Gallring

Nöja sig med en 1:a gallring?

25 inlägg 18182 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Nöja sig med en 1:a gallring?

boksson  
#203090 Det har den senaste tiden framförts i diverse lantbruks/skogstidningar att ogallrade bestånd ger större volymproduktion samtidigt som de 300 största träden inte växer snabbare i gallrade bestånd (hoppas att det blev begripligt) bifogar länk.

http://www.mistra.org/delprojekt/skogen ... 30390.html

Utifrån det här så tänkte jag att om man nöjer sig med en 1:a gallring i vanlig tid och lämnar ca 1200 stammar på en G30-32, vad tror ni blir skillnaden i medeldiameter, kubikmeter och givetvis ekonomiskt?

1:a gallringen är tänkt att ta bort kvalitetsmässigt dåliga träd samt korrigera ned stamantalet till ca 1200 samt få stickvägar för att komma åt ev framtida stormfällen.

Vad tror ni??



   TS
Malwa
Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#203116 Tror att det kommer att bli vanligare framöver. Gallring i äldre granskog är tvivelaktigt. Men när du har gjort din förstagallring så har du ju all valmöjlighet framöver.

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

slatte  
#203134 Tyckte att detta var en rätt intressant, men kanske väntad slutsats som de påpekar i slutet av sidan.
Studierna visade som väntat att träden närmast stickvägar växer bättre än träd längre in i beståndet. Ett oväntat resultat var dock att trädens tillväxt påverkades av närheten till stickväg även i de starkast gallrade parcellerna. Där var det inte någon skillnad i täthet mellan den stickvägsnära zonen och längre in i beståndet. En trolig orsak var att de stickvägsnära trädens tillväxt gynnades av ris som samlats i stickvägen.


Detta kanske man bör tänka på när man börjar plocka ut alla restprodukter från gallringar, och då särskilt från magra marker med tallskog.
Om man nu inte har möjligheten att gödsla ut aska eller liknande.

Hemma på min föräldragård håller vi precis på att gallra ett tallområde på ca 4ha, och här tar vi tillvara på allt som blir över såsom självgallrade träd, träd och toppar som är för klena föra att bli massaved mm.
Det enda som blir kvar är egentligen grenar, man kanske bör tänka om?

Men detta gör vi till stor del bara för att det är väldigt trevligt att gå där efteråt ser inte ut om ett slagfält t.ex om man bara för röjer allt och låter allt ligga kvar, tycker att det ser för illa ut :p

Men kanske värt att tänka på :s

Användarvisningsbild

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

towes  
#203158
boksson skrev:Utifrån det här så tänkte jag att om man nöjer sig med en 1:a gallring i vanlig tid och lämnar ca 1200 stammar på en G30-32, vad tror ni blir skillnaden i medeldiameter, kubikmeter och givetvis ekonomiskt?
Läsningen är intressant. Jag saknar dock uppgifter om den totala volymtillväxten, det hade varit intressant. De 300 grövsta stammarna är självklart talande, men är de gynnade av t.ex. självgallring så är ju saken lite annorlunda.

Den totala volymtillväxten bör dock vara avsevärt större i fallet "endast en gallring" för att vara riktigt intressant, för även en andragallring ger vanligen netto. Skillnaden bör alltså vara större än mervärdet diskonterat med ränta till några decennier senare.

Jag tror mer på modellen för tall än för gran. Varför? Jo, tall reagerar på gallring mer med sänkt tillväxt än gran. Granen återhämtar sig snabbare i tillväxt(givetvis förutsatt att gallringsstyrkan är högst 40%). Detta bekräftas även av skillnaden i diameterökning i artikeln.

Det finns några intressanta rapporter som tangerar ämnet. En äldre, Fakta skog nr 10 1999, "Gallring på gott och ont". Hittar den ej på nätet men har den på papper. Denna berör ovanstående gallringsreaktioner - tallens volymtillväxt minskar direkt med ökad gallringsstyrka till skillnad från granen.
Även nr 11 2005, "Som man gallrar får man skörda", http://www.slu.se/PageFiles/33707/2005/FS05-11.pdf berör diameterutveckling i olika gallringsscenarier.

För att få en bättre uppfattning kan man även göra simuleringar i något av verktygen "ProdMod" eller "Ingvar". Teoretiskt men baserat på historiska produktionsdata. Har dessvärre ej tid själv just nu...

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

boksson  
#203214 Tack för dina tips towes. Har förökt ladda ner Ingvar men det har gått troll i det så jag har inte fått det att fungera..

"Skillnaden bör alltså vara större än mervärdet diskonterat med ränta till några decennier senare."

Japp det var något sånt jag hade i tankarna.

Ytterligare en tanke jag har är att intinutivt borde massavedsdelen minska i "endast en gallring" vs standardskötsel, totalt sett.

Ska se om jag får ingvar att fungera , får återkomma senare

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

towes  
#203234 Har under lunchen roat mig med att göra en simulering. En snabb sådan, så ha tolerans om någon detalj inte är perfekt.

Förutsättning: G30 med startvärden för ca 25 år totalålder. Grundyta 25 m2 och 2500 stammar, allt angivet per hektar.

Simulering 1: Endast en gallring på 40% gr.y. vid ca 30 års ålder. Slutbestånd vid totalålder 75 år.

Simulering 2: Samma gallring som ovan samt en med 35% gr.y. vid 45 års ålder. Slutbestånd vid totalålder 75 år.

Se förutsättningar och resultat nedan. För er som ej kan programmen så är viss intressant data gulmarkerad.

Beståndsvariabler.JPG

Geografisk data.JPG


Tabell 1 en gallring.JPG
Tabell 2 en gallring.JPG


Tabell 1 två gallringar.JPG
Tabell 2 två gallringar.JPG


Som synes skiljer total uttagen volymen under omloppstiden endast marginellt (16 m3sk/ha). Medeldiametern är drygt 2 cm högre i det gallrade beståndet.

- Högre netto/m3 i slutavverkning (billigare avverkning/m3sk) att ställa mot 30 år tidigare inkomst för andragallringen mot att vänta till slutavverkning.
- Mindre avsmalning och förmodat kvistrenare träd med endast en gallring att ställa mot högre medeldiameter med två gallringar.
- Något mer stormutsatt efter andragallringen att väga mot ett något klenare bestånd mot slutet av omloppstiden (jag antar att det andragallrade är "säkrare" 5-10 år efter andra gallring än det tätare, OM vinden får fäste).

Finns säkert flera synpunkter att nämna. Fritt fram.

Som sagt... Det är bara att välja strategi... Inte helt enkelt, eller...? :smile:

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

pasvik  
#203249 Dette har de lerde herrer diskutert i maaange år og konklusjonene spriker, fra ingen tynning til hard tynning. Det er 3 faktorer som jeg synes er verd og ta med seg:

1. Dersom tynning og avvirkning gir bedre innkomst en bare avvirkning skal man tynne
2. Avvirkningskostnaden øker uten tynning.
3. Tror at det i fremtiden betales bedre for tømmer fra tynnede skoger fordi det gir bedre kvalitet på matrialen.

Uten tynning og stell av skogen hva skal vi da ta oss til, Skogen er ikke bare økonomi, det er en livsstil.

Användarvisningsbild

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

towes  
#203253
pasvik skrev:2. Avvirkningskostnaden øker uten tynning.
Jag skulle vilja be dig motivera detta. (Norskans Tynning = svenskans gallring.) Om avverkningskostnaden stiger så antar jag du menar att detta beror på något lägre medeldiameter? Men i gengäld blir väl både arbetssätt (stamval) och skotning effektivare då allt ska ner, eller hur?
Ser man bara till nettot i slutavverkning bör det vara högre då en gallring i regel är dyrare än slutavverkning per m3sk.

I exemplet ovan som rör granskog hade jag själv, efter att ha bedömt alla faktorer, bestämt att en andragallring vore att föredra. Men inte för att "ha något att göra" utan för jag tror det behövs och att det faktiskt tidigarelägger inkomst utan att avsevärt minska produktionen. Dessutom blir skogen öppnare och estetiskt vackrare, för dem det spelar någon roll för.

pasvik skrev:3. Tror at det i fremtiden betales bedre for tømmer fra tynnede skoger fordi det gir bedre kvalitet på matrialen.
Detta med kvalitet är intressant. Förutsatt en bra förstagallring, borde inte det mindre gallrade beståndet kompensera grovlek med bättre kvistrensning, rakare stamform och tätare årsringar?

Om detta har det också tvistats mycket. Men jag ser inte att det skulle ge avsevärt bättre kvalitetsegenskaper just för att du andragallrar. Många menar tvärtom.
Bortsett från detta så är tyvärr idag betalningsviljan för kvalitet inte den bästa, men man måste ju hoppas att det svänger och bruka skogen utan att stänga några dörrar.

pasvik skrev:Skogen er ikke bare økonomi, det er en livsstil.
Detta skriver nog många under på. :smile:

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

boksson  
#203254 Tack för din beräkning.
Det ser inte något vidare ut rent matematiskt för engallrings alternativet :shock: .

Jag blir lite fundersam att programmet beräknar att ca 20% av stammarna kommer att självgallra sig i engallrings alternativet och ca 12% i flergallrings alternativet, det känns ganska mycket men det blir bara 32m3 i volymskillnad bland de självgallrade träden, så det är tydligen inte de största träden som självgallrar sig.


Skillnaden i medeldiametern är 8% dvs 28,1 och 30,4 cm till fördel för flergallringsalternativet, det är mer än vad jag trodde.

Sen vet inte jag om den sista forskningen har inkluderats i Ingvar, någon som vet?

Ja det ser inte något vidare ut för engallringsalternativet, min hypotes höll tydligen inte. Det verkar inte vara ett alternativ att skippa sistagallringen och vänta 30 år för att förhoppningsvis få större och grövre timmerandel på fler stammar och därmed få större ekonomiskt utbyte.
Det hade varit intressant att se motsvarande beräkning för tall, orkar du towes :?:

Pasvik i dagens läge betalas det alltför dåligt för kvalitetsgrantimmer men vem vet i framtiden :smile: .

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

towes  
#203261
boksson skrev:Jag blir lite fundersam att programmet beräknar att ca 20% av stammarna kommer att självgallra sig i engallrings alternativet och ca 12% i flergallrings alternativet, det känns ganska mycket men det blir bara 32m3 i volymskillnad bland de självgallrade träden, så det är tydligen inte de största träden som självgallrar sig.
För det första så började jag med 2500 stammar efter 25 år vilket nog är i mesta laget. Jag tror du kan hänföra en del självgallring till det.
I de egna gallringsbestånd jag följt många år så är det nästan uteslutande de klenare stammarna som självgallras. De som hamnar under krontaket och vars grönmassa minskar för vart år pga trängsel. Så volymförhållandet ser jag (tack o lov) inte som jättekonstigt.

boksson skrev:Skillnaden i medeldiametern är 8% dvs 28,1 och 30,4 cm till fördel för flergallringsalternativet, det är mer än vad jag trodde.
Egentligen inte. I artikeln var förhållandet mellan ogallrad kontrollyta och normalgallrad 28,8 jmf med 31,6. Ca 1,5% större (9%) men då som sagt med ogallrat som jämförelse.

boksson skrev:Sen vet inte jag om den sista forskningen har inkluderats i Ingvar, någon som vet?
Detta är ProdMod som bygger på något decennium äldre uppgifter än Ingvar. Ingvar är nyare men jag tycker ProdMod har en pedagogisk fördel vid visning.

boksson skrev:Det hade varit intressant att se motsvarande beräkning för tall, orkar du towes :?:
Det kan jag nog göra (imorgon) om du ger mig:
1) Ett lämpligt SI för säg södra Småland
2) Grundyta och stamantal vid säg 25 års totalålder
3) Markfuktighet och skogstyp (se om tidigare inställningar ovan duger)
4) Lämplig ålder för förstagallring samt uttag % i gr.y och % stamantal
5) Dito för andragallring i tvågallringsalternativet.

Jag har lite sämre vana av tall än gran, varför det bästa är om du hjälper till.

Kul tråd detta... :smile:

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

pasvik  
#203266 Towes. Det jeg mente med pkt 1 var at dersom økonomien tilsammen (tynning/sluttavvirkning) er bedre en om du lar skogen stå urørt til sluttavvirkning også avvirker er det bedre og tynne.

Mulig jeg har misfortått, men dersom man ikke tynner vil skogen inneholde varierende diam og trekke ned medldia, tynnes skogen øker medldia og bedre avvirkningspris. Priset for 2g tynning er høgere prm3 fordi det er lavere medl dia.

Kvist, årringer. ja her diskuteres det mye, er det stor avstand mellom treene øker kvistsetingen. ( dersom man har 10 jenter og tar bort de 5 man liker minst ? blir da blir de 5 man liker mest penere :grin: )

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

boksson  
#203272 1) T20 eller T24
2)stamantal 2300 2500
3)Gy 21 23 innan gallring
4) ålder 45år 30 år vid gallring
4) % uttag 30-35% av Gy
Stammar efter G 1000 1500

Andragallring
5) % uttag 25-30 % av Gy
Stammar efter G 600 1000

De högre värdena gäller T24

Jag har lite svårt att välja SI, ta ett som passar dej, men jag kan tänka mej att flera gallringar påverkar mer på högre SI

Jag fick slå upp en del av siffrorna på nätet så att det förhoppningsvis blir rimligt.

Jag ser fram emot resultatet :smile:
Senast redigerad av boksson tis 08 jan 2013, 18:33, redigerad totalt 3 gånger.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

finskpinne  
#203273 Skogsskolan här i trakten gjorde ett test i talldominerad skog på 90-talet. Dom gallrade största delen av ett skifte men lämnade ett område ogallrat för att följa med och kunna visa upp i praktiken hur det påverkar ett bestånd om det gallras eller inte. Nu står ju där på båda områdena ungefär lika mycket kubik/ha. Klart att det är lite mindre i det gallrade beståndet men det har kommit ikapp ganska bra. Är iofs lite väl bördig mark för tall. Skillnaden är ju att i det gallrade beståndet har man ju styrt tillväxten till dom värdefulla timmerstammarna. På det ogallrade området så står det väldigt många stammar som är långt ifrån timmerdimension, och skulle dom mot förmodan någon gång nå upp till timmerdimension så är ju långt ifrån alla stammar timmerkvalitet (krokiga, dubbeltoppar osv.)

Så om man bara ser till mängden virke så kan man nog lämna sitt bestånd ogallrat. Men som de flesta vet så är ändå prisskillnaden mellan timmer och massa så pass stor att det i de flesta fall löns att göra flera gallringar. Stock-%en blir så pass mycket högre om man gallrar än om man låter bli. Men i ett bestånd där nästan alla stammar är av så pass bra kvalitet att dom duger till timmer så är det kanske inte lika viktigt med gallringen. Men här i kusttrakterna så är kvaliteten på stammarna så dålig att långt ifrån alla stammar duger till timmer, så därför löns det alltid att gallra bort dom dåliga stammarna som man ser redan på förhand att dom inte kommer att producera timmer, och på det viset styra all volymtillväxt tilll de få stammar som man ser kommer producera timmer.

Användarvisningsbild

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

machonisti  
#203288 Kan nog tänka mig att via teoretiserande, uppföljning av statistik och mata in önskvärda uppgifter i kalkylprogram nöja sig med en gallring.
Själv teoretiserar jag på ett annat sätt. Moder natur ställer till med mycket under ett träds väg från planta till avverkningsmoget. Som föregående skribent nämner ger långt ifrån alla stammar timmer dessutom bildas dubbeltoppar och krök på väldigt hög höjd ibland.

Avatar Fallback

Re: Nöja sig med en 1:a gallring?

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#203314 Känns det inte lite drastiskt att gå från 2500 till 1200 stam i första gallring. Själv skulle jag nog tycka det blir väl känsligt för vindfällen och snöbrott om man plockar hälften av stammarna.. Iaf på så bra mark som G30(eller va de nu va i exemplet)....

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).