tis 03 mar 2015, 14:26#319632
Hej,
Ursäkta sent svar Brickan, jag ska försöka förklara det jag vet om kollektiv:
För att få en rationell och kostnadseffektiv inmätning så travmäts nästan all massaved.
Bredd x Höjd x Längd.
Urifrån denna travmätta volym görs avdrag för luft, snö och avverkningsrester i traven, även barken räknas bort. Kvar blir oftast runt 50% som utgör fast vedvolym under bark.
Sedan görs en bedömning av leveransgillt virke, alltså hur mycket vrak det verkar finnas. Röta, fel trädslag, osv osv. Men kruxet är att inmätaren bara kan se runt 50% av felen när allt är på timmerbilen. För att komma till rätta med detta så infördes kollektiv med stockmätning.
Varje månad lottas då slumpvis några virkesleveranser som stockmäts och bedöms mer noggrant. I dessa stockmätningar så registreras hur mycket verkligt vrak som finns och det är sedan dessa mätningar som förs in som omräkningstal (likt matrisfub) i kollektivavdraget.
När då inmätaren bedömt nettovolym enl ovan så tas volymen genom omräkningstalen (kollektivet) och nettovolymen sjunker ytterligare, detta är sedan då leveransgill nettovolym.
Jag har tyvärr inte hittat några medeltal för vrak i Sverige. Att jag högg till med 5% var mest att jag har en känsla av att vraket generellt ligger runt 4%. Med lite luft och omvänd % räkning högg jag till med 5% upp (inte illa va
)...
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!