Häradsallmänningens marker ligger på torra, sandiga och näringsfattiga jordar där det i stort sett bara växer tall. Bertil Nilsson som är skogsförvaltare på Häradsallmänningen guidade oss bland karga skogsmarker och sällsynta arter för att beskriva hur deras skötselprogram ser ut. Man jobbar med långa omloppstider och inriktning mot kvalitetstimmer. Skogen växer långsamt och här gäller det att gallra för att få upp dimensionerna. Resultatet blir högkvalitativt och värdefullt virke. Vi beskriver skötselprogrammet utförligare längre ner här i texten men först lite mer om vad en Häradsallmänning är.
Ständig kamp mellan stat och enskilda
Hökensås Häradsallmänning har idag ca 900 delägare. Det är markägare (jord- & skog) inom det som en gång i tiden hette Vartofta härad och som sträcker sig från Vättern till Falbygdens platåberg. Det innebär 28 socknar i Falköpings och Tidaholms kommuner. Enligt ett kungligt brev från Magnus Ladulås daterat 28 september 1286 har även Visingsöborna rätt att nyttja allmänningen trots att de hör till Vista härad så de ingår också bland allmänningens delägare.
Historien visar att det förts en ständig kamp mellan staten och de enskilda delägarna där staten med jämna mellanrum försökt tillskansa sig kontrollen över häradsallmänningens marker. Bönderna har dock varit envisa och hela tiden lyckats behålla kontrollen över Hökesås. Det senaste försöket gjordes så sent som 1980 där en statlig utredning försökte inskränka delägarnas rätt till avkastning men denna lades ner efter hårt arbete av Häradsallmänningsförbundet. Inget nytt under solen med andra ord…
Skogsinnehavet
Hökensås Häradsallmänning omfattar drygt 4800 hektar produktiv skogsmark samt lite impediment och ängsmark. Dessutom finns ett femtiotal sjöar inom området varav många ingår i Hökensås Sportfiskes kortfiskeområde. Skogsmarken ligger 220-280 meter över havet på Hökensåsen. Området är nederbördsfattigt och markerna är sandiga och torra. Områdets geologi är skyddat som reservat men det har ingen stor påverkan på skogsskötseln. Här finns mängder med spår efter istiden med många dödisgropar och åsar. Landskapet är mycket trevligt att vistas och vandra i.
Idag finns enligt planen runt 635 000 m3sk stående skog på den produktiva skogsmarken och den årliga tillväxten beräknas till ca 19 000 m3sk/år. Medelboniteten ligger på 4,4 m3sk/ha och tallandelen är 93%. Utöver de dryga 500 hektaren som är impediment eller övrig mark så har fem procent (ca 240 ha) av den produktiva marken är avsatts som NO-område (naturvård orört) och en procent (48 hektar) som NS (naturvård med skötsel).
Återkommande bränder och skador
Markerna på Hökensås är präglade av stora störningar. Det finns t ex flera dokumenterade bränder under 1800- och 1900 talet och området drabbades den 23 oktober 1921 av en omfattande ”isstorm” då en hård nordanvind drog in överallmänningen. Först med blöt snö som sedan med kyla och ökande vind till storm på några få timmar fällde 35 000 kubikmeter virke. Snöbrott är vanligt och vissa år har området även drabbats av stora insektsangrepp. 1944 och 1945 härjade t ex tallmätaren svårt. Bränderna har bidragit till bonitetsförsämring och de kargaste områdena på Hökensås är lavhävdade. Under senare år har skogsförvaltningen gjort hyggesbränningar av naturvårdsskäl för att gynna brandpräglade arter. På några av de kargaste områdena växer den sällsynta cypresslummern och här förekommer även mosippa. Typiskt nog återfinns dom oftast närmast vägkanter eller där det skett störningar på annat sätt. Arterna är känsliga men Häradsallmänningen har kontinuerlig kontakt med Länsstyrelsen och diskuterar hur man ska göra för att dessa arter ska leva vidare. Bertil berättar att han nu t o m har hittat cypresslummer i plantskogen så det verkar som man lyckas bra.
Skötsel för kvalité
Till skillnad från hur det ser ut på Sydveriges bördigare granmarker där det inte verkar finnas någon hejd på tillväxttakten så finns det på Hökensås kärva marker ett tydligt tak för hur mycket det kan växa.
-Upp till 200 m3sk/ha så växer skogen bra, säger Bertil Nilsson. Sen tar det stopp och då växer skogen bara i skogsbruksplanen. Om skogen gallras sätter det fart igen och då målet är att få upp dimensionerna i slutavverkningen behövs det många och återkommande gallringar. Tallen har enligt Bertil en fantastisk förmåga att svara på gallringar och han har sett 150-åriga tallar som när de fått utrymme har satt full fart igen med breda årsringar. Enligt Bertil så gallras det 4-5 gånger under omloppstiden varav den sista runt 100-årsåldern.
-Sen blir det slutavverkning vid 130 års ålder och då sparar vi fröträd. När sedan fröträden gjort sitt och avverkas blir det riktigt fint virke som betalas bra.
Enbart självföryngring
All föryngring görs med fröträd. Oftast markbereds hygget och då etablerar sig den nya skogen enkelt. Om det behövs hjälpplanteras hygget och sedan röjs beståndet två gånger. Första röjningen är mer av enkelställning och bortplockning av vargar och efter sista röjningen ska det klara sig till gallring. Tidigare höll man upp stamantalet med tätare förband för att dana kvalité men nu röjer man oftast ner till dryga 2000 stammar per hektar vid sista röjningen. Enligt Bertil ger det inte så stor skillnad i slutändan på den här marken. Första gallringen sker runt 35 års ålder och sedan gallras det då ytterligare 3-4 gånger.
Tack vare att det finns så mycket tallföryngringar så har man inga problem med viltbetning av tallplantor trots att viltstammen är för hög, enligt Bertil. Däremot finns det inte nog med sommarfoder åt älgarna vilket visar sig mindre snittvikter och färre kalvar. Läs mer om detta i tråden För tät älgstam syns mer på älgen än på skogen i Hökensås
Gallring i 100-årigt tallbestånd
Slutavverkningar och fröträd stämplas normalt sett och säljs på rot genom anbud. Gallringarna däremot bjuds ut som avverkningsuppdrag och säljs oftast till ett fast kubikmeterpris netto. När skogsforum var på besök avverkades en sistagallring i ett 100-årigt tallbestånd. Posten var på 50 hektar totalt och det var Sydved som köpt hela. Avverkningsjobbet utfördes av Mikael Rosqvist från Habo Skogstransporter med en John Deere 1270E och det såg ganska smidigt ut att gallra finvirke på slätt underlag. Uttaget var ca 50 m3fub/hektar och det blev många fina stockar trots att de bästa träden lämnats för att växa till sig inför slutavverkningen. Träden som skulle bort var färgmarkerade för urvalets skull men de var inte uppmätta för försäljning utan posten såldes som ett avverkningsuppdrag.
Här finns en liten film från gallringen samt lite bilder från besöket på Hökensås Häradsallmänning. Ett besöksmål som varmt kan rekommenderas!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto