tis 22 mar 2016, 20:32#382751
Jag måste lyfta en fråga här som jag funderat över av och till när det gäller viltskador på skog. Jag anser mig vara hyfsat balanserad mellan intressena "skogsägare" och "jägare" vilket jag också tror att många andra är. Av den enkla anledningen att många skogsägare också är jägare och därmed tydligt ser både värdet av oskadda ungskogar och en jaktbar viltstam.
I debatten kring viltskadorna tycker jag att det förenklas ganska mycket. "Skjut ner älgstammen för att få ner skadenivån!" hörs från skogsbolag och en del skogsägare. Man förmedlar ett mer eller mindre linjärt samband mellan viltstammens storlek och skadornas omfattning. Men är det så enkelt?
Under första halvan 80-talet jobbade jag mycket med skogen hemma på föräldragården. Det avverkades en del med åtföljande planteringar. Mest gran på bra granmarker men på några torrare och sandiga marker planterade jag även en del tall. På den här tiden och kanske 10 år framåt var älgstammen hysteriskt stor om man jämför med i dag. Vårt jaktlag i södra Värmland hade 12 älgar på licens (på 1100 ha) och de sköts alla under första dagen. Det kryllade av älg i varje drev och när det gällde rådjursstammen så var den också minst lika tät som idag. Möjligen har det tillkommit någon hjort sedan dess men i övrigt så är älgstammen en spillra av vad den var på den här tiden. Numera har samma jaktlag 4 älgar att skjuta men lyckas sällan hitta så många djur som kan fällas...
Trots den då avsevärt mycket större viltstammen så gick det att få upp tallplanteringar utan att de blev ödelagda av älgskador. Visst betades en och annan tall men efter första gallringen så ser man inte mycket av det. Om det gick att få upp en tallplantering då så borde det ändå vara bättre idag? Men så verkar det inte och frågan är vad det beror på? Jag skulle gärna vilja se andras reflektioner om det här. Kanske är jag helt ute och cyklar och har missat något centralt när det gäller viltstammarnas dynamik? Eller finns det många samverkande faktorer och går dessa i så fall att påverka?
Jag listar ett antal faktorer som jagkan komma på på rak arm. Fyll gärna på med mer!
-Viltstammens storlek. Den går självklart att påverka. Påverkas främst av avskjutning, hårda vintrar, varg, lo...
-Viltstammens sammansättning? Både när det gäller arter men även ålder, kön...
-Viltstammens matvanor? Har de ändrat sina ät beteenden och i så fall varför?
-Skogens ålderssammansättning, t ex andel av areal som är plant/ungskog
-Skogens trädslagssammansättning, vad är hönan & ägget när det gäller t ex sälg och asp? Är det så lite för att det betas för hårt. Eller betas det så hårt för att det är så lite? (eller är det samma sak?)
-Skogens skötsel? Jag har en bestämd uppfattning att viltet är mycket hårdare mot tallplantor som skuggas och är veka/späda jämfört tallar som får ljus och är kraftfulla. Blir det t ex mindre foder p g a att vi sparar de flesta grövre aspar och sälgar som naturvård istället för som förr när de höggs ner och rot- och stubbskott sprutade upp?
-Har ändrade brukningsförutsättningar i jordbruket påverkat viltets beteende i skogen?
-Gör ett mer omfattande nätverk av viltstängsel att viltet rör sig/beter sig annorlunda?
-Gör vi mindre insatser nu när det gäller att aktivt försöka åstadkomma alternativt foder (viltåkrar, utfodring...?)
Ofta pratar man om Finland som referens och hänvisar till att där är klövviltsstammarna betydligt glesare och skadorna färre. Me man skulle lika gärna kunna hänvisa till Tyskland som har rejält stora viltstammar (dock ej av älg) men med hjälp av intensiv viltvård klarar sig skapligt utan för mycket skador. Jag tror att den här frågan om viltskador är väldigt komplex och jag skulle gärna vilja se alla era kloka inspel och därigenom kan vi alla få mer kunskap i ämnet.
-