sön 21 dec 2008, 04:36#44641
Masterchief, du har skingrat alla rökridåer. Iställer känner jag nu hur doften av nykokt kaffe blandar dig med röken från en eld av björkved och tjärved. Med skogen dofter. Och kanske någon som förtröstansfullt stoppar en pipa med Greve Hamilton. Samtidigt som arbetstempot lugnar ned sig till eftertanke, summering, planering och skoj.
Vad kan mäta upp mot dessa dofter? Sen kan jag dessutom känna smaken från ostsmörgås, kanske kryddost, på knäckebröd, några timmar gamla. Och minnas tider som flytt. När det fanns mer tid att fundera och diskutera kring både virkestillredning, och röta och vrak.
Jag tycker du pekar på något, som en luttrad krigare redan skrivit i sina böcker, i Kap 4: ”Att arbeta i ett avverkningslag, innebär ofta att man verkar med en instruktion som ofta är vag, bristfällig eller rentav felaktig”. Formulerade av tjänstemän som egentligen inte vet vad de pysslar med.
Personligen anser jag, å det bestämdaste, att detta tyvärr hör mer till normaltillståndet, än ovanligheter, att man som förare måste försöka tyda instruktioner, som är vaga, ofullständiga, och i många fall helt felaktiga.
Jag tror att det är ganska vanligt, att det från ett beslut, där t.ex. en förändring i prislistan innebär att vi i produktionen bör arbeta på ett annat sätt, tar minst en månad till detta har slagit igenom i produktionen. Och detta är inte maskinförarens fel. Vad vi talar om ryms inom ramarna för ordet ”kommunikation” där den som kommunicerarbudskapet faktiskt måste bestämma sig för vad han vill förmedla, och göra detta på ett sätt att det är möjligt att snabbt förstå förändringen.
Självklart kostar det astronomiska summor, när inte skogsbruket klarar av att informera, vad de verkligen vill ha utfört. Och det leder kanske både till sämre tillrett virke och mer vrak!
Att instruktioner förändras är i sig inget konstigt, utan bör istället ses som något positivt. Men visst skulle det någon gång vara kul att få genomtänkta och raka besked? När det rör instruktioner som omfattar många fina kronor?
Apropå ngt helt annat så läste jag att någon vakt ute på någon ö utanför Amerikat fått bra med stryk och att någon oliktänkande rymt. Ljus i hyn. Förbannat envis var han också. Men jag tycker mig se vissa samband. Hopps att det tog bra. Vakten som farit mest illa hade visst hört orden "Kiitos och hej" innan det svartnade.
Tror
/Per-Erik