Gallring

Första gallring

46 inlägg 36160 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Första gallring

Mäki  
#158930 En bekant sa till mig för en tid sen att skogsbolagen gallrar så hårt och att dom bara satsar på en gallring i stället för flera.
Jag började inte argumentera emot den gången men det jag tänkte sedan var att det inte är skogsbolagen som vill gallra hårt utan det är mark ägarna som vill ha ut maximalt ur sina gallringar. Så när "vi" kommer och skall första gallra så är grovleken så grov att det enligt dom mallar som vi utgår från ger en gles gallring i folks ögon.

Jag försöker alltid hålla mig i övre kanten på gallringsmallarna men det kan ändå se glest ut när man ser på beståndet efteråt.
Jag förespråkar många gallringar och gillar inte slutavverkningar men om man kommer till en första gallring som har runt 16cm bh efter gallring så blir det glest om kronorna skall ha utrymme att växa.

Så jag vet inte riktigt vem man skall skylla på för dom glesa gallringarna :???:

Malwa
Avatar Fallback

Re: Första gallring

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#158943 Höggallra i ett sånt bestånd(som verkar ganska eftersatt) så kommer vindfällorna som ett brev på posten,försiktig låggallring gärna i flera omgångar med bara några år imellan(om du har möjlighet att göra det själv vill säga) och lämna kanterna relativt orörda,särskilt i dominerande vindriktningen.

Mangan: Det är igentligen bättre ekonomi för entreprenören att gallra riktigt hårt färre gånger, ett högre uttag per/ha=fler stammar som ska ner och mer plats för kran, maskin och aggregat ger högre produktivitet på skördaren/fler stam/h och större högar till skotaren som oxå ger högre produktion.

Men jag som är upplärd i någon form "bonnagallring" av min far och "sveaskoggallring" på skolan anser nog att ett mellanting är bäst( lagom är bäst som vanligt).

En ogallrad skog ger ju mest volym,dock i form av en del sjävgallrad död ved(som ju inte ger nåt vidare netto utan snarare naturvård) och mycket klena stammar och kanske "vargar" och träd med skador som bara blir massaved.

En hård tidig gallring ger ju mestadels massaved i uttaget,risiga träd med ganska tråkig "morotsform" och större risk för stormfällning. Ställer man ut träden hårt i början är ju risken att det kan bli ganska stora luckor oxå i fall dom få träd som står kvar blåser ner eller får andra skador och dör.(och mark är enligt mitt tycke för dyrt att ha utan att det producerar nåt,dvs man vill ju ha ett välslutet bestånd och inte ett med massa luckor)

Sen tror jag inte att marken kan ta tillvara all näring om man bara skulle gallra hårt en gång tex,träden bygger inte rotsystem tillräckligt fort.(därför man får högre volymproduktion i ogallrat?)

Gallrar man gran måste man ha i åtanke att det är ett sekundärträdslag,dvs det mår inte bra av för mycket ljus/ljuschock, blir då stressat och större risk för tex barkborre.
tänkt på det i hyggeskanter till medelålder gallringsskog,ibland ser man att dom träden inte mår lika bra som övriga beståndet får en mer gråaktig nyans på barken(om beståndet i övrigt har den "produktiva bruna färgen") och det verkar nästan som tillväxten bromsas upp lite.


Sen kan man ju inte gallra för försiktigt heller,måste ju gå ihop sej både för entreprenören och skogsägaren och man måste ju få en vettig kronutveckling för att få stabilitet i beståndet.

Aja nog babblat från mej för idag,bara mina tankar och åsikter, intressant är det med gallring iaf=) ( därför man jobbar med det kanske 8) )

Användarvisningsbild

Re: Första gallring

Mäki  
#158949
jönsson84 skrev: En ogallrad skog ger ju mest volym,dock i form av en del sjävgallrad död ved(som ju inte ger nåt vidare netto utan snarare naturvård) och mycket klena stammar och kanske "vargar" och träd med skador som bara blir massaved.

Jag gallrade i dag en skog som var gallrad flera gånger så det var sista gången som den blev gallrad men den hade växt otroligt bra och det var bara stammar av god kvalitet kvar så när det har växt till sig lite till och kan slutavverkas så har markägare ett högt netto att vänta.
Grannens skogen såg ut att vara lika gammal men den var aldrig gallrad och den låg väldigt mycket efter i tid innan den skulle gå att avverka till samma netto som den skog som jag körde och dessutom har ju den mark ägaren redan flera gånger fått betalt för sin skog.

jönsson84 skrev:Gallrar man gran måste man ha i åtanke att det är ett sekundärträdslag,dvs det mår inte bra av för mycket ljus/ljuschock, blir då stressat och större risk för tex barkborre.
tänkt på det i hyggeskanter till medelålder gallringsskog,ibland ser man att dom träden inte mår lika bra som övriga beståndet får en mer gråaktig nyans på barken(om beståndet i övrigt har den "produktiva bruna färgen") och det verkar nästan som tillväxten bromsas upp lite.


Det du beskriver såg jag bra i en gran gallring nyligen där mark ägaren hade gallrat själv för en tid sedan men lämnat vissa delar.
I dom delarna som var ogallrade så var granarna bruna med långa toppar men där det var gallrat så var dom gråa och nästan ingen topp.

Avatar Fallback

Re: Första gallring

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#158959
jönsson84 skrev:
Mangan: Det är igentligen bättre ekonomi för entreprenören att gallra riktigt hårt färre gånger, ett högre uttag per/ha=fler stammar som ska ner och mer plats för kran, maskin och aggregat ger högre produktivitet på skördaren/fler stam/h och större högar till skotaren som oxå ger högre produktion.


Hur menar du då? Om entreprenören är tre gånger så ofta, så kör han väl ung. tre ggr så många timmar. Jag antar att de flesta entreprenörer tjänar ung lika mycket per timme (dvs netto) oavsett om det är förstagallring eller slutavverkning.

Den högre produktionen gör att priset per m3fuin blir lägre för uppdragsgivaren, men eftersom gallraren producerart fler m3fub per timme, så blir timkostnaden ung. lika. Ja, om entreprenörern har räknat någorlunda rätt.

Men den här entreprenören som det handlade om han hade små maskiner, så han kan inte ge det låga priset om man gallrar ordentligt och gör ordentliga stickvägar.

Användarvisningsbild

Re: Första gallring

towes  
#158996 Detta beror väl ändå på vilket avtal entreprenören har med uppdragsgivaren?
Om denne får betalt efter prestation räknat i m3 så håller ju "jönsson84"'s resonemang väl. I det aktuella fallet misstänker jag dock att det är körning/timma som gäller (helt utan att veta). Antar att det vore svårt som entreprenör att få ekonomi i svaga (låg)gallringar annars. Och detta innebär naturligtvis att åtgärden inte ger samma netto på kort sikt, vilket jag är övertygad om att markägaren i artikeln är medveten om.

Men lite av "pudels kärna" står ju även i det sista som skrivs i artikeln.
ATL artikel skrev:Både Jan Ivarsson och Thomas Leion ger också exempel på att tätare gallringar är mycket mer stormfasta.

En annan viktig fördel är att små lätta maskiner ger betydligt mindre körskador och jordpackning.

Detta är svårt att räkna på då man aldrig får veta hur alternativet gått. Åter: tro, känsla och övertygelse.

Min egen övertygelse, HELT utan att klanka på någon annans, är att här i Skåne fungerar flergallringsprogram bäst i bördig granskog. Detta baserar jag både på simuleringar i gallringsprogram och vad jag sett med egna ögon, både goda och avskräckande resultat. Mitt hjärta säger dessutom upprepat och försiktigt, blåsten lär bli ett tilltagande problem i framtiden, men det förutsätter förstås att man inte är jagad av amorteringar till banken.

Om engallringsprogammen anser jag utifrån de lokala förutsättningarna här i södern att det är inget för oss. Ska man se så krasst på skogsvården så kan man lika gärna köpa aktier istället. Men det är som sagt bara min egen syn på saken, jag är säker på att det kan stämma bättre för andra under annorlunda förutsättningar och i andra landsändar.

Avatar Fallback

Re: Första gallring

Sludent  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#158999 Hur kan man ta den artikeln på allvar när de drar till med grova osanningar för att få deras metod att se så mycket bättre ut än vad den egentligen är vad gäller själva drivningen?

1. En slutavverkningsskördare från JD och största modell är inte bredare än 3.05 m. en gallringsskördare från samma tillverkare går att få runt 2,65-2,75m.

Vikten på en fullastad gallringsskotare ligger runt 20-23 ton, är 2,68 m bred med 700-däck.

Skotaren de jämför med väger med fullt lass runt 12 ton, har mindre hjul och bara 500 mm breda däck. Fler överfarter för att få ut allt virke ger mer körskador, kapacitet på kranen är också regält eftersatt jämfört med maskinen från JD. Ca 0,5 m bredare vägar behövs göras om man skulle gå upp en modell större, men den förlorade tillväxten är jag säker på att den större skotaren sparar in på högra kapacitet, dessa hamnar i markägaren ficka. Jordpackningen går ju att räkna på, men man måste ju räkna med mer överfarter, i princip dubbla antalet lass.

Användarvisningsbild

Re: Första gallring

towes  
#159006 Är det som du säger är det verkligen illa, skam åt ATLs reporter i så fall. I journalistiken ingår att kolla de fakta man får sig presenterat och se till att korrekta uppgifter återges.

Men oavsett detta så finns det ju olika sätt att gallra, olika sätt att resonera kring sin skog. Allt från engallringsmodellen som nämnts ner till försiktiga flergallringsprogram som markägaren i artikeln anammat. Det förändras i sak inte av att entreprenören i artikeln uppenbarligen gjort en skev jämförelse.

Tack för upplysningen oavsett, den var bra.

Avatar Fallback

Re: Första gallring

Sludent  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#159007 Det jag reagerade på är ju storlek och vikt de upp ger.

Gallrar själv både försiktigt och gärna oftare än vad som många gånger rekommenderas. Nu har jag mest tall och på magrare marker men tycker det fungerar och eftersom jag gjort det själv med egna maskiner så kan jag lägga lite extra tid på det.

Avatar Fallback

Re: Första gallring

Sludent  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#159008 En helt annan sak ang. träd tillväxt. I artikeln menar de att träden blir mer jämngrova över hela dess längd om de står tätare.

När jag gick på en kurs på Gammelkoppa så lärde vi oss att längdtillväxten påverkar inte av om skogen står tätt utan bara på bonitet och att inga överståndare håller tillbaka dem. För att få skogen att växa på diametern så behövs det gallras, annars blir bara tillväxten på höjden, rätt eller fel?

Avatar Fallback

Re: Första gallring

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#159012 towes, priset per m3 blir helt annorlunda beroende på hur grovt och mycket du tar ut. Priset per m3 ggr produktionen per timma måste du täcka timlönen och maskinernas timkostnad.

Användarvisningsbild

Re: Första gallring

towes  
#159017
Sludent skrev:En helt annan sak ang. träd tillväxt.

Jag antar att dina lärare visste vad de talade om.
När ett bestånd gallras sker en diametertillväxt precis som du säger. Denna tillväxt är dock inte jämnt fördelad längs stammen utan större nertill. Detta ger på sikt även det enskilda trädet en större stormfasthet.
Att skapa en god tillväxt med liten avsmalning är i sig ett moment 22 då dessa parametrar motarbetar varann. Jag skulle vilja mena att man för att få det ena tvingas offra en del av det andra, man får välja en punkt på skalan däremellan för att få gott nog av var sak. Det är väl lite det diskussionen hård/försiktig gallring handlar om.

Det finns en skrift från SLU, ganska torr förvisso, men ändå informativ som berör skogsgallringens komplexitet (Fakta Skog 11-2005). Den baseras på ett antal försök och provytor och blir man inte klokare av den så inser man i alla fall att det inte finns någon genial patentlösning som ger allt. (Tyvärr säger den inte så mycket om kvistrensning och kvalitet utan fokuserar bara på tillväxt och avsmalning.)

Sammantaget kan man säga att koncensus är:
- Starka gallringar medför ökad avsmalning
- Liten avsmalning kan inte kombineras med snabb storlekstillväxt.

http://www.slu.se/PageFiles/33707/2005/FS05-11.pdf

Avatar Fallback

Re: Första gallring

Sludent  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#159020 Tack för ett mycket bra svar! Ja, det borde ju veta vad de pratar om. Hade blivit besviken annars.

Ur ekonomisk synvinkel så borde ett mellanting också vara vägen att gå. Kör ju inte gallring nu förtiden, gjorde dock det för 6-7 år sedan och man tog ju egentligen alltid för lite enligt SVS gallringsmall, men markägarna var mycket nöjda och när de frågar efter en till nästa gallring har man ju gjort ett bra jobb hoppas man ju.

Avatar Fallback

Re: Första gallring

blixxxt  
#159065
Mangan skrev:Det är just därför det inte alltid är särskilt smart att skjuta upp inkomsterna till "sen". De som tjänar mest på att propagera för gallring som beståndavårdande insats är de som ökar sina intäkter direkt med fler gallringar, dvs entreprenörerna. De vill precis som skogsbolagen också tjäna pengar på skogsägaren. Det var väl det som jag tycker man får vara lite försiktig med när entreprenör vill bli din bästa kompis och bundsförvant mot de elaka skogsbolagen som bara tänker på pengar. ;-)


Det håller jag som entreprenör inte alls med om!
Eftersom dom allra flesta kör på ackordspriser så innebär mindre uttag sämre netto.
Ska man spara fler stammar är det svårare att hålla högt tempo med kran, få ner träden på backen, mata ut stammarna och sortera (i alla fall om man vill ha så lite skador som möjligt), samt skotaren behöver längre sträcka för att fylla lasset.
Du måste haft en jävla otur med dina entreprenörer om du är så misstänksam och tror att alla är ute efter att blåsa dig...
Jag tycker att "lagspel" funkar bäst

Avatar Fallback

Re: Första gallring

blixxxt  
#159071 Jag tycker att om man är för sent in i en förstagallring så får man vara lite försiktigare och låta träden vindhärda några år innan man går in och tar en omgång till.
Är man inne i rätt tid kan man vara lite tuffare då träden har bättre tillväxt pga mer grönris.
Väntar man för länge så träden blivit för långa innan förstagallring med upphissade kronor som följd så har man tappat tillväxt i resten av beståndets livslängd.

Användarvisningsbild

Re: Första gallring

towes  
#159106
blixxxt skrev:Eftersom dom allra flesta kör på ackordspriser så innebär mindre uttag sämre netto.

Det var lite detta spår jag var inne på tidigare också.

Blixxxt: Skulle du lite kort kunna beskriva de som du upplever vanligaste betalningsmodellerna för dig vid gallring? Gärna förståeligt för oss som inte brukar deala med er entreprenörer. Jag antar att både volym och diameterklass spelar in, eller?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).