Skogsröjning

[Katten003]

mån 06 jan 2014, 08:39#255441 Nu är jag kanske inne på överkurs för en nybörjare som mig men när man väl börjat fundera så...

Ska sätta igång och röja björksly, ca 2-3m högt.
På vissa områden för att dana ren björkskog, andra för gran/björk och ytterligare andra med prio på tall.

Det är när jag kommer till tall-marken funderingarna uppstår.
De är ju känsliga för konkurrens, så mycket har jag begripit, så rent teoretiskt ska jag totalröja björken.
Men, isf kommer tallarna som nu är 0,5-1 m höga att stå med 2-3 meters avstånd, självföryngrat och ojämnt fördelat. Alltså lite glesare än vad som är önskvärt med tanke på älg och kvistrensning.
Dessutom kommer björken att efter en totalröjning slå upp igen rätt omgående.

Resultat, jag ger tallen 1 (?) års frist från konkurrens ovan jord, sen är björken tillbaka igen.
Under jord har ju inget förändrats alls. Så länge björken lever och skickar rotskott kommer den att konkurrera med tallen om tillgångarna.

Kan det vara så att det är bättre att brunnsröja vid varje tall och på övrig yta ställa björkarna på kanske 70cc.
Tänker att då minskar jag rotskotten, får fram vettiga björkstammar som efter ett par år är lätt att glesa ut.
Nackdelen är att jag får mer höjd på björkbeståndet vilket stjäl sol från tallen.

Men vad är det egentligen man vill åstadkomma när man röjer?
- minskad trängsel rent fysiskt (grenar som krockar)
- minskad konkurrens om näringen i backen
- fri tillgång till solljus
Antar att alla tre är viktiga men finns det viktning dem emellan?
Frågan gäller främst tall men även en ren björkskog. Gran har jag förstått är rätt tålig för både trängsel och skugga.

Då det inte är så stor yta och vi är ovana (vill inte ta fel stammar) är min plan att vi ska röja lite men ofta för att kunna följa utvecklingen och lära oss löpande.
Tänker att vi ska röja så att björkkronorna (och även granarna där de står tätt) precis får lite svängrum och sen kommer vi tillbaka var annat/vart tredje år och följer upp. På så sätt får vi ett par gånger på oss innan vi behöver välja ut huvudstammarna och har lite mer felmarginal.
Jodå, jag inser att detta måste verka vansinnigt ineffektivt ur en proffsröjares synvikel

Sypunkter, tankar och idéer?

• Läs mer om Skogsröjning
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Skogsola]

mån 06 jan 2014, 09:54#255445 Du verkar ha järnkoll och ha tänkt efter så då är det ju bara att köra. Svaga och täta återkommande röjningar är det ideala om man har möjlighet.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Skogsforskare]

mån 06 jan 2014, 10:23#255449 På våra breddgrader konkurrerar träd nästan aldrig om ljus utan alltid om kvävet i marken. Det gäller både tall, gran och björk.

Skillnaden mellan tall och gran är att granen är anpassad för att växa upp långsamt inne i en ganska tät skog medan tallen är anpassad för att växa upp efter skogsbrand. Granen har ingen brådska medan tallen "vet" att den måste hinna upp en bra bit innan det brinner igen. Även björk är anpassad till brand men eftersom den kan skjuta stubbskott (inte rotskott) så är en tidig brand inte lika kritisk för björk.

Gran kan alltså växa i lugn och ro under en björkskärm medan tallen lägger allt krut på att växa på höjden, även om det innebär att den nästan inte får nån krona. Så tallen behöver utrymme för att kunna bygga en krona.

Hur ska man då röja för att minska rotkonkurrensen? Om man kapar en björk så skjuter den ju stubbskott, så hur mycket påverkas egentligen rotkonkurrensen? Väldigt mycket! Det är kronan som behöver vatten och näring för att kunna driva fotosyntesen och som alltså driver på rötterna att suga upp vatten och näring. Utan krona, inget sug. Att sen björk kan skjuta nya stubbskott beror på att den kan nyttja resurser i stubbe och rötter men dom konkurrerar väldigt lite om det fria vattnet och kvävet i marken. Så att röja bort björk, totalt eller som brunnsröjning, gynnar tallen, även om det kommer nya stubbskott.

Men det finns en tredja vaiant, som minskar konkurrensen för tallarna men behåller ett tätt, kvalitetsdanande underbestånd av björk och det är att kapa-på-mitten. Istället för att kapa björkarna nere vid marken så kapar man dom på ungefär halva tallens höjd. Och man kan göra även detta som brunnsröjning.

Om du vill läsa mer om röjning, läs skötselseriens kapitel om röjning.

[Katten003]

mån 06 jan 2014, 10:59#255451 Stort tack för ett väldigt kunnigt svar!
Är av naturen vetgirig och det är alltid extra roligt när man kan omsätta kunskaper i praktisk nytta vilket ju verkligen är fallet med röjning.

Följdfråga:
Jag gör som du föreslår och kapar björken i knähöjd intill tallarna men...
Om nu inte ljuset spelar någon större roll gör det kanske inget att lämna en röjd men tät "björkskog" på den övriga ytan mellan tallarna?
Tänker att bara de står på tillräckligt avstånd från tallarna (normalt röjningsavstånd) så konkurrerar de ju inte om näringen och jag har 10ggr hellre en "snygg" tät björkskog mellan tallarna än de risbuskar som kommer bli följden om jag kapar alla på samma höjd.
Känns som att det då är betydligt lättare att återkomma med nästa röjningsinsats om ett par år och att jag ändå utnyttjar markresurserna till något vettigt. Att kapa allt utom tallen när den står så glest känns lite som slöseri, speciellt med tanke på risken för älgskador på tallen.

Skulle jag få tallarna älgbetade har jag ju iaf en fin björkskog på gång och kan vid behov plantera gran som underbestånd om inte självföryngringen räcker till.
Kvaliteten på björken borde väl bli bättre om den får komma från de första fröplantorna än som stubbskott? Om inte annat vinner jag ju ett antal år.

Är jag helt ute och cyklar eller?

Ps. Ungefär hur många år behöver en tall för att komma upp på älgsäker höjd? Dvs hur mycket växer den per år

[Skogsforskare]

mån 06 jan 2014, 11:23#255456 Du tänker helt rätt, i stora drag.

När det gäller rotkonkurrens så är den inte alls lika rumsligt avgränsad som ljuskonkurrens. Rötterna sprider sig huller om buller så det är i praktiken omöjligt att avgöra vilka träd som konkurrerar med varandra och inte. Man måste bedöma större ytor. Men så länge tallarna inte har börjat kvistrensa nedtill så räcker markresurserna till för alla träden. När beståndet har uppnått maximal bladyta/barrmassa så börjar tallarna kvistrensa sig nertill, eftersom de inte kan bygga upp större krona. Det som händer då är alltså att kronan skjuts uppåt i takt med att tallarna växer på höjden. Men de enskilda tallarna kommer att bibehålla sin kronstorlek, bara skjuta kronan uppåt. Om beståndet blir alltför tätt, exv pga kraftigt lövuppslag, så kommer tallkronorna krympa. Det innebär å andra sidan attd et blir bättre timmerkvalitet på sikt - klenare kvistar som dör och faller av tidigare.

I och med att du har tid att röja flera gånger så hinner du hålla koll på detta.

Hur mycket dom växer på höjden per år beror på boniteten. På tall syns ju årsskotten tydligt så du kan själv mäta längden på toppskotten och räkna ut hur många år det tar att nå 5-6 meter.

[Jim_the_one]

mån 06 jan 2014, 11:43#255465 En liten fråga som jag kom på nu.

Om man stamkvistar en tall, ökar den på i höjden då för att få "samma" storlek på kronan?
Dvs kan man få en tall att växa på höjden genom att stamkvista?

Brukshyllan:
535 FBx | 550 XPG | 562 XPG |

MF 675 + Källefall skogsvagn

Samlarhyllan:
Stihl 012 AV

[Skogsforskare]

mån 06 jan 2014, 11:44#255466 Nej.

[Jim_the_one]

mån 06 jan 2014, 11:45#255468 Oki

Brukshyllan:
535 FBx | 550 XPG | 562 XPG |

MF 675 + Källefall skogsvagn

Samlarhyllan:
Stihl 012 AV