Före och efter jobbet

Värsta Arbets Upplevelsen

99 inlägg 41869 visningar 25 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

snubblaren  
#151362 Vet inte om det hör till arbetet att hugga ved men gör inte det i strumpor är ni snälla

http://tinyurl.com/yxa-fot-sant

Elmia
Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

Naders  
#151396 En kamrat högg sig i benet med yxan en dag för många år sedan.
Enligt egen undersökning erfordrades professionell hjälp alltså ett läkarbesök var i antågande....
Nu arbetade han själv på vedhögen så ingen fanns där för hjälp och mobiltelefon hade han inte med sig.
Han virade in benet i en tröja och satte sig i bilen å körde till närmaste akutmottagning.
Haltade fram till luckan och förklarade situationen varvid sköterskan lutar sig ut ur luckan och frågar:
Sitter yxan kvar???? :shock:

Användarvisningsbild

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

molnia  
#151399 Ja just på jobbet har det varit lugnt men på fritiden har det varit värre.

Skulle köra ut sten med en traktor (Ferguson 35) från en ladugård då vi höll på att bryta opp golvet.
Jag hade en skopa baktill på 3pungten och satt i traktorn och backade för att köra spetsen på skopan under en sten och lyfta den. Jag såg då lite dåligt så jag lutade mig bakåt och vilade handen på tryckstången och kunde då se spetsen på skopan. Fick spetsen under stenen och backade och lyfte. Helt plötsligt gjorde något fruktansvärt ont i handen någon stans... insåg då att jag hade klämt lillfingret mellan tryckstången och lastarfästet(som var till en ryck och slitlastare, då skopan gick att kombinera emellan.) Sänker skopan och stänger av traktorn och inser att jag får ta kväller för mitt finger är inte rakt längre. Typiskt så var man ju ensam hemma den kvällen.

Det som förmodligen tog mest psykiskt var nog när jag ung och dum i ren nyfikenhet skulle inspektera en bakvikt som vi aldrig hade använt på gården. Jag band fast ett rep i en klyka i ett träd och sedan ett spakblock och lyfte det för att se hur det såg ut utan all mossa och gräs liggandes över det.
Fick upp det tillräckligt högt för att kunna se undersidan och sedan brast repet och vikten föll ner på en stenmur och kasade sedan över min fot. Och där satt jag fast och spettet jag hade med mig låg några dm ifrån så jag inte kunde nå det OCH JAG VAR ENSAM OCH HADE INTE MOBIL MED MIG. Att höra sig själv ropa Hjälp med ett tonläge som är typiskt för ett nödrop var ganska skrämmande. Blev nog mer skrämd då än vad jag var innan. Som tur var var resten av familjen inne i huset så jag visste att det bara var en tidsfråga. Kom ju loss med deras hjälp och åkte till sjukan men lustigt nog var inte något brutet den gången. Har alltid med mig mobil när jag arbetar nu mera.
Senast redigerad av molnia tis 20 dec 2011, 10:52, redigerad totalt 2 gånger.

Användarvisningsbild

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

totte  
#151407
Naders skrev:En kamrat högg sig i benet med yxan en dag för många år sedan.
Enligt egen undersökning erfordrades professionell hjälp alltså ett läkarbesök var i antågande....
Nu arbetade han själv på vedhögen så ingen fanns där för hjälp och mobiltelefon hade han inte med sig.
Han virade in benet i en tröja och satte sig i bilen å körde till närmaste akutmottagning.
Haltade fram till luckan och förklarade situationen varvid sköterskan lutar sig ut ur luckan och frågar:
Sitter yxan kvar???? :shock:


Farsan högg sig i tummen en gång när han klöv småved. På lasarettet konstaterade sköterskan att det var vänster tumme och frågade: "Är du högerhänt?" "Jo", sa farsan. "Tur det tog i vänstertummen i alla fall", sa sköterskan. Farsan bara log brett, och efter ett par sekunders betänketid så kom hon på det och rodnade.

Kan tillägga att tummen blev kvar, det vart ett rejält jack in i benet men läkte ihop ordentligt.

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

blixxxt  
#151413 Fler än jag som varit med om att en minibrunets hög/låg hamnar i neutralläge under drift?
Värsta gången för mig var under flytt på grusväg utför en lååång nerförsbacke. Plötsligt hördes "PLING" när växeln hoppade ur, sen ylade det högre och högre ju fortare det gick nerför backen och inga bromsar som fungerade :shock: Längst ner ett T-kryss med en rejäl slänt rakt fram. Bara att dra i styrspaken så gott det gick och jag klarade kurvan med blotta förskräckelsen. Så fort ska man inte ta en kurva med en brunett...

Ett annat minne som dök upp när jag läste Valmet6400:s inlägg var när jag en fredagkväll skulle skörda det sista av ett skifte innan jag for hem och jag mycket väl visste att det var en kraftledning där.
Det hade börjat regna och blåsa och det hade hunnit bli mörkt...
När jag fällde det första trädet höll jag koll på vart jag matade på motsatt sida eftersom bilen stod rätt nära. När det blixtrade till tänkte jag "fan har det börjat åska nu också" arbetade upp det trädet och fällde nästa... När det blixtrade till då också föll poletten ner... :roll:
Som tur var hade inget allvarligt hänt, bara ett par "snabba kortisar".
Jag avbröt för kvällen och for ut dagen efter för att köra klart i dagsljus istället. Det blåste fortfarande hårt och när jag kom tillbaks till bilen låg en maffig gran tvärs över vindrutan på bilen.. Krossad vindruta, krökt A-stolpe och bucklig huv :sad:

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

sealing  
#151667 Det värsta jag har varit med om är att då jag och farsgubben var ute och högg ved.
med motorsågen i högsta hugg allting flöt på som det skar ända tills jag ska gå fram till nästa björk (tur att man slängde i kedjebromsen då ja flyttade mig). Jag tvärstuper kastar motorsågen i backen och jag landar med handen på kedjan. Den skada som uppstog vart ett skärsår tvärs över vänsterhanden.

Det kunde ha gått betydligt värre, så man får väl vara nöjd över det :D

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

Robertberg  
#151671 Det värsta som hänt mig var nog detta:
IMAG0521.jpg

Men det var inte så farligt.
Hade varit iväg några kilometer bort och tippat, med full balja var det bra fäste när jag
provbromsade.
På väg tillbaka 200 meter ifrån bygget svänger höger i en T-korsning, i enligt mig låg hastighet. När jag har svängt färdigt gasar jag på, och sen går det ganska fort när baljan kör om mig i vänsterfilen och dumpern åker ner i diket. Häva sladd medelst motstyrning på ett midjestyrt fordon fungerade inte riktigt :surp:
Gjorde alltså en 180-graders piruett ner i diket.
Bilarna som låg efter mig blev nog ganska förvånade :lol:

Bara att ringa till hjulgrävarn som puttade tillbaka flaket.

Användarvisningsbild

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

bodaedet  
#151763 Jepp blixxt, jag fick läget mittemellan parkerade snyggt utanför en brygga. När vattnet nådde midjan började jag rycka i dörren, den gick inte att rubba skulle ta spränglisten men fönstren var bytta och ingen spränglist fanns. När vattnet nådde halsen var paniken fullkomlig. Sidorutorna exploderade, men där satt ju galler. Nåja vattnet slutade stiga, och polaren gick ut på bryggan och frågade om jag klarat mig. Det gick bra sa jag men dörren har fastnat, vi måste bryta upp den. Jag hämtar brytjärnet sa polaren och kastade sig i vattnet och simmade iland bredvid bryggan....

Användarvisningsbild

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

Slurfi  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#151807 Hoff, lät lite stressande.

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

Engvall  
#151816 Måste vara en reparatör på JD som nästan blev ihjälklämd mellan två motorer på 1,5 ton vardera.
Han skulle göra ett motorbyte och det hände något men lyftanordningen så vid ner släppet av motorn på pall drogs motorn med full kraft in i den nya motorn och sen in i maskinen.
Turligen nog så lyckades han hoppa undan och var som ett åskmoln hela dagen sen.

Användarvisningsbild

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

bodaedet  
#151870
Slurfi skrev:Hoff, lät lite stressande.

Det är bara förnamnet, märkte att jag hade slagit knogarna blodiga när jag kom ut.
var inte så gammal heller 17år, vill minnas att jag hade några taskiga nätter efteråt.

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

PerBoggiÖsterman  
#152292 Mycket intressant tråd!
Tycker vi på Boggi. Dramatiska händelser. Hur noggrann man än är så finns det alltid risk för en olycka. Om någon av er som skrivit här, eller någon annan, har bilder på olyckan kan Boggi tänka sig att skriva om den.
Hör av er!
MVH
Per Österman
Redaktör Boggi
070-6912873
per.osterman@lrfmedia.lrf.se

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

haggloader  
#152348
skogsbjörn skrev:fick sparken utan förvarning i torsdags efter att ha kört ca en månad på provanställning med motivering att jag inte producerar tillräckligt.. inte så lätt för en nybörjare att göra det efter en månad tänker jag.. värsta arbetsupplevelsen hittills och ingen höjdare för ekonomin
Tänk också på att konjukturläget blev markant sämre!
Har du blivit ersatt av någon?

Användarvisningsbild

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

Mettämies  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#152626 Ondaste arbetsupplevelsen:
Satte upp stolpar (järnrör) för en hästhage, slår med släggan med tvåhandsfattning men med ena handen nära slägghuvudet. Missar slaget så att slägghuvudet hamnar på andra sidan röret.
Har naturligtvis pekfingret emellan släggan och röret :shock:
Ont så in i...ja ni vet nog.
Blodet sprutar så jag lindar lite papper runt det och fortsätter jobba ett tag till, blir sen svimfärdig och skjutsas till hälsocentralen av chefens fru, jag tycker att hon överdriver behovet av vård, är ju inte första såret man fått...
När sjuksystern sen tittar till såret och jag ser hur senor och ben tittar fram...Blev ett antal stygn, de lappade ihop fingret riktigt bra faktiskt!

Värsta upplevelsen är nog ändå när jag fick ett sågspån i ögat!
Det satte sig riktigt galet så det rispade både ögat och ögonlocket samtidigt, jag var långt ute i skogen, helt själv, och hade grymt svårt att ta mig till bilen och rastkojan. Tömmer ett par stora ögonsköljningsflaskor i ögat men utan resultat, funderar på hur f*n jag ska ta mig hem.
Till slut hamnar det i ett läge där det inte gör så ont så jag kan blunda med ena ögat och köra hem.
Kommer faktiskt inte ihåg om jag åkt in på sjukan eller om det kom ut av sig själv till slut.

Farligaste upplevelsen var när jag slutröjde ett eftersatt bestånd med 7-8m höga tallar, såna som är omöjliga att få omkull eftersom de växt ihop i kronan.
Hade röjt ett slag och vänt mig om, gick några meter över en glänta mot nästa röjstam när jag plötsligt slås ner i marken!
Hjälmen flög iväg, glasögonen också. Slog i ena knäet i en sten och svor över det men insåg sen att jag haft en jäkla tur ändå.
Det som hände var att en av de röjda stammarna slog ner mig bakifrån, jag var helt oförberedd och träffades i bakhuvudet. Bra att jag hade hjälm!!

Avatar Fallback

Re: Värsta Arbets Upplevelsen

m.grubb  
#152658 Jag arbetade som reparaör på ett oceangående fartyg, vi hade två dagar tidigare lämnat Southampton i England och stävade fram över Nordatlanten med kursen uttagen på Panamakanalen tolv dagar senare.
Jag höll på med att renovera en bastu och ett våtutrymme, skulle svarva till en bussning i tyflon till vårat avloppsysytem. Eftersom jag skulle göra bussningen med en inerdiameter på 70 mm och det var ett tacksamt material att arbeta i så hade jag först borrat ur materialet med den största borren vi hade vilket var en 45mm, denna satt kvar i chucken som jag inte hade dragit tillbaka så långt, ungefär en längden av min underarm plus 15 cm. När jag ska ta sista skäret lutar jag mig fram för att se bättre och får då en smäll på fingret av ren reflex och av vetskapen att mina händer ABSOLUT inte ska vara där rycker jag undan armen med fullkraft, vilket så klart resulterar i att jag slår armbågen i borren som sitter kvar i borrchucken med full kraft.
Blodet verkligen sprutar, jag tar upp en trasa och sätter över armbågen och stoppar det värsta sen stänger jag ner svarven. Jag är nu ganska chockad sätter mig ner på en soptunna och konstaterar att detta var ju jävligt klantigt och ganska pinsammt, börjar att fundera på hur jag ska mörka detta. Kommer fram till att det första jag måste göra är att torka bort blodet från svarven och durken, letar upp en trasa till och börjar torka upp med vänsterhanden. Det blir rent och snyggt och jag sätter mig på soptunnan igen och armen är ju helt kraftlös, ni vet sådär som den blir när man fått en rejäl enkelstöt. Jag vågar inte riktigt kolla på såret än, men tänker att det är nog inte så farligt eftersom det inte blött igenom trasan. Då kommer Förstemaskinisten in i verkstan och noterar att jag sitter och slöar på soptunnan, vilket är ganska olikt mig men han säger inget utan går bara igenom verkstan för att hämta något. Han kommer tillbaka ett par minuter senare och undrar om något har hänt, jag säger då att jag har slått i armbågen lite och jag bara väntar på att det värsta skall gå över, ok säger han går ut igen, halvvägs igenom dörren kommer han på sig själv, vänder och säger till mig att jag ser likblek ut och att han vill se min armbåge. Ok jag lyfter på trasan för att visa, då visade det sig att jag hade fått tag i en ganska skitig trasa som var full med olja och var därför ganska inpregnerad detta resulterade i att när jag lyfte på trasan så var det ungefär som att vända upp och ner på ett decilitermått med blod över verkstadsgolvet, ganska effektfullt. Han säger åt mig att det där måste jag gå upp med till den sjukvårdsansvariga styrmannen vi har ombord (kurriosa sjukvårsansvarig styrman= styrman som har gått en 2 veckors kurs i första hjälpen och har sytt i grissvål) När jag väl kommit upp till honom på bryggan och artigt frågat han om kan sy ihop armen på mig, då blir det lite action han kallar upp Kapten på bryggan för att lämna över navigeringen till honom, han purrar ut en annan styrman som skall assistera honom och vi tre går ner till sjukhytten.
Dom börjar att plocka fram sina grejor och han ber sin "assistent" att han skall börja rengöra såret, varpå vi först då lyfter på trasan för första gången med dessa eliminenta styrmän med ungefär samma effekt som tidigare var på den "assisterande" styrmannen svimmar.
Den andre styrmannen börjar att svära, och fortsätter där den förre misslyckades medans han ligger på golvet. Jag frågar om vi inte ska göra något åt han men han säger att vi får ta en sak i taget, han undersöker och talar om för mig att detta är så djupt att det borde sys både med innre och yttrestygn dock är detta något han inte hade kunskapen för. Jag som fortfarande tar detta med ro tycker att vi får helt enkelt göra vårt bästa, och förslår att vi ska tejpa ihop det. Jag blir då informerad att vi får sätta några stygn för att hålla ihop det sen får vi tejpa över det. några sprutor morfin och jag mår prima sen hjälps vi åt med armen jag håller ihop såret med en tång ich han syr, det blev fyra fina korsstygn som påminner om något jag själv broderade i syslöjden i första klass. Under tiden har den andra kviknat till, fått sig en lättare tillsägelse att han bör nog lämna sjukhytten och informera Kapten om läget, vilka vi båda vi detta lag tyckte va bra.
Jag blev skickad till min hytt för lite vila, och efter ett par timmar så gick jag upp på bryggan för att tala med kapten om att jag nog kanske inte kunde jobba nästa dag då det började att göra duktigt ont nu när morfinet började att släppa. Ok men hur känns det det förövrigt undrade han, och jag hade bara tänkt på att jag hade väldigt ont i armbågen, inte hade jag tänkt på att jag inte hade någon kännsel i handen. När detta kom fram så tyckte han att vi ska nog ringa salgrenska för lite konsultation, när dom fick höra om vad som hade hänt så informerade dom oss att jag var tvungen att komma till en handkirurg så fort som möjligt, och vi kunde inte alls vänta 10 dagar tills vi nådde Centralamerika. Vi hade ju nu avverkat lite distans sedan vi lämmande England och vi var ett par 100 sjömil ut i Nordatlanten, och det var på tok för långt för att nå oss med helikopter. Kapten beslutade att vi får lägga om körsen och satt fart imot ögruppen Azorerna som ligger en bit ut i Nordatlanten. 8 timmar senare var vi så nära så att dom portugisika myndigheterna kunde skicka ut sin Puma helikopter som dom har staionerad där för att hämta mig med ytbärgare. Folket på sahlgrenska sa att jag skulle inte låta dom öppna armen på mig där för det hade gått så lång tid nu utan jag skulle ta mig med första bästa flyg till köpenhamn och sedan till malmös universitetssjukhus MAS där dom är specialister på handkirugi, då det var riskabelt att öppna upp såret efter nästan ett dygn. Jag blev lämnad på ett hotell i Azorerna då det inte gick flyg därifrån förens morgonen dagen efter. När jag väl kommit fram till flygplatsen i Lissabon så råder det kaos i flygtrafiken pga snöoväder över europa, hur otoligt detta nu kan låta då det var i början av maj. Det tog ytterliggare ett dygn innan jag väl kom till Malmö, hela min arm var nu blå av allt blod som blivit innestängt under huden då vi aldrig riktigt fått stop på blödningen när vi syde ihop armen utan bara kapslat in det under huden. Jag fick reda på att vi kunde inte längre öppna såret för det hade gått så långt i läkprocessen utan vi fick vackert vänta 3 månader tills det var läkt och sen öppna upp det för att börja reda i nerverna som tydligen hade slgits av där av den förlårade kännslen. Jag fick reda på att om jag hade riktig tur så kan nerver växa ihopigen bara det finns någon tråd som inte gått av, men detta skulle framtiden utvisa. Jag fick även reda på att normalt skulle detta sår ha sytts med ca 25 stygn 10 underliggande i såret och sedan 15 till för att sluta såret på utsidan. 4 korstygn blev det. Armen läkt ihop fint och 6 månader senare så hade jag 95% känsel tilbaka och armen behövde aldrig öppnas igen. Idag mer än 5 år senare så har jag fullkänsel så när på i lillfingretstopp, och fullrörlighet. Det tog 3,5 dygn innan jag nådde malmö från det att vi la om kursen i Nordatlanten. Hoppas att ni gillade läsningen om mitt värsta tillbud (hittills) även om det ej var direkt kopplat till skog och mark.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).