lör 14 nov 2015, 12:43#351163
Stamkvista gran? Det är större risk med det än tall Det blir väl inte annat än gambling med röta som motspelare framöver. Ta reda på i förväg och hantera risken att du medvetet drar in röta i bestånd med ett slags experiment.
Kåda. Ja varför dryper kådan ur ett sågsnitt?
Alla träd och annan växtlighet tappar växtsaft eller kåda genom sår. Undantaget är döda växter. Frusna får processen fördröjd till upptinandet eller återuppvaknandet efter vintervilan.
Allt känns naturligt på nåt sätt. Safterna läcker ut, eller även blodet läcker ur från andra livsformerna.
Livet där klorofyllmolekylens uppbyggnadscentrum magnesium ersätts med järn och då har namnet hemoglobin är en parallell. Du har hemoglobin (det röda) i kroppen. Då kallas läckaget för blödning som ofta orsakas av sk. sår.
Gröna växter = klorofyll (stor molekyl med magnesium i mitten) som transporterar in koldioxid och ut släpps syre. Magnesiumbrist = slokigt och bruna fläckar på blad. Eggjärn kan leda till skada som ger läckage på växten. Skyddsmekanism ev. kåda. Risk för rötsvampsangrepp.
Rött liv = hemoglobin (samma molekyl med järn i mitten) som transporterar in syre och ut släpps koldioxid. Järnbrist = slokigt och blek i nyllet. Eggjärn kan ge skada som leder till läckage. Skyddsmekanism är koagulation till sårskorpa (plåster). RIsk för infektion av mikrober (varbildning, blodförgiftning, död)
Tall har ett starkare immunförsvar och läkningsmekanism som klarar attacken stamkvistning på ett bättre sätt än gran o björk.
Hur kraftig kådning man ser beror på årstid, individ, årets väder osv.