sön 08 jun 2008, 02:10#30181
Mangan skrev:Utan att vara Niking, skulle jag tippa på +/- 10m i skog, något bättre på hyggen.
MEN! Detta förutsätter att fastighetsgränserna i LM:s registerkarta stämmer med de som är utmärkta på marken. Och de gör de inte alltid. Fastighetskartan är från början till för att hålla ordning på vilka fastigheter som ligger var, inte var de exakta gränserna går.
Men nu när de lägger nya gränser, så matar de givetvis in exakta koordinater (+/- 1 cm?)
Niking, stämmer deta?
Mottagarens noggrannhet
Den repetitiva (horisontala" positioneringsnoggrannheten med en hobby-mottagare i skog ligger "
i det flesta fall" inom 10-30 meter (förutsatt en god antenn), men enstaka positioner kan ge betydligt större fel än så p.g.a atmosfärsstörningar (50-200 meter
Siffran 10-30 meter beror ju i hög grad vilken signifikansnivå som önskas. Det amerikanska GPS-systemet brukar ange en noggrannhet i öppen mark (t.ex. ett hygge) på ca 10-15 meter (95 % signifikans), medan det ryska GLONASS brukar ange 60-70 meters horisontal noggrannhet i öppen terräng (99,9% signifikans). Rent statistiskt har dessa båda system faktiskt samma noggrannhet. (Lögn, förbannad lögn och statistik...).
Om någon verkligen vill testa noggrannheten i (en äldre) skog och/eller öppen mark hos en hobby-GPS (typ Magellan, Garmin m.fl.), kan man förfara på följande sätt:
1 Slå ner en käpp (t.ex. elstängselstolpe) och lagra positionen i GPS som en POI/Waypoint/brytpunkt. Se till att verkligen ha mottagaren rakt över käppen när positionen lagras. (Detta steg kan med fördel göras på morgonen innan skogsarbetet påbörjas).
2 Återvänd till platsen några timmar senare (t.ex. vid första kafferasten) och låt GPS-mottagaren guida er till den nerslagna käppen. Slå ner en ny pinne när mottagaren visar att ni är helt framme vid första käppen (avstånd 0 meter enligt GPS-mottagaren). Bli inte förvånad om det skiljer en del mellan käpparnas positioner.
3 Återupprepa föregående punkt några gånger med några timmars mellanrum (t.ex. vid lunch + eftermiddagsfikat + arbetsdagens slut). Slå ner nya käppar varje gång.
4 Mät avståndet mellan de olika käpparna och analysera resultatet. Fundera om du tycker att testade noggrannheten duger för att ta ut ägogränser i skog!
Fastighetskartans noggrannhet
Noggrannheten i den digitala fastighetskartan ligger ofta runt 5-10 meter, men ibland kan felet bli betydligt större (50 meter eller mer). Dessutom kan de inritade gränserna bli vridna i förhållande till de verkliga gränserna, t.ex. att i ena hörnet kan gränsen ligga 5 meter för långt åt norr, medans i nästa hörn kan gränsen ligga 5 meter för långt åt söder. (Mitt på linjen bör då den inritade gränslinjen stämma rätt bra överens med verkligheten).
Anledningen är bristande noggrannhet när förrättningen ritades in på den gamla fastighetskartan (som utgavs långt innan GPS var påtänkt).
Diverse karttekniska problem
Det är rent karttekniskt svårt att rita gränsen rätt när den går mitt i en bäck, väg etc, ty då brukar centrum av den inritade gränslinjen hamna va 5 meter vid sidan av diket/vägen.
Problemet blir ju inte mindre om diket/vägen rätats, utan att gränsen samtidigt har justerats. Detta elände har jag råkat ut för vid några tillfällen.
Mätnoggrannheten i nya förrättningar
Vid nya förrättningar, brukar gränsmarkeringarna mätas in genom s.k. efterberäkning. Principen för efterberäkning är att en profesionell gps-mottagare samlar data under en period. Väl inne på kontoret jämförs datan med datan (under exakt samma tid) från flera andra professionella mottagare (som alla står vid kända positioner). Ju längre tid som mottagaren samla data, ju noggrannare blir positionen.
Vid Lantmäteriets förrättningar i skog, brukar mottagarna ofta stå i ca 10 minuter på en och samma punkt, vilket då ger en förväntad medelnoggrannhet på ca 0,5 meter. Står den en längre tid, (t.ex. i några timmar), blir positionerna givetvis betydligt bättre, men då blir förrättningen också betydligt dyrare. (En lantmäteriförrättning är i mångas ögon redan hutlös dyr).
Dessa halvmeternoggranna positioner läggs sedan in exakt i kartdatabasen för fastighetskartan.
Slutsats
En handhållen hobbymottagare med en inlagd fastighetskarta funkar för det mesta bra för att leta efter befintliga gränskäppar. (Det vet jag om inte annat utav egen erfarenhet). En hobbymottagare funkar också rätt bra när man vet att gränsen går längs en gammal stenmur, dike etc. Man får då ett begränsat område att leta på (men det kan ändå ta sin tid om föremålet är överväxt eller dylikt).
Däremot är en hobbymottagare med inlagd fastighetskarta
inte att rekommendera när en okänd gräns ska sättas ut, ty felmarginalen är på tok för stor (för många kubikmeter står på spel). Då fodras helt andra gps-mottagare för helt andra pengar (50 000-250 000 kr). Dessutom behöver gränslinjens brytpunkter vara kända och noggrant inmätta, innan gränslinjen kan sättas ut.
MätNiklas
www.matniklas.se