Föryngring

[bserv]

mån 24 feb 2014, 12:15#267428 När man skall välja plantor för föryngringen skall man ju ståndortsanpassa. En faktor som jag tycker sällan diskuteras är jordens djup till urberget - ja jordens mäktighet. Min egen erfarenhet är att speciellt lövträden är känsliga för jorddjupet. Det finns jordsonder att köpa men vore roligt höra hur ni andra brukar undersöka jorddjupet? Men igen idé är ett armeringsjärn men det finns nog bättre förslag.

• Läs mer om Föryngring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Kse]

mån 24 feb 2014, 12:26#267431 Har faktiskt aldrig hört att man tar hänsyn till det, men då beställer vi å andra sidan aldrig plantor utan det är markägarens ansvar.

[busholle]

mån 24 feb 2014, 13:08#267434 Ståndortsanpassning verkar vara utdött sedan 70-talet, själv har jag bestånd som kommer att avverkas i förtid på grund av fel trädslag.
Det glädjer mig att folk tänker på detta innan plantering.
Gällande jordens mäktighet så är det antingen eller hemma antingen berg i dagen över stora delar av ytan eller sandbacke med flera meters mäktighet.
Käppen du söker ska du ha möjlighet att ta jordprover med eller ska du bara kolla motstånd med den?
Det skulle vara roligt att ha möjlighet att bestämma jordlagerföljd till exempel med en sån här http://www.makab.se/order/popup_img.asp?url=artbilder/6317.jpg&title=Jordprovtagare+90cm

Jag får nog ta fram svetsen i helgen.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[bserv]

mån 24 feb 2014, 14:40#267447 Bra tips det här med Jordprovtagaren - ja vill man ha lagerföljden vore det här nog smartast. Vore intressat att höra någon som testat den här eller likande från Skogma som jag hittat. Hur funkar de i praktiken?

Sedan tänker jag mig något enkelt för att bara mäta djupet - något tips där? Bör ju helst vara något som är stabilt nog att kunna klubba på och som glider ner utan att fastna på första bästa sten.

[jannee]

mån 24 feb 2014, 15:04#267452 Personligen tror jag inte att jordprov ger något tillförlitlig svar på vad man ska plantera eller inte.
Tror att man bör vara vaken INNAN avverkningen. Den trädsorten som verkar ha trivts bäst, det är den man fortsättningsvis bör satsa på. Naturen har nämligen själv gallrat fram rätt typ av bestånd.
Tyvärr har många av oss här i södra Sverige varit tvingade att satsa på gran i stället för tall p.g.a. det höga betestrycket från både rådjur och älg. Detta kommer självklart att straffa sig i slutänden, men vad gör man.
Trivs t.ex björken varför envisas med gran, du hinner två generationer björk på en gran och nettot i slutänden kan t.o.m. bli bättre med björkodling.
Har man närma till urberget, dock god jordmån är INTE lövträd att förakta, vid en torksommar klarar lövet oftast detta medan barrträden inte sällan får en obotlig skada.
Vid sluttande terräng kan man ha ett grunt jordlager ändå trivs barrträden bra, kanske beroende på att vatten rinner med berget.
Nu sätter troligtvis växthuseffekten vissa käppar i hjulet, klimatförändringarna påverkar troligtvis mer än man först anat, hurudant klimatet kommer att bli går nog endast att sia om.
Läste i en historiebok att någon gång i forntiden har det t.o.m växt (odlats) vindruvor så långt upp som runt Luleå = inte första gången det tydligen varit varmt i Sverige.

[bserv]

mån 24 feb 2014, 15:26#267455 I mitt fall var det en gammal inäga som jag planterade med löv så jag hade lite svårt avgöra vad för träd som hade trivts där - ja för 150 år sedan var det skog där. Nu planterade jag löv - ek och fågelbär - över hela ytan - mest för att jag ville markera att detta varit en brukad mark. Men de växer väldigt ojämnt. Sju år efter plantering är fågelbäret allt från dryga metern till 5-6 m och jag försöker klura ut vad det beror på. Det är där jorddjupet kommer in som en trolig faktor. Men finns det andra tips om vad som kan ha påverkat så vore det intressant.

[Mangan]

mån 24 feb 2014, 15:42#267459

Tyvärr har många av oss här i södra Sverige varit tvingade att satsa på gran i stället för tall p.g.a. det höga betestrycket från både rådjur och älg. Detta kommer självklart att straffa sig i slutänden, men vad gör man.

Jo, det är väl därför beståndsanpassning känns så meningslöst. Man kan välja mellan att plantera gran eller få upp björk med granunderväxt i blöta partier. Så frågan är, vad skall man med informationen som en jordsond ger till? Fast ltie kul att vet är det förstås.

Självvald väg i egen skog

[jannee]

mån 24 feb 2014, 15:47#267462 I slutet av 70 talet "planterade" jag igen några små inägor, åkrar som brukades fram till 60 talet. Jag körde över dem med tallriksharven ett otal ggr, sedan fick det vara, växte både björk och gran i dess omedelbara närhet. Nu har jag ett väldigt fint bestånd av björk i timmerklass, endast röjt 1 gång + gallrat 1 ggr. Är 3 stycken skiften som man egentligen aldrig tänker på eftersom de ligger insprängda i annan frodigare barrskog.
M.a.o. fick naturen plantera själv, gav bara lite hjälp på traven.
Lustigt nog inga inslag av gran trots detta trädslags omedelbara närhet.
Kan det vara så enkelt att joden är FÖR bördig = innehåller för mycket näring?

[busholle]

mån 24 feb 2014, 15:50#267463

Personligen tror jag inte att jordprov ger något tillförlitlig svar på vad man ska plantera eller inte.
Tror att man bör vara vaken INNAN avverkningen. Den trädsorten som verkar ha trivts bäst, det är den man fortsättningsvis bör satsa på. Naturen har nämligen själv gallrat fram rätt typ av bestånd.
Tyvärr har många av oss här i södra Sverige varit tvingade att satsa på gran i stället för tall p.g.a. det höga betestrycket från både rådjur och älg. Detta kommer självklart att straffa sig i slutänden, men vad gör man.

Absolut så ska man titta hur det har växt när man avverkar. Men om det står en oskött blandskog så är det svårt att dra några slutsatser.
Dessutom så kan man av nyfikenhet söka svaren på varför det växer olika bra över skifterna.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[bserv]

mån 24 feb 2014, 16:29#267468 Hittade en intressant artikel om markskador där de propagerar för användandet av jordsonden för planering av stickvägar etc. Så kanske en jordsond kan vara användbar för både det ena och det andra. http://www.lantbruk.com/skog/varda-mark ... gens-skull

[jannee]

mån 24 feb 2014, 16:42#267469 Senare komma den stora frågan, om eller när jag vet hur jordlagerna ser ut, vilket trädslag passar för vilket/vilka lager. Finns det något facit på detta?
Gjorde en fälla (blandskog) på ca 5 ha för ett tjugotal år sedan, i ena kanten var det ett område på ca 50*70 meter där det inte växte något alls, ja förutom en riklig gräsväxt. Ser idag exakt likadant ut trots markberedning och hjälpplantering så växer det inga träd på den markplätten - varför.
Riktigt gamla "gubbar" säger att det är syra i marken, därför växer det inget. Vad menas med syra?

[Bertilsson]

mån 24 feb 2014, 18:23#267498

Bra tips det här med Jordprovtagaren - ja vill man ha lagerföljden vore det här nog smartast. Vore intressat att höra någon som testat den här eller likande från Skogma som jag hittat. Hur funkar de i praktiken?

Sedan tänker jag mig något enkelt för att bara mäta djupet - något tips där? Bör ju helst vara något som är stabilt nog att kunna klubba på och som glider ner utan att fastna på första bästa sten.

Att kunna kontrollera jordarten är ett sätt att förstå fler faktorer för växtlighet och bärighet.
Kunskap Direkt har bl.a. följande
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirek ... skrivning/

På den tid jag planerade avverkningar använde jag en jordprovare som alltid hängde med i ett hölster till lyftkrok i 20 år.
- Det gjordes av ett kasserat hydraulrör (troligen 10 mm) i diameter. Värm och gör en hel ögla.
- Längd ca 60 cm.
- Med smärgel slipades en öppning/sektor bort på ca 35 cm upp från spetsen. Kanterna öppnades något för att öka styrkan i röret och göra öppningen stor nog. Därmed kunde jag göra jordprover.

Tillfredsställelsen att hitta överfarter med bästa bärighet var viktig.
(Att inte varna maskinerna för "bottenlöst" fick inte förekomma.)

[rokon]

mån 24 feb 2014, 21:17#267523 Ett översiktigt sätt är ju att "gratis" välja ut en jorddjupskarta över det område man är intresserad av.
Använd SGU's kartgenerator välj jorddjup-jorddjupskarta-skala-samt format exempelvis A4 sedan anger ni er mailadress i vänstra marginalen, http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
skalan på jorddjupet kommer tillsammans med den beställda kartan inom 2 timmar, vanligvis tar det endast en handfull minuter
Om ni sedan blir intresserad av fler kartor så har ni sysselsättning i flera dagar lovar jag!

Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680

[halvproffs]

mån 24 feb 2014, 22:06#267545

Gjorde en fälla (blandskog) på ca 5 ha för ett tjugotal år sedan, i ena kanten var det ett område på ca 50*70 meter där det inte växte något alls, ja förutom en riklig gräsväxt. Ser idag exakt likadant ut trots markberedning och hjälpplantering så växer det inga träd på den markplätten - varför.
Riktigt gamla "gubbar" säger att det är syra i marken, därför växer det inget. Vad menas med syra?

Har varit med om samma fenomen men detta är ett stenigt parti. Avverkade ca 2ha och "gata" på ca 5mbredd 100m lång blev det inga plant alls. Alltså stödplanterade jag tall där och dom lever men växer ingenting. Ser ungefär likadana ut nu som för tre år sedan när jag planterade dom. Märkligt.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Niking]

mån 24 feb 2014, 22:27#267556

När man skall välja plantor för föryngringen skall man ju ståndortsanpassa. En faktor som jag tycker sällan diskuteras är jordens djup till urberget - ja jordens mäktighet. Min egen erfarenhet är att speciellt lövträden är känsliga för jorddjupet. Det finns jordsonder att köpa men vore roligt höra hur ni andra brukar undersöka jorddjupet? Men igen idé är ett armeringsjärn men det finns nog bättre förslag.

Armeringsjärn funkar relativt bra. Svetsa på ett topprör med ca 25 mm diameter som T-handtag. Eventuellt kan spetsen förstärkas.

Dock kan stenrik pinnmo ställa till det.
/Niklas

/Niklas