Föryngring

Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

56 inlägg 21343 visningar 16 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Torbjörn Johnsen  
#382751 Jag måste lyfta en fråga här som jag funderat över av och till när det gäller viltskador på skog. Jag anser mig vara hyfsat balanserad mellan intressena "skogsägare" och "jägare" vilket jag också tror att många andra är. Av den enkla anledningen att många skogsägare också är jägare och därmed tydligt ser både värdet av oskadda ungskogar och en jaktbar viltstam.

I debatten kring viltskadorna tycker jag att det förenklas ganska mycket. "Skjut ner älgstammen för att få ner skadenivån!" hörs från skogsbolag och en del skogsägare. Man förmedlar ett mer eller mindre linjärt samband mellan viltstammens storlek och skadornas omfattning. Men är det så enkelt?

Under första halvan 80-talet jobbade jag mycket med skogen hemma på föräldragården. Det avverkades en del med åtföljande planteringar. Mest gran på bra granmarker men på några torrare och sandiga marker planterade jag även en del tall. På den här tiden och kanske 10 år framåt var älgstammen hysteriskt stor om man jämför med i dag. Vårt jaktlag i södra Värmland hade 12 älgar på licens (på 1100 ha) och de sköts alla under första dagen. Det kryllade av älg i varje drev och när det gällde rådjursstammen så var den också minst lika tät som idag. Möjligen har det tillkommit någon hjort sedan dess men i övrigt så är älgstammen en spillra av vad den var på den här tiden. Numera har samma jaktlag 4 älgar att skjuta men lyckas sällan hitta så många djur som kan fällas...

Trots den då avsevärt mycket större viltstammen så gick det att få upp tallplanteringar utan att de blev ödelagda av älgskador. Visst betades en och annan tall men efter första gallringen så ser man inte mycket av det. Om det gick att få upp en tallplantering då så borde det ändå vara bättre idag? Men så verkar det inte och frågan är vad det beror på? Jag skulle gärna vilja se andras reflektioner om det här. Kanske är jag helt ute och cyklar och har missat något centralt när det gäller viltstammarnas dynamik? Eller finns det många samverkande faktorer och går dessa i så fall att påverka?

Jag listar ett antal faktorer som jagkan komma på på rak arm. Fyll gärna på med mer!

-Viltstammens storlek. Den går självklart att påverka. Påverkas främst av avskjutning, hårda vintrar, varg, lo...
-Viltstammens sammansättning? Både när det gäller arter men även ålder, kön...
-Viltstammens matvanor? Har de ändrat sina ät beteenden och i så fall varför?
-Skogens ålderssammansättning, t ex andel av areal som är plant/ungskog
-Skogens trädslagssammansättning, vad är hönan & ägget när det gäller t ex sälg och asp? Är det så lite för att det betas för hårt. Eller betas det så hårt för att det är så lite? (eller är det samma sak?)
-Skogens skötsel? Jag har en bestämd uppfattning att viltet är mycket hårdare mot tallplantor som skuggas och är veka/späda jämfört tallar som får ljus och är kraftfulla. Blir det t ex mindre foder p g a att vi sparar de flesta grövre aspar och sälgar som naturvård istället för som förr när de höggs ner och rot- och stubbskott sprutade upp?
-Har ändrade brukningsförutsättningar i jordbruket påverkat viltets beteende i skogen?
-Gör ett mer omfattande nätverk av viltstängsel att viltet rör sig/beter sig annorlunda?
-Gör vi mindre insatser nu när det gäller att aktivt försöka åstadkomma alternativt foder (viltåkrar, utfodring...?)

Ofta pratar man om Finland som referens och hänvisar till att där är klövviltsstammarna betydligt glesare och skadorna färre. Me man skulle lika gärna kunna hänvisa till Tyskland som har rejält stora viltstammar (dock ej av älg) men med hjälp av intensiv viltvård klarar sig skapligt utan för mycket skador. Jag tror att den här frågan om viltskador är väldigt komplex och jag skulle gärna vilja se alla era kloka inspel och därigenom kan vi alla få mer kunskap i ämnet.

-



   TS
Arevo
Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

isteskog  
#382761 Börjar med några reflektioner jag gjort under åren. På 80-talet hade vi avskjutningar på 90 älgar/lag i vårat område Arbrå Östra. 27000 ha delat på 3 lag. Alltså sköts det 270 älgar på detta område. Efter omfattande avskjutningar är vi nu nere på ca 80 älgar på hela området. Skadorna har minskat, men uppträder numera mer lokalt, och då ibland som svåra. Asp, rönn, sälg och vide har inte återhämtat sig fast älgstammen gått ner, däremot har vårtbjörken börjat komma igen.

Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

alias  
#382764
Torbjörn Johnsen skrev:Jag måste lyfta en fråga här som jag funderat över av och till när det gäller viltskador på skog. Jag anser mig vara hyfsat balanserad mellan intressena "skogsägare" och "jägare" vilket jag också tror att många andra är. Av den enkla anledningen att många skogsägare också är jägare och därmed tydligt ser både värdet av oskadda ungskogar och en jaktbar viltstam.

I debatten kring viltskadorna tycker jag att det förenklas ganska mycket. "Skjut ner älgstammen för att få ner skadenivån!" hörs från skogsbolag och en del skogsägare. Man förmedlar ett mer eller mindre linjärt samband mellan viltstammens storlek och skadornas omfattning. Men är det så enkelt?

Under första halvan 80-talet jobbade jag mycket med skogen hemma på föräldragården. Det avverkades en del med åtföljande planteringar. Mest gran på bra granmarker men på några torrare och sandiga marker planterade jag även en del tall. På den här tiden och kanske 10 år framåt var älgstammen hysteriskt stor om man jämför med i dag. Vårt jaktlag i södra Värmland hade 12 älgar på licens (på 1100 ha) och de sköts alla under första dagen. Det kryllade av älg i varje drev och när det gällde rådjursstammen så var den också minst lika tät som idag. Möjligen har det tillkommit någon hjort sedan dess men i övrigt så är älgstammen en spillra av vad den var på den här tiden. Numera har samma jaktlag 4 älgar att skjuta men lyckas sällan hitta så många djur som kan fällas...

Trots den då avsevärt mycket större viltstammen så gick det att få upp tallplanteringar utan att de blev ödelagda av älgskador. Visst betades en och annan tall men efter första gallringen så ser man inte mycket av det. Om det gick att få upp en tallplantering då så borde det ändå vara bättre idag? Men så verkar det inte och frågan är vad det beror på? Jag skulle gärna vilja se andras reflektioner om det här. Kanske är jag helt ute och cyklar och har missat något centralt när det gäller viltstammarnas dynamik? Eller finns det många samverkande faktorer och går dessa i så fall att påverka?

Jag listar ett antal faktorer som jagkan komma på på rak arm. Fyll gärna på med mer!

-Viltstammens storlek. Den går självklart att påverka. Påverkas främst av avskjutning, hårda vintrar, varg, lo...
-Viltstammens sammansättning? Både när det gäller arter men även ålder, kön...
-Viltstammens matvanor? Har de ändrat sina ät beteenden och i så fall varför?
-Skogens ålderssammansättning, t ex andel av areal som är plant/ungskog
-Skogens trädslagssammansättning, vad är hönan & ägget när det gäller t ex sälg och asp? Är det så lite för att det betas för hårt. Eller betas det så hårt för att det är så lite? (eller är det samma sak?)
-Skogens skötsel? Jag har en bestämd uppfattning att viltet är mycket hårdare mot tallplantor som skuggas och är veka/späda jämfört tallar som får ljus och är kraftfulla. Blir det t ex mindre foder p g a att vi sparar de flesta grövre aspar och sälgar som naturvård istället för som förr när de höggs ner och rot- och stubbskott sprutade upp?
-Har ändrade brukningsförutsättningar i jordbruket påverkat viltets beteende i skogen?
-Gör ett mer omfattande nätverk av viltstängsel att viltet rör sig/beter sig annorlunda?
-Gör vi mindre insatser nu när det gäller att aktivt försöka åstadkomma alternativt foder (viltåkrar, utfodring...?)

Ofta pratar man om Finland som referens och hänvisar till att där är klövviltsstammarna betydligt glesare och skadorna färre. Me man skulle lika gärna kunna hänvisa till Tyskland som har rejält stora viltstammar (dock ej av älg) men med hjälp av intensiv viltvård klarar sig skapligt utan för mycket skador. Jag tror att den här frågan om viltskador är väldigt komplex och jag skulle gärna vilja se alla era kloka inspel och därigenom kan vi alla få mer kunskap i ämnet.

-


Som vanligt intressant läsning Torbjörn. Tror att du kommer att få många och långa svar på ditt inlägg (som nog kommer att spreta åt lite olika håll).

Jag kommer att följa denna tråd med spänning.

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

sundelius  
#382766 Jag vill lägga till en sak till din lista som jag tror har stor betydelse.

Jag tror älgen har för lite mat och därmed det stora betestrycket på våra kära tallplantor.
Detta tror jag beror på hur skogarna sköts, förr var det mycket mer motormanuell avverkning vilket gav ett jämnt flöde av lättillgänglig föda. På de stora hyggen som huggs idag så körs de få lövkvistarna ner av maskinerna innan den kommer djuren tillgodo.
Förr hörde man alltid motorsågar runtomkring sig men numer nästan aldrig. Detsamma tycker älgarna för jag lockar dom till mig så fort jag startar motorsågen på ett område och sen är dom med mig där och gör rent på småkvist till nästa dag

Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#382816 Nu var jag inte aktiv skogsägare på 1980-talet, så jag saknar förvisso det historiska perspektivet. Men här skjuts kvoten full på 2 dagar och betestrycket är väldigt hårt idag i mina hemtrakter.

Sedan har väl vintrarna generellt blivit mildare i Sverige under senare år, vilket gör att hjort och rådjursstammarna har växt sig onödigt starka.

En annan sak är att allt större del av skogen har ju med tiden föryngringshuggits, vilket ger allt färre kvarvarande "naturskogar". Kan detta faktum ha påverkan på fodertillgången?
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Torbjörn Johnsen  
#382817 Grot-uttag kanske också är en parameter i vissa slutavverkningar? Tall- & lövriset körs bort ur skogen...

   TS
Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Torbjörn Johnsen  
#382818 Just fodertillgången borde ju vara lite nyckel i det här Niking. I området som drabbades v Gudrun bör ju fodertillgången ha ökat markant i och med stora hyggesarealer. Jag utgår då från att skogsmarken producerar mest foder för klövviltet från några år efter slutavverkning fram tills dess att bestånden sluter sig med både minskad "underväxt" och lövandel som följd. Just Gudrunområdet bör ju de senaste 7-8 åren ha producerat mängder med viltfoder och då bör ju betestrycket ha gått ner på plantskogen (eller om viltstammen gick upp i stället?). Frågan är om det har gjort det eller ej? Skulle vara intressant att se om det går att få siffror på viltbetet och göra regionala jämförelser. Har för mig att rixtaxen har eller har haft viltskador med som en del? Kanske finns det bra studier gjorda om det här?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#382821 Så vitt jag vet, drabbades mitt område inte särskilt hårt av Per och Gudrun. På min 190 ha produktivt stora skogsfastighet blåste endast ca 0,5 ha ner (+ givetvis en del ströträd). Så någon markant ökning i fodertillgång bör det inte ha resulterat i. Däremot är björkarna hårt betade i vissa stråk.
/Niklas
Senast redigerad av Niking ons 23 mar 2016, 00:43, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Seb macahan  
#382823 Jag var på ett delvis intressant seminarium i Växjö i höstas. Projekt "Mera Tall". Många studier utfall etc etc. Medverkande var: http://www.skogsstyrelsen.se/Myndighete ... Id=2047790
men en sak som jag la på minnet och som kanske jag själv kan se en tendens i. Det som flera talare belyste och främst Göran Ericsson SLU menade att klövviltet i dag har egentligen bara olika grader av svält hela höst och vinterperioden. Ser man på slaktvikter i dag och på 80-talet då stammarna var tätare så är dagens djur magra (jagade inte och var inte själv aktiv i skog på 80-talet, men var passivt delaktig).
Jag har en liten teori om att det förlusten av det småskalig jordbruket har en del i detta. Då fanns det odlade marker även i skogsbygderna, idag finns det knappt betesvallar på nämnda områden. Detta i kombination med minskad plantering av t ex tall ett annat brukningssätt av skog. Hur ser röjningsskogen ut i dag, då var det röjningsplikt mot i dag en frivillig åtgärd, är skogarna sämre röjda i dag? Eller röjer vi på annat sätt? Bättre sämre för vad? Älgen eller skogen.
Utan o veta eller ha belägg för följande så tror jag att den brukade skogen i dag sköts mer produktivt än på 80-talet. Då tilläts mer naturliga föryngringar och lövuppslag. Skogen formade sig själv mer. Och vi ska nog egentligen säga att det som gjordes på 50-70tal är nog det som påverkade älgstammen på 80-talet. Detta borde ju de aktiva på 60-80talet kunna vittna om? är det bara en inbillning att skogen fick ha sin "gilla" gång lite mer då än nu. Och att det i sin tur gav ett brett område med varierande födotillgångar över hela ytan. Idag är det endast på hyggen, planteringar där tillgången tillräcklig värd mödan.

Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

isteskog  
#382832 En annan reflektion från min sida är att trots dagens alla inventeringsmetoder så vet vi fortfarande för lite i hur många älgar vi har på markerna. Äbin, spillningsinventering och älg-obsen till trots, på 80-talet hade vi nog den effektivaste inventeringen hitills. Och det var betestrycksinventeringen. i Vårat lag gick vi ut 1 markägare och 1 jägare tillsammans och tog provrutor på hela området. Sen sammanställdes rutorna för hela området och resultatet diskuterades igenom och låg till grund för kommande avskjutning. Av någon anledning så skulle Skogsstyrelsen ta över detta senare. Men Äbin idag är i bästa fall någon provruta på 27 000 ha. Vi ingår nu i ett Älgförvaltningsområde som heter Öster Ljusnan och är över 200 000 ha. Den koll vi hade på betesskador i vårat älgskötselområde har tyvärr försvunnit. När vi gick ilag markägare/jägare så upplevde jag att man fick en helt annan samsyn på älgpopulationen än det är nuförtiden med Skogsstyrelsen som inventerare. :???:

Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Röjkvist  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#382839 Tallskog går idag inte att få upp utan intensiva åtgärder som sprutning eller annan behandling av plantorna.
Viltstängsel är ett alternativ. Titta gärna på mina skogsbilder hur det ser ut utanför stängsel.
Viltnät runt tallföryngring
Att som Södra inte hjälpa till med stängsel är en besvikelse.
Sedan sätta älgjägare som räknare av älg är tämligen värdelöst :sad:

Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

valmet987  
#382847 Man skulle kunna inventera hur mycket foder vårat vilt har att äta. Tex om man tittar i ett inhägnat område och sedan tittar utanför. Oftast finns det mycket rallarros,sälg och annat gott för viltet inne i hägnet men inget utanför. Kan man kanske så eller plantera mat till viltet samtidigt som man planterar skog.

Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Botvig  
#382877 Den älgstam vi hade på 80-talet är väl de flesta överens om var för stor i förhållande till fodertillgången.
Det var väl då hysterin började " Älgarna äter upp all tall plantera gran istället"
Det är ju som att säga, skicka ingen mat till u-länder de blir bara fler.

En balans mellan fodertillgång och älgstam är ju den enda hållbara lösningen.
Flaskhalsen är ju vinterföda och denna är ju i stor utsträckning tall, en, lövsly och blåbärsris.

Sedan 80-talet har 70% av tallmarken återplanterats med gran, samtidigt var det väldigt populärt att röja bort allt lövsly tidigt i planteringarna, markberedningen gjordes oftast med plog eller harv vilket tog bort nästan allt blåbärsris. Tallen avverkades under sommar och höst.
Allt detta är ju saker som inverkar negativt på vinterfodertillgången.
Att ta bort 2/3 av fodret och sedan gnälla att viltstammarna är förstora är dåligt.

Vi skogsägare kan säkert bidraga till att ha en livskraftig och jaktbar älgstam utan att få stora skador på skogen. En del betesskador är ju oundvikliga, men vi acceptera ju vissa körskador utan att gnälla så, vi bör kunna acceptera lite betesskador också.
Receptet bör vara:
Avverka och gallra tall vintertid.
Röj försiktigt tills tallen nått betningsfri höjd ( brunnsröjning)
Röj inte bort betade träd. (betas oftast igen)
Markbered varsamt.
Plantera tall på tallmark
Utnyttja ledningsgator o.dyl. till viltfoder.

Avatar Fallback

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Carlfritidshuggare  
#382878 Har ingen kunskap men följer tråden med växande intresse. Många intressanta tankar. Viktig diskussion.

Och tänkvärd även om jag jobbar med en fritidstomt - vad kan man spara i ytterkanterna som är mumma för älgen? Låta visst löv buska till sig? Vi har älgstråk i närheten och äpplen son sparas öppet går åt. Så nog är de hungriga. Så alla kanske kan göra något för att hjälpa både älg och skogsägare. Som sagt spännande, viktig och trevlig tråd att följa.

Användarvisningsbild

Re: Viltskador - enbart en fråga om klövviltspopulation?

Torbjörn Johnsen  
#382961 Jag hittade det här seminariet som Skogsstyrelsen arrangerar på temat "Skog & Vilt", den 30 mars i Stockholm:

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Vad-vill-du-veta-om-din-skog/Konferens/Skog--och-viltseminarium-30-mars-/

Jag funderar på att åka dit och sen rapportera här på forumet vad som avhandlas...

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).