. Lärken är ju också betesbegärlig. Så jag hoppas ju kunna se vad som blir effekten av både mängd o tillväxt när jag gör samma saker med den som tallen. Har ju stamkvistat de första jag satte för att kunna ha fejningsskydden på dem. O fyra åriga är ju längre än mig redan. Så vi får se. Jag trodde för övrigt att Lärken inte skulle klara sig då de började sätta skott innan de kom i backen. Men jag bar med mig vatten o vattnade varje planta vid sättningen o vi har fått regn i omgångar. O peppar peppar så verkar de flesta ta sig bra. Nytt projekt i samma anda. Vi får se hur det går.

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#458879 Efter de nått älgsäker höjd så låter du dem vara alltså och bara gallrar ur efterhand. Inte " flyga flygplan" genom skogen alltså! Hmmm, nu fick jag lite mer att fundera över. [emoji2]

Användarvisningsbild

Re: Hur hade ni gjort?

Älgfoderodlare  
#458882
Uvskogen skrev:Efter de nått älgsäker höjd så låter du dem vara alltså och bara gallrar ur efterhand. Inte " flyga flygplan" genom skogen alltså! Hmmm, nu fick jag lite mer att fundera över. [emoji2]


De får ju inte helt o hållet stå orörda. Jag stamkvistar ju i omgångar för att upprätthålla kvistrent så högt som möjligt vid så låg vedradie som möjligt. Ju större volym av trädet som har kvistfri senvuxen volym dess bättre. Det vill jag tro är sågvirkeskvalitet.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).