Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

177 inlägg 82201 visningar 23 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Bertilsson  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#249681
towes skrev:Apropå om försöket i Tönnersjöheden så ska nämnas att försöket som refererades bara är ett av flera. I just detta fallet är marken god (G32) men det kan finnas flera faktorer som påverkar.

T.ex. så är trädslagsblandningen sådan att det finns mycket annat än det som lämpar sig bäst vid kontinuitetsskötsel, bl.a. ek.
Jag har varit med vid en visning i en del av området.
I mina ögon är beståndet i början av en omställning till måldiameterhuggning.
Området liknar onekligen ett måttligt stormskadat gammalt äldre slutavverkningsbestånd. Det är inte skött tidigare för detta ändamål, mer än ett danande ingrepp.(?)
Mängden tall, där jag var, indikerade tämligen fel trädslag i G32 för god produktion.

Det borde vara svårt att hitta bestånd på försöksparker, som skötts "exemplariskt modernt" i en mansålder och som nu lämpar sig också för "motsatt" skötsel.

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286026 Tar upp denna tråd igen, jag har suttit och läst i Hagners uppdaterade bok igen.
Jag tycker det verkar vettigt att hugga på detta sätt för mig som hugger själv med små maskiner (om jag kan få dom att hålla).
Kan ni inte läsa ett stycke från sidan 30 och framåt och tala om vad som inte kommer att stämma? Ni som hållit på en stund borde kunna se det direkt.

Opps, ska kanske lägga in länken.
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett172.pdf
:oops:
Senast redigerad av sveakatten fre 18 jul 2014, 12:29, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286034 Hagner har gjort om hela principen för stämpling, såvitt jag kan se.

Tidigare hade han en modell som beräknade hur träden skulle växa i små trädgrupper (6-7 träd) och beräknade nuvärde för varje träd och hela gruppen, och sen plockade bort träd för att maximera nuvärdet. Det fungerade inte speciellt bra eftersom det blev väldigt komplicerat (i praktiken omöjligt) att maximera nuvärdet eftersom alla små trädgrupper påverkar varandra.

Nu tycks han ha hittat på en geometrisk gallringsmodell istället, där träd klassificeras som övergrova, dominanter, huvudkonkurrenter och rekryter och där trädvalet går ut på att gynna dominanter. Det är i princip bara en variant av den gamla uppdelningen i härskande, medhärskande, behärskade och undertryckta.

Det Hagner missar, eller tycks vägra inse eller vilja acceptera, är att tillväxten i skogen påverkas mest av total grundyta, inte av vilka träd som står kvar eller exakt hur dom står. När han från början bestämmer att det ska vara ca 100 dominanter per ha så blir det ett väldigt glest bestånd. I exemplet i boken håller utgångsbeståndet bara 142 m3sk och gallras ner till 69, ett väldigt glest bestånd. Det hamnar förmodligen under paragraf 10 i SVL, alltså för glest för att vara en tillåten gallring.

Du kan välja träd nästan hur du vill när du gallrar. Det enda som är riktigt viktigt är att grundytan/volymen är tillräckligt stor efteråt.

Sen missar Hagner att nästan alla de studier han hänvisar till handlar om gran men han tillämpar det rakt av på tall.

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286045 Total grundyta, vad menas med det?
100 dominanter fattar jag som det blir vid en viss bonitet?
Lågt värde per hektar skulle jag tro att det är där uppe i där han håller till.

Men låt oss säga att man lämmnar 1st dominant + 2-3st rekryter+dom som är mindre än 5cm i bröst höjd, på varje cirkel med ca 10meters radie.
Skulle det göra att dominanten växer fortareän resten? (eller minst lika bra)
Tror ni att man skulle få ut ungefär lika mycket timmer på 80-100 år som på ett planterat hygge?
Att skogen som kommer underifrån blir bättre än skog planterad på ett hygge är väl ingen tvekan på?

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286047 Han vem? Hagners idéer är tänkta att fungera överallt på alla marker med alla trädslag.

Total grundyta = grundyta i genomsnitt per hektar på beståndsnivå.

Får man lika mycket timmer på lång sikt?
Tall: Nej, det finns inga studier som visar det.
Gran: Bara om man har tillräckligt stor grundyta/volym per hektar.

De försöksytor som finns med naturkultur visar att det växre riktigt dåligt.

Blir skogen som kommer underifrån bättre? Det beror på vad man menar. Det blir ju i stort sett bara gran på sikt...

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286063 Vad jag förstår fanns det ytor gjorda med Naturkultur som fungerade mycket bra?
Volym , är det inte bladyta per ha som är det viktiga, är det inte det som Hagner pratar med dina kollegor om,Sune Linder och Jan-Erik Hällgren?
Där verkar det väl vara huvudsaken att det finns blad som kan ta upp solen, verkar väl också att det går åt mera soljus till att endast bibehålla storleken på grova träd.
Är det några studier gjorda alls på något tall område som är skött enligt denna metod?

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286085 Nej, det finns inga naturkulturytor som fungerat bra om man jämför med plantering.

Hälften av Hagners naturkulturytor är talldominerade, hälften grandominerade. Alla växer lika dåligt.

Nej, bladytan är väldigt dåligt kopplad till produktion av virke. I en plantering når bladytan sitt maximum vid 4-5 m höjd och är sen oförändrad resten av omloppstiden, medan volymtillväxten fortsätter att stiga långt därefter.

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286129 I detta försåk tror jag Naturkultur var bättre, det fanns ingen stam över 6cm efter 12år diameter

Naturkultur i Piellovare
Tillstånd och utveckling i försöket
15 år efter avverkningen
Mats Hagner
2009-10-09


Klipp från en interju med Sune Linder , är detta fel då?
"
Mats
: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram tvingar en skogsägare att
upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser du att diagrammet i stället
borde föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som
avgör tillväxten och inte mängden stamved.
Sune: Ja
Intervju med Sune Linder, prof. em. i skogsekologi."
8)

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286132 Har du kollat vad SI var i Piellovare och vad tillväxten var i naturkulturleden? Planteringen går än så länge bara att använda för bonitering, inget annat.
Om jag minns rätt så ligger väl tillväxten på en kubikmeter om året eller knappt det?

Mats "intervjuer" med numera pensionerade professorer har ingen bäring vetenskapligt sett. Samtliga har i efterhand tagit avstånd från det hela och sagt att dom bara ville få ut honom ur rummet, så dom sa ja till vad som helst för att slippa hans tjat.

Att bladytan är konstant över tiden är ingen nyhet. Inte heller att den löpande tillväxten stiger, kulminerar och sen sjunker.

Problemet med Hagners bok är att den blandar korrekta referenser med felaktiga och kryddar med rena påhitt. Det gör det i praktiken omöjligt för en lekman att genomskåda. Ett exempel är referensen till Jakobsson & Elfving, som sägs visa hur stora tallar påverkar små plantor och träd. Den handlar egentligen om hur en snabbväxande ungskog påverkas av enstaka evighetsträd, alltså något helt annat. Hagner plockar delresultat som han kan tolka som stöd och bortser från sånt som talar emot.

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286134 Jag har börjat förstå att man tydligen kan få nästan vilket resultat som man vill vid dessa prov.
Ibland får man bäst volym vid gallring från ovan iblan är det tydligen tvärt om.
Lika så är det tydligen med kvalitet.
http://www-gran.slu.se/Webbok/PDFdokume ... 20_UN_.pdf

Är det någon som egentligen har en aning om vad som är vettigast?

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286136 Det finns inte ett svar som är generellt bäst. Det man kan göra är att lära sig så mycket som möjligt och sen handlar det om förutsättningar
Jag kan rekommendera kapitlet Gallring i Skogsskötselserien. :)

Apropå Hagners bok så finns det en ny studie av Drössler m.fl. Där testade man att simulera omvandling till hyggesfritt och fick fram att man förlorade halva tillväxten. Den studien har inte Hagner med. Inte heller studierna av de nya svenska blädningsytorna. De talar ju emot hans idéer.

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286137 Har du någon länk till dom nya ytorna?
Satt just och läste om dom ytorna som Hagner la ut och Daniel Ågren kollat.
Det verkar som dom ytorna som inte har blivit omkullblåsta växt rätt bra?
Det ser ju också ut som dom minsta träden växer bäst+ att dom hittat mycket skog med fin kvalitet,

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286156 Uppsatser i vetenskapliga tidskrifter är tyvärr sällan öppna utan man måste ha en prenumeration eller sitta på Skogsbiblioteket och läsa.

Men här är en uppsats om naturkultur:

http://stud.epsilon.slu.se/5550/7/zimmer_s_e_130503.pdf

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

sveakatten  
#286158 Tack för den länken, var intressant funderade på att sända den till Hagner för kommentar.
Vet du om dom vind fällda träden är med i denna rapport?

En fråga angående grundyta.
Om jag har 18.1 i grundyta och hugger ner detta till 12.7, och efter 12år har jag 20.2 i grundyta.

Är inte tillväxten rätt bra då?

Avatar Fallback

Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?

Skogsforskare  
#286159 Då har du en grundytetillväxt på drygt 0,6 m2 per år. Om det är mycket eller lite beror helt på hur skogen ser ut. Det ser du i en vanlig gallringsmall. Vad det blir i volymtillväxt beror på vad du har för höjdtillväxt.

I examensarbetet jag länkade till är alla träd som stått på ytorna med. Vindfällda träd räknas som naturlig avgång och ingår när man beräknar volymtillväxten.

Jag ser i litteraturlistan i Hagners bok att han refererat till studien, men har inte kollat var han refererar till den.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).