sön 17 nov 2013, 20:32#245073
Uvskogen skrev:Vad är det du ser i denna som förändrar förusättningarna jämfört med idag?
Vad jag ser vid en snabb blick är att det Kommer att bli ännu svårare att bygga inom strandnära lägen.
Man kan idag söka dispans för att bygga eller stycka av tomter, dessa dispanser kommer helt att försvinna.
Att förhindra exploatering i områden där bebyggelsetrycket
finns är ett av flera syften med den utredningen.
Möjligheten att få bygga
inom strandskyddat område kommer att bli mer svårbedömd. För sådana fastighetsägare
som nu har möjlighet att hävda närhet till befintligt bostadshus som särskilt
skäl till dispens kommer möjligheten att få dispens att begränsas, eftersom de i
stället måste visa att det önskade bostadshuset långsiktigt kommer att leda till
landsbygdsutveckling. För övriga fastighetsägare inom LIS-områden innebär ändringen
att det öppnas möjligheter till en prövning men också för dem gäller att de
måste visa att det önskade bostadshuset långsiktigt kommer att leda till landsbygdsutveckling.
Av det som anförts ovan följer att det kan bli svårt att för ett enskilt
bostadshus visa att det kommer att leda till landsbygdsutveckling
Jag har inte haft tid att läsa igenom denna själv helt ännu.
Men helt klart ser jag att detta innebär en möjlighet att staten konfiskerar mer mark som strandskydd då det inte kostar staten något. Det står så också i denna rapport då :
8.7.3 Strandskyddet jämfört med andra former av naturskydd
En grundläggande skillnad mellan olika former av naturskydd är att de avser olika
ändamål. Strandskyddet avser att generellt i hela landet trygga allmänhetens tillgång
till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Områdena
behöver inte ha utpekade natur- eller friluftsvärden, utan det är de generellt
sett höga värdena som återfinns i strandzonen för både friluftsliv och djur- och
växtliv som skyddas. För en beskrivning av strandszonens värden, se avsnitt 2.
Skyddet innebär ett jämförelsevis litet intrång i fastighetsägarens möjligheter att
nyttja sin mark. Andra skyddsformer som naturreservat, Natura 2000-områden och
biotopskydd gäller specifikt utpekade områden där särskilt utpekade arter, habitat
eller biotoper ska skyddas. Inom dessa områden gäller särskilda regler, genom lag
eller föreskrift, som hårdare reglerar fastighetsägarens möjligheter att nyttja sin
mark.Att skapa ett naturreservat är en åtgärd som kräver en relativt stor insats i form av
arbetstid för länsstyrelsen, ofta krävs dessutom att staten köper in mark. Det finns
dessutom en årlig skötselkostnad som är hög, jämfört med ett strandskyddat område
där det inte finns krav på skötsel från statens sida och där ingen mark behöver
köpas loss. Detta innebär en reell merkostnad för samhället. Denna merkostnad
ska dessutom sättas i relation till de under senare tid starkt ökande kostnaderna för
t.ex. Naturvårdsverket att införskaffa mark för naturskydd i Sverige. De områden
som har skydd i form av biotopskydd gäller ofta mycket små områden dvs. sådana
som är för små för att inrätta naturreservat. Naturreservat och områden där det
fattats ett särskilt beslut angående biotopskydd är specifikt utpekade. De generella
biotopskydden liknar mer konstruktionen med strandskyddet. En annan skillnad
vad det gäller strandskydd är att det tydligt finns angivet vad som kan utgöra särskilda
skäl, för naturreservat och biotopskydd är det upp till rättstillämpningen
vilka skäl som anses som särskilda. När det gäller likheter mellan skydden kan
syftena med strandskydd respektive naturreservat anses vara ungefär de samma.Dock skiljer sig den geografiska avgränsningen av områdena åt, samt att kraven på
naturvärden är betydligt högre i naturreservat jämfört med strandskyddade områden.
Ett strandskydd innebär i allmänhet ett mycket mindre intrång för markägaren än
t.ex. ett naturreservat eller ett Natura 2000-område. Ett strandskydd innebär i praktiken
inte bara ett skydd för stranden, men även anläggningar och fastigheter ges ett
skydd från stranden – framför allt från erosions- och översvämningsrisker som vid
en allt tydligare klimatförändring i första hand kommer att påverka stränderna
negativt. En buffertzon på 100 meter kan i vissa fall vara berättigad även vid små
sjöar och vattendrag.
· De olika skyddsformerna avser olika ändamål och är därför inte helt jämförbara.
Strandskyddet innebär ett relativt litet intrång i fastighetsägarens rådighet
över fastigheten jämfört med t.ex. naturreservat där mera långtgående inskränkningar
kan ske i form av olika reservatsföreskrifter. Andra skyddsformer
är dessutom betydligt dyrare för staten, det gäller t.ex. både då ett naturreservat
inrättas och då det ska skötas. Samtidigt har strandzonen ett stort värde
för djur- och växtliv och friluftslivet som tillgodoses av strandskyddet till en
låg kostnad för samhället och ett jämförelsevis begränsat intrång i fastighetsägarens
möjligheter att utnyttja sin fastighet.
Äganderätt är grunden till marknadsekonomi, människans personliga frihet, demokrati, yttrandefrihet och naturens mångfald, blomstring och god hushållning av naturresurserna. Äganderätt & ekonomi ska stärkas .
HUSKVARNA, VOLVO-BM