Föryngring

Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

27 inlägg 8579 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Torbjörn Johnsen  
#406986 Det verkar som om älg- & viltbetningsproblematiken når nya höjder när det gäller skador och förstörda föryngringar. Älgstammen bör på de flesta ställen i landet vara mindre än under de galna älgåren i mitten och slutet av 80-talet. På vissa ställen är den riktigt låg, t ex i mellansverige där många älgkalvar hamnar på vargens meny. Trots detta ligger skadorna på en fortsatt för hög nivå. Förhoppningen om att viltstammarna i en nära framtid kommer att regleras m h a avskjutning till en acceptabel skadenivå känns inte speciellt sannolikt. Så vad kan man då göra åt eländet?

Jag tror att man kan lindra plågan genom att aktivt arbeta för att skapa mer foder åt klövviltet i den växande ungskogen. Speciellt i röjningen kan man påverka mycket. Om jag skulle hänga på mig en röjsåg nu och lövröja i en plantskog så skulle jag alldeles säkert röja bort för mycket löv. "Man vill ju att det ska se snyggt och städat ut!" Det är alltid lättare och går kanske snabbar att vara konsekvent och sopa ner allt löv. Jag har åkt förbi en hel del nyröjda både gran- & tallungskogar de senaste månaderna och vid en första anblick är det en tillfredställelse för "skogsmannaögat" att se när det är välröjt. Det som dock har hänt är att det mesta av klövviltets naturliga foder har tagits bort och just på den platsen tar det ett eller två år innan det kommer nya stubb- & rotskott som kan betas.

Frågan är om det inte skulle gå att skapa betydande mängder med attraktivt bete om man istället jobbade mer selektivt? Att t ex spara mer löv som istället kan röjas bort i andra röjningen eller att inte röja ner hela björkbusken utan trimma av den en bit upp. Då kommer nya skott som verkar smaka bättre än på björkar som inte tuktats.

En annan möjlighet är att välja tidpunkt för röjningen. Att t ex låta lövet stå kvar över vintern och röja det på våren istället för på hösten. Och att man röjer/avverkar bestånd med mycket tall under vintern när det då kan bli alternativt bete till tallungskogenman vill ha kvar.

Vill man gå ännu längre kan man ju hjälpa naturen på traven med att t ex sätta ut sallix-sticklingar eller hybridasp på lämpliga ställen för att öka fodermängden. Jag har för mig att jägarförbundet gjort en hel del försök när det gäller att skapa fodertillgång i skogslandskapet. Någon som vet mer om det?

Det skulle vara väldigt intressant att ta del av era erfarenheter kring det här ämnet. Frågan har ju varit uppe delvis i tråden Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation? men det skulle vara intressant att ägna en egen tråd åt frågan om att skapa alternativt bete. Och kanske även få in lite bilder här?



   TS
Arevo
Avatar Fallback

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#406996 Ja Torbjörn det behövs mer foder i skogen men:
Älgstammen är fortfarande världens kraftigaste och större än den var innan älgexplosionen.
Du skriver löv och går då i samma fälla som många som diskuterar älgskador. Att lämna björk är ungefär lika bra som att lämna gran när det gäller fodertillgång. Älgen äter björk när tallen är slut. Det som ska sparas är RASE ( rönn, asp, sälg, ek) björken är ett otyg på tallmarker som konkurrerar bort tallen och gör den ytterligare utsatt för betning.

Avatar Fallback

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Gaffe  
#406997 Jobbade med viltbruk på en 2000 ha mark i Mälardalen under en 10 års period. Att låta skogsbilvägarna ha en ordentlig kantzon mot produktionsskogen skapar stora ytor för viltbete och har dessutom många fördelar för vägen, såsom enkelt med avlägg, den torkar upp tidigare om våren mm. Dessa ytor är sedan enkla att gödsla med traktor och centrifugalspridare. Jag har inga vetenskapliga belägg för ökad produktion/smaklighet tack vare gödslingen, mer än att det betas ordentligt. Hjälper man dessutom till att hugga fram löv, gärna sälg och asp får man tämligen snabbt ett populärt stråk för viltet. All tid viltet lägger där bör iaf hålla de borta från ungskogarna. Det skall tilläggas att det var lugna marker med lite störning från friluftslivet.
Dessutom trevligt att se vilt när man är ute och promenerar eller kör längs vägarna.

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Skäribo  
#406999 Vi har stora problem med älgskador ute på öarna. Vår erfarenhet är att det bästa är att röja bort precis allt björksly i tallungskogar. Där vi har gjort detta har tallplantorna lämnats ifred. Men råkar det sig så att havet fryser och älgarna inte kan ta sig över isen utan blir övervintrande på samma område kan förödelsen bli total. Det hände mig senaste vinter när det plötsligt blev kallt, hela 75 procent av plantorna var betade. Här i Finland finns det ett medel som heter Trico. Det sprutar man på plantan och det har en avskräckande funktion för älgarna. Det är ett helt ekologiskt medel. har även testat en typ av varselplastband som man kan gärda in området med. Det skall jag testa i vinter. Har ingen erfarenhet av det ännu.

Avatar Fallback

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407004 Viltet kan variera från år till år, och plats till plats. Jag tror det är stört omöjligt att dra några slutsatser av sina egna försök. Det finns större försök, och resultatet av dem tycks vara att det inte ger någon effekt.

Min teori är att mer foder ger mer vilt, dvs stammen äter de som finns och finns det mer så växer stammen på sikt. Man måste alltså ta kål på djuren på annat sätt än att de dör av svält eller ålderdom. Våra kära jägare tar gärna kål på rovdjuren men lämnar gärna lövätarna. Detta gör att trafikdödade djur snart blir den stora "avskjutningen" av älg/rådjur.

Avatar Fallback

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Ernst  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407260 Käre Torbjörn

Försök inse att det är åt helvete för mycket klövvilt i skogarna i förhållande till det bete som finns.

Försök också inse att björk inte är något fullgott foder för älg.

Förklara istället för mig hur jag, i en röjning, skall kunna spara det som redan är uppätet.

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Torbjörn Johnsen  
#407286 Jo, nog inser jag att klövviltsstammarna är allt för stora i förhållande till mängden bete men det har de varit länge. Trots stor och relativt väl förankrad insikt i problematiken verkar det inte som om metoden avskjutning är speciell framgångsrik för då hade ju problemen minskat. Det går ju alltid att ha ambitionen att få ner mängden älgar, rådjur m fl i antal men vad jag är ute efter är att diskutera vad mer som kan göras. Om det går att göra något? Jag tror personligen att man kan påverka på många olika sätt. Kanske inte med en enskild åtgärd som löser alla problem men kan man göra något så är det ju bättre än inget. Som t ex att på olika sätt öka mängden foder och bete (mat som är mer attraktiv än att äta tall). Björk står absolut inte högst på älgmenyn men jag har sett många exempel på att björk som betats (eller tuktats med röjsåg med för den delen) föredras framför björk som får växa ostört. När det gäller tallen så finns det väl en ganska självklar effekt i att ju mindre arealer som planteras/odlas med tall, desto hårdare tryck på den som finns kvar. Jag vet att det här inte är några lätta frågor (mer än den självklara lösningen med bly) och just därför är det värdefullt att ta del av mångas erfarenheter här på forumet. För det finns fortfarande skogsägare som upplever att man inte har stora bekymmer med viltbete samtidigt som andra skogsägare får hela bestånd ödelagda.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407290 Problemet är väl för låg älgtilldelning i kombination med höga fällavgifter. Den olyckliga kombinationen gynnar ju en hög älgstam.

Sedan är det ju frågan vad som skjuts. Älgtjurar eller älgkor. Att satsa på att skjuta älgkor, torde ju vara mycket effektivare sätt att få ner älgstammen.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

T Landström  
#407319
Niking skrev:Problemet är väl för låg älgtilldelning i kombination med höga fällavgifter. Den olyckliga kombinationen gynnar ju en hög älgstam.

Sedan är det ju frågan vad som skjuts. Älgtjurar eller älgkor. Att satsa på att skjuta älgkor, torde ju vara mycket effektivare sätt att få ner älgstammen.
/Niklas


Har för mig att jag läst någonstans att det flera kor på en älgtjurar.
Det har ju varit lite tabu att skjuta kor... Kan vara lurigt när man jagar med hund för korna kan ju ställa kalvarna och dra iväg med hunden...

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407321
T Landström skrev:
Niking skrev:Problemet är väl för låg älgtilldelning i kombination med höga fällavgifter. Den olyckliga kombinationen gynnar ju en hög älgstam.

Sedan är det ju frågan vad som skjuts. Älgtjurar eller älgkor. Att satsa på att skjuta älgkor, torde ju vara mycket effektivare sätt att få ner älgstammen.
/Niklas


Har för mig att jag läst någonstans att det flera kor på en älgtjurar.
Det har ju varit lite tabu att skjuta kor... Kan vara lurigt när man jagar med hund för korna kan ju ställa kalvarna och dra iväg med hunden...

Att det är fler kor än tjurar torde bli resultatet av att det skjuts betydligt fler tjurar än kor...
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

T Landström  
#407332
Niking skrev:
T Landström skrev:
Niking skrev:Problemet är väl för låg älgtilldelning i kombination med höga fällavgifter. Den olyckliga kombinationen gynnar ju en hög älgstam.

Sedan är det ju frågan vad som skjuts. Älgtjurar eller älgkor. Att satsa på att skjuta älgkor, torde ju vara mycket effektivare sätt att få ner älgstammen.
/Niklas


Har för mig att jag läst någonstans att det flera kor på en älgtjurar.
Det har ju varit lite tabu att skjuta kor... Kan vara lurigt när man jagar med hund för korna kan ju ställa kalvarna och dra iväg med hunden...

Att det är fler kor än tjurar torde bli resultatet av att det skjuts betydligt fler tjurar än kor...
/Niklas


Alla vill ju ha en fin trofé att hänga på väggen...

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#407333 Fast själv föredrar jag obetade tallar...
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Älgfoderodlare  
#407375 Har följt trådens kommentarer i har lite funderingar. Innan jag nu skriver, har jag tittat på många av de filmer som flera har lagt ut i tråden "Röjning på egen mark". Jag tycker mig se att det inte lämnas mycket av bete till viltet, i de flesta av filmerna o bilderna. För min del tänker jag som så. Att för att få minst skada på så få tallar som möjligt, har jag så många tallar som möjligt som kan växa på marken. De jagar snabbt på varandra ur beteshöjd och när jag stamkvistar dem, går det ännu fortare. Får då endast kvistbete. Älgen verkar i alla fall vara lite av att kunna selektera vad den äter. Om då det finns mycket tall, kan den ta det bästa av några o bli "nöjd". Jag kan anta att det även är så när den betar av lövträd. Det behöver vara många av samma sort för att den skall kunna välja. Och då blir några träd mer betade än andra. Det verkar vara så med flera olika lövträd, då betningen vart hårt på vissa buskar/träd. Medan andra som stått helt nära, ej blivit betade alls. Och väljer man att spara fel betesträd av det som vi tror att de vill ha, men ratas. Ja, då finns ju risken att man får betning på "fel" träd ändå. Så med stor mängd gagnträd, minskar risken för skador som försvårar att kunna få ett oskadat bestånd efter gallring. För jag tycker att jag kan hellre se träd som blir stående till avverkning i ett tätt gallringsbestånd, än vad jag kan vid röjning. Och röjer man hårt, då ökar ju risken för skador på de få träd som blir kvar. Detta är några av anledningarna till att jag inte röjer utan stamkvistar ungskogar. Att jag lämnar väldigt mycket betesträd. Att jag odlar mer betesträd för att skapa fler alternativa beten. Och en mycket säker iakttagelse är, att vi aldrig har barkgnag på våra tallar. Något i det övriga bete bör på något sätt kompensera bort det behovet. Lite ill. på åtg.: 1. Rönnar i kraftledningsgata (notera granarna i kanterna, växer bra). 2. Toppade björkar vid självföryngrad tall (ingen av tallarna är betad). 3. "Matta" av rotskott av Asp (betas hårt under vintrarna). 4. Gudrunsalix i hägn, enbart för foder ( hägn som kommer att tas bort när de är väletablerade). 5. Ek som förmodligen kommer att bli busklika ( odlas enbart för foder). 6. Hybridasp i betesskydd framför tallplantering, odlas först för energiskog o sekundärt som foder via rotskotten. Kostar lite o kräver en del jobb. Men jag får ha alla mina tallar kvar. Och det har varit mycket älg där under det sista åren. Skithögar överallt. Men knappt något bete överhuvudtaget på tallen. Och då det finns mellan 6- 9000 tall plant / ha (planterat ca. 3000 o resten självföryngrat). Så gör det litet med att få någon enda tall lite noppad.

Avatar Fallback

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Flax12  
#407392 Intressant "Älgfoderodlare" :geek: . Går behandlar tallar nu mot betning för andra gången. Lejde bort planteringen på det hygge jag går på nu. Beställde 2200/ha fick 1700/ha planterat. Trätte med utföraren men gav upp. Fick problem med rådjursbetning redan under sommaren 2 mån efter plantering. Behandlade plantorna i aug samma år. Nu 2 år senare så är dom ursprungligen planterade plantorna nere i 1400/ha och hårt betade av älg också. Men som sig bör så lämnade jag gott om skärmräd. Har nu utöver dom 1400 plantorna även 2 åriga och 1 åriga självföryngrade plantor om ca: 2500/ha! Dom däremot är ytterst lite betade.
Förövrigt så har vi 70% tall på fastigheten med normalt liten älgbetning. Däremot så är rådjuren ett större problem redan vid nyplantering då dom även tar granen. Roade mig med att "grundmåla" 16000 plantor förra året(10000 gran o 6000 tall). Alltså redan innan plantering (vår) så så sputade jag plantorna grundligt. Fick ingen sommarbetning alls. Gjorde behandling i augusti fjol av samtliga 16000 och i sommras när jag gick igenom planteringarna så är det en mycket liten betning.

Användarvisningsbild

Re: Går det att rädda tallen med medveten viltfoderstrategi?

Granstorp  
#407403 När jag började jaga älg så var det mitt i den sk älgexplosionen, vågar nästan påstå att älgstammen då var nästan dubbel så stor! Det märkliga är att man hörde aldrig någon klaga på betesskador? Tror även att man under denna tiden planterade mer tall än vad vi gör idag och problemen borde då varit större än vad det är idag?

Med tanke på att det planteras mindre tall så är det ju ganska naturligt att betestrycket kan bli högt på just dessa planteringar! Skulle fler plantera tall så borde ju betningen spridas ut istället för att bli koncentrerat på vissa områden!

Älgen har det inte lätt då den både ska finnas i riklig mängd då den ska jagas men den får inte äta något under resten av året....

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).