tor 11 okt 2007, 22:45#12172
Jaha..så har då frugan och jag till slut blivit ägare till en gård, med bl.a ett skogsskifte på 33ha innehållande drygt 7000m3 varav ca 2000 avverkningsbart enligt aktuell skogsbruksplan. Så nu är det allt lite pirrigt, och man undrar plötsligt, jaha, vad börjar man med...?
Av skattemässiga skäl så har vi inte möjlighet att göra några större slutavverkningar, utan vi spar lite på det ifall det krisar till sig senare. Men på planen så står det att röjning och gallring är kraftigt eftersatt, och det kan jag nog tro, för Far, som hade gården förut, har inte orkat med nåt särskilt de senaste 15 åren. Men frågan är lite vad som är mest akut, där finns ett rejält skifte med tall som planterades 1971, och inget är gjort sen dess, på planen står det att det är väldigt överslutet och angeläget att gallra. Ett annat skifte är några år yngre och består mest av gran, där börjar man nu kunna gå i, och jag bedömer att grenarna är torra upp till halva höjden ungefär. Men är det inte så att granen klarar sig lite längre?eller är det akut där också nu, med så mycket torra grenar? Jag hade annars tänkt att börja med tallen, eftersom jag sett ett annat skifte där den fått stå för tätt och alla ligger runt 20 m men bara ca 25 cm diameter i brösthöjd, där känns det nästan försent att få ordning på dom, men dom kanske grovnar om jag gallrar ut det lite?
Sen finns det ett par mindre planteringar där granen har fått mycket konkurrens av lövsly (se bilder).. hur känslig är den när den är så liten? Jag vill ju helst att det ser ut som på ena bilden, men man anar ju längre bort att det är mycket sly. Ska jag ta det nu i höst eller till våren?
Sen funderar jag på om jag skulle stämpla ut nån liten post att ta ner, vad behöver jag då? Minns när jag var liten och fick skriva åt Far när han gick med klave, men det måste väl till några tabeller också som visar vad det kan bli per träd?
Ja, mycket frågor blev det, kul om nån orkar svara på nåt av det iaf, det känns ju som ett visst ansvar att förvalta och förbättra skogen man anförtrotts.