ons 01 mar 2017, 08:07#441770
Sossarna har tydligen tänkt att förverkliga den våta drömm utredaren Ribberdahl väckte.. (Ribberdahl blev avsatt) ansåg att staten borde ta över all mark.
Nu kommer man med ett förslag om jordskatt.
Socialdemokraterna vill införa "jordskatt"
Riskerar att slå ut svenskt skogsbruk
http://cornucopia.cornubot.se/2017/02/s ... nfora.htmlSocialdemokraterna vill nu införa en s.k. jordskatt - en fastighetsskatt för skog. Den kommer slå ut svensk skogsnäring och göra svenskt skogsbruk och skogsägande olönsamt i världens redan högst beskattade land. Privat skogsägande kommer betala upp till 100 % av sina nettointäkter i den nya skatten. Tillsammans med kilometerskatten, vapendirektivet mot jakten och nu jordskatten kan vi 2018 få se Socialdemokraterna förlora för första gången i något av de s.k. skogslänen norr om Dalälven ("Norrland").
Socialdemokraterna fortsätter att kämpa för att göra landsbygdens och skogslänens befolkning maximalt förbannade. Först hade vi vapendirektivet, som slår mot jägare och sportskyttar. Därefter kommer kilometerskatten som kommer göra transporter till och från skogslänen avsevärt dyrare och därmed höja priserna på allt i glesbygden. Som bekant kommer kostnaderna betalas till slutkonsument, vanliga hushåll, som inte kan skicka dem vidare. Därtill hotar kilometerskatten den svenska basnäringen skogen, då dess råvaror råkar hittas just en bit bort där det inte heller går någon tunnelbana att ta stockarna i.
Nu sätter man spiken i kistan genom att vilja införa jordskatt. Skogsmark ska beskattas med upp till 100:- SEK per hektar och år. Man skriver i Trygghet i en ny tid - jobb och tillväxt för framtidstro (PDF sidan 389):
"I någon mening tillhör landet och dess areal oss alla och den som ”äger” marken har egentligen bara en förfoganderätt till den. [...] Markavgiften kan vara någonting mellan 1⁄2- 1 öre per m2 och år dvs 50-100 kr/ha. I princip bör den omfatta all skogsmark som allmänheten har tillgång till, vilket är ungefär 27 miljoner hektar, motsvarande 2/3 av landets landareal."
Man ska alltså utöver kostnaderna som allemansrätten innebär nu också betala för att allmänheten har tillgång till skogen. Och det är intressant att man nu alltså bara ska ha förfoganderätt och inte äganderätt till skogen. Kort sagt ska skogen socialiseras.
Problemet är att skog ger oerhört lite avkastning. Schablonmässigt kan man säga 1000:- SEK per hektar och år i södra Sverige och det halva i norra Sverige, dvs 500:- SEK per år. Brutto före skatt. Men det är över en hel cykel på 80-100 år. Periodvis går det 25-30 år utan några som helst intäkter på en hektar. Har man 100 hektar ungskog, där förstagallring sker vid 30 års ålder, så blir det 100*100*30=300 000:- SEK i skatt tills dess.
Dessutom ägs och drivs av individer privatägd skog som enskild firma. Skatten är inte avdragsgill, utan kommer betalas med redan skattade pengar. Av t ex 500:- SEK per år blir 250:- SEK kvar efter skatt och av dessa ska sedan 100:- SEK tas i jordskatt, eller 40% av nettolönen. Detta oaktat kapitalkostnader som belåning eller alternativinkomst för kapitalet.
I vissa fall med skog med en bonitet nedåt 2-3 skbm per år, vilket finns gott om speciellt norröver, så blir intäkten per hektar ännu lägre.
Den där första avverkningen kanske ger ett netto om i bästa fall 50:- SEK per kubikmeter. Ofta lägre än så, kanske 20:- SEK. Med en förstagallring på 100 m3fub per hektar (optimistiskt räknat) får skogsägaren ett netto på 2000:- till 5000:- SEK efter 30 år. Efter skatt är hälften kvar, dvs 1000 - 2500:- SEK. På 30 år har ägaren betalat 3 000:- SEK i jordskatt.
Kort sagt blir beskattningen över 100 % och skogen blir alltså helt värdelös. Endast en masochist kommer vilja äga skog och skogspriserna kommer krascha där skogen på sikt inte kan exploateras till bostäder.
Det finns 100 000-tals svenska skogsägare. Med familjer, släkt, vänner och även underleverantörer berörs antagligen en majoritet av svenskarna norr om Dalälven. Når information ut om hur Socialdemokraterna vill göra skogsbruk olönsamt, och därmed också slå ut leverantörerna till basindustrin, så lär det få konsekvenser. Förhoppningsvis redan till val 2018.
Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post:
redaktionen@skogsaktuellt.seSocialdemokrater föreslår "Markavgift"
Publicerad Skogsaktuellt 2017-02-28
I april har Socialdemokraterna kongress och då behandlas inlämnade motioner. En av motionerna föreslår årlig avgift om 50 till 100 kronor per ha och år för skogsägare.
Motionen om markavgift är skriven av Vansbro arbetarkommun i Dalarna. De föreslår en markavgift på ett halvt till ett öre per kvadratmeter och år. Det motsvarar 50 till 100 kronor per hektar vilket enligt deras beräkningar blir en markavgift som motsvarar cirka ett till två promille av taxeringsvärdet.
För Vansbros del skulle förslaget kunna betyda en extra intäkt om cirka fyra procent eller 15,5 miljoner kronor. En av orsakerna till motionen är möjligen att de trots en hög skattesats per capita i Vansbro har intäkter per invånare som är mycket lägre än riksgenomsnittet.
Enligt motionären är det en yta om 27 miljoner hektar för hela Sverige som de föreslår ska beskattas. Det skulle ge samtliga kommuner upp till 2 700 miljoner kronor extra om året att dela på. Idén om avgifter på skog är inget nytt och i Sverige har det en gång varit infört.
Är vi på väg dit igen? Vi får se efter stämman i april. Det är på kongressen som medlemmarna bestämmer vad partiet ska arbeta med under den kommande tiden.
Motionen i sin helhet nedan:
En kommunal markavgift
Den tid är förbi då skogen var en del av de samhällen den omgav i och folket hade sin bärgning av skogen och den industri som förädlade den. Plantageskogsbruket, som nu präglar många av våra glesbygdskommuner, har brutit bandet mellan samhället och skogsnäringen, som i stort sett gjort sig oberoende av de människor som bor i kommunen och samarbete med kommunen. Dock har kommunen och dess invånare ett stort beroende av hur dominerande markägare sköter sina skogar och tar hänsyn till kommunen. Allemansrätten innebär att alla ska kunna vistas och gå i skogen och att landskapet inte ödeläggs. Kommuner har planmonopol som noga klargör hur man får bygga. Beträffande skogsmark har man ingen som helst talan. I någon mening tillhör landet och dess areal oss alla och den som ”äger” marken har egentligen bara en förfoganderätt till den. Tanken om en jordskatt är uråldrig och ursprunglig. För de flesta andra typer av markarealer än skogsmark gäller ofta någon form av reglering med avgifter att betala, t ex fastighetsavgift. Även för skogsmark är det rimligt att någon form av markavgift utgår. Denna ska tillfalla kommunen för all den skogsmark som ligger inom kommunens gränser. Markavgiften kan vara någonting mellan ½- 1 öre per m² och år dvs 50-100 kr/ha. I princip bör den omfatta all skogsmark som allmänheten har tillgång till, vilket är ungefär 27 miljoner hektar, motsvarande 2/3 av landets landareal. Föreslagen markavgift motsvarar ca 1-2 promille av taxeringsvärdet. 80 % av landets skogmark finns i Svealand (22 %) + Norrland (58 %). Av all skogsmark är nästan hälften enskilt individuellt ägd (49 %) mest i södra Sverige. Privata AB omfattar 23 % av skogsmarken och övriga 28 %, dvs staten, kommuner, Svenska kyrkan och andra institutioner. I Väster- och Norrbotten omfattar övriga 48 %. En stor del av den enskilda skogsmarken ingår i aktiva jordbruksföretag som belastas med en extra ”pålaga” men som motprestation får en mer intresserad partner för lantbruksutveckling i den egna kommunen. En inte obetydlig del av den enskilda skogen består av mängder av små passivt brukade skogsskiften där ägarna ofta bor någon annanstans. Det finns inget skäl till varför dessa inte skulle bidra med en skärv till kommunens utveckling och säkra dess existens. Med en fast inkomst från markavgift följer också skyldigheter och uppgifter att för kommunen att göra sådant att skogen kan utnyttjas bättre till folkets bästa. Här handlar det om att samarbeta och agera i samråd med ägaren, länsstyrelse och statliga myndigheter t ex skogsstyrelsen. Detta medför också kostnader för kommunen och till kan markavgiften användas. Men det viktigaste är att ge varje kommun en inkomst att användas till kommunens utveckling och fortbestånd och som är förknippad med ett tydligt uppdrag. Med ”egna pengar” har kommunen möjlighet att mer aktivt stödja och söka utveckla areella verksamheter i kommunens glesa områden.
Skogsaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post:
redaktionen@skogsaktuellt.se