Skogsröjning

[lfq]

tis 26 nov 2013, 00:03#246338

Man vad betyder "rumslig autokorrelation"? Som främling med svensk som ett språk nr långt bak i raden av språk jag inte mästrar särskilt bra, så är jag lite handicappat.

Titeln säger ju något om rumslig fördelning och vad man menar är väl att det inte finns något samband mellan betesskador i en lokal jämfört med en annan.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[JensSkoog]

tis 26 nov 2013, 00:16#246344

Man vad betyder "rumslig autokorrelation"? Som främling med svensk som ett språk nr långt bak i raden av språk jag inte mästrar särskilt bra, så är jag lite handicappat.

Titeln säger ju något om rumslig fördelning och vad man menar är väl att det inte finns något samband mellan betesskador i en lokal jämfört med en annan.

Tackar. Da blev jag lite klokare! (hoppas dina revben lagar sig! Man vet ju inte att man har dom innan dom knäcker, men da HAR man dom!!!)

Jack of all trades, master of none!

[th]

ons 27 nov 2013, 00:30#246522

Man vad betyder "rumslig autokorrelation"? Som främling med svensk som ett språk nr långt bak i raden av språk jag inte mästrar särskilt bra, så är jag lite handicappat.

Titeln säger ju något om rumslig fördelning och vad man menar är väl att det inte finns något samband mellan betesskador i en lokal jämfört med en annan.

Tackar. Da blev jag lite klokare! (hoppas dina revben lagar sig! Man vet ju inte att man har dom innan dom knäcker, men da HAR man dom!!!)

För att krångla till det lite ytterligare:
Med den definitionen skulle jag snarare beskriva det som rumslig korskorrelation

[Martin_G]

ons 27 nov 2013, 01:17#246525 Hej, kul med lite liv i tråden!

Vi får hoppas författarna ger en bra sammanfattning snart, kanske i Resultat serien (Skogforsk).


Rumslig autokorrelation: vad som avsågs (utifrån min tolkning av artikeln) var att när de tittade på landskapsnivå fann de att de bestånd som var illa betade var ganska slumpmässigt utspridda (jag hade nog kallat det auto- snarare än kors-korrelation). Men denna slutsats är som att slå in öppna dörrar: tallbestånd är ju utspridda lite varstans på landskapsnivå.

angående att punkt 5 och 6 är samma sak: Nej, det är de inte, så vitt jag kan förstå. Författarna hade graderat betesskadorna baserat på om de var färska eller gamla: punkt 5 syftar på tidigare betning (dvs. gamla och nya skador visade sig "hänga ihop"), punkt 6 syftar på skador av "samma ålder".

En del av dessa resultat ska man nog tolka försiktigt; en studie som är upplagd på detta vis kan visa tex. att två saker samvarierar (dvs. de verkar finnas ett samband mellan dem) men det kan vara svårt att tolka på rätt sätt. Blivande snickare: jag är tror inte studien motbevisar det du lärt dig. Studien stöder att betade tallar gärna betas igen, men jag tycker inte studien visar att när en tall betas igen betas även grann-tallen för första gången (lite krångligt men jag hoppas du förstår )

Det jag tyckte var mest intressant (och som verkade vara ett ganska tydligt resultat) var att med ökande stamantal minskade skadefrekvensen. För mig var det nytt. Är det ngn annan som har liknande erfarenheter?

Senast redigerad av Martin_G ons 27 nov 2013, 12:29, redigerad totalt 1 gång.

Mvh Martin

[busholle]

ons 27 nov 2013, 08:02#246536

Hej, kul med lite liv i tråden!

Vi får hoppas författarna ger en bra sammanfattning snart, kanske i Resultat serien (Skogforsk).


Rumslig autokorrelation: vad som avsågs (utifrån min tolkning av artikeln) var att när de tittade på landskapsnivå fann de att de bestånd som var illa betade var ganska slumpmässigt utspridda (jag hade nog kallat det auto- snarare än kors-korrelation). Men denna slutsats är som att slå in öppna dörrar: tallbestånd är ju utspridda lite varstans på landskapsnivå.

angående att punkt 5 och 6 är samma sak: Nej, det är de inte, så vitt jag kan förstå. Författarna hade graderat betesskadorna baserat på om de var färska eller gamla: punkt 5 syftar på tidigare betning (dvs. gamla och nya skador visade sig "hänga ihop"), punkt 6 syftar på skador av "samma ålder".

En del av dessa resultat ska man nog tolka försiktigt; en studie som är upplagd på detta vis kan visa tex. att två saker samvarierar (dvs. de verkar finnas ett samband mellan dem) men det kan vara svårt att tolka på rätt sätt. Blivande snickare: jag är tror inte studien motbevisar det du lärt dig. Studien stöder att betade tallar gärna betas igen, men jag tycker inte studien visar att när en tall betas igen, betas även grann-tallen för första gången (lite krångligt men jag hoppas du förstår )

Det jag tyckte var mest intressant (och som verkade vara ett ganska tydligt resultat) var att med ökande stamantal minskade skadefrekvensen. För mig var det nytt. Är det ngn annan som har liknande erfarenheter?

Föryngringarna hemma har en tendens att bli antingen okej eller total katastrof.
I en halvbra föryngring Kan betesskadorna uppgå till 85-95% vilket blir katastrof.
Men i en bättre föryngring så kan skadorna vara 20%.
Detta ger att en liten skillnad vid starten ger ett stort utslag när beståndet lämnar älgbeteshöjd.
Skadeprocenten gäller när beståndet lämnar älgbeteshöjd.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[simon d]

lör 22 mar 2014, 23:12#272733 Om man har tallmark men vill inte sätta tall för dem blir viltskadade, vad sätter ni för trädslag då?
Eller tycker ni det är ok att låta naturen självföryngra skogen och få blandskog istället för att plantera.

[halvproffs]

sön 23 mar 2014, 07:26#272765 Contorta verkar älgarna inte gilla!? Lärk? Kan man få upp blandskog är ju det bra men på tallmark gillar ju älgen vårtbjörken som blir avbryten.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[simon d]

sön 23 mar 2014, 23:01#272930 Ok, Så lärk och contorta funkar bra också.

[terva]

sön 23 mar 2014, 23:27#272941 Lärk fungerar inte nåt vidare ihop med älg heller. Tjurarna tycker om att feja hornen på lärken så de ser inte bra ut efter det mötet.

[Mangan]

mån 24 mar 2014, 08:56#272968 Lärk o rådjur är ingen höjdare heller.

Självvald väg i egen skog

[isteskog]

fre 25 jul 2014, 17:10#286418 Lärk och även contorta kan fejas, men blir sällan betad. Jag har själv prövat att röja bort det mesta av vårtbjörken men lämnar tallen oröjd i några år. Spar givetvis björk i luckor och där det är sankt. Går sen in och gör en slutröjning när tallen kommer upp mot 4m nivån. Fungerar bra om inte älgstammen är onormalt stor.

[Martin_G]

ons 06 aug 2014, 09:02#287069 isteskog - låter som en bra och kostnadseffektiv strategi.

Vi har 5 ha 6-årig tall på väg med stormsteg mot en 1:a röjning. Men i våra trakter är vi så lyckligt lottade att det knappt finns en enda älg. Vill inte tänka på hur det kunnat se ut om man haft älg som många andra... Nu ser det jättefint ut och jag kommer röja det i stort på samma sätt som du menar men av annan anledning: vi behöver också hålla det tätt för kvistrensningens skull.

Mvh Martin