Höggallring fick en skjuts 1993 då den godkändes som gallringsform i Skogsvårdslagen. Anledningen är att större träd tas ut, gagnvirkesvolymen i uttaget ökar och avverkningspriset sjunker (det är billigare att avverka grövre träd). Sammantaget blev det oftast ett positivt netto i gallringen för skogsägaren. Med facit i hand så har det visat sig att även låggallring i många fall ger ett positivt netto, om än inte så mycket. Men nu visar försöken alltså att i det lång loppet är låggallring att föredra framför höggallring.
Anmärkningsvärt är att en del av förlusten vid höggallring kommer sig av att avverkningen av de större träden i större omfattning skadar de kvarvarande mindre träden.
Här kan du läsa mer om försöket: http://www.skogforsk.se/kunskap/kunskap ... -ekonomin/