Traktorer och processorer

Tapio 350/280

517 inlägg 172837 visningar 33 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Sv: Tapio 350/280

Seb macahan  
#420073 Så här ser det ut innan gallring. Blir tätare längre in i beståndet, men jag behöver bygga några markskonare/bro för o komma över ett dike. Ska göra dom av lite telefonstolpar.
Det är inte lätt o hugga björkskärmen när granen är så pass klen. Eller rättare sagt det är inte lätt o spara granet. Björkarna slår sönder mycket hur man än fäller. O skull man lyckas fälla utan o skada så skaver men sönder de när man ska arbeta upp trädstammen från björken.

   TS
Lantmännen Maskin
Användarvisningsbild

Re: Sv: Tapio 350/280

Seb macahan  
#420074 Fler bilder före gallring

   TS
Användarvisningsbild

Re: Sv: Tapio 350/280

Seb macahan  
#420531 Premiär för de tillverkade markskonare/bro. I skiftet som gallras ligger det flera mindre diken som behöver passeras. Det funkade bra nu iallafall utan lass. Får se när man har kärran full.

   TS
Avatar Fallback

Re: Tapio 350/280

DanK  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#420538 Antar att stolparna är ihopdragna med bult?
Ser inte om det är så, men de ligger väl inte lösa med risk för att de rullar isär?

Återkom gärna med rapport hur det funkar.

Lycka till!

Användarvisningsbild

Re: Tapio 350/280

Seb macahan  
#420543 Precis som du misstänker så är de ihopdragna med armeringsjärn som jag svetsat gängor i ändarna på.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Sv: Tapio 350/280

Seb macahan  
#429180 Nu börjar jag bli klar med årets gallringar. En liten 1:a gallring som igentligen mest gått ut på att ta bort övervuxen björk i ett klent granbestånd. Och nu sist en sen 2:a gallring. Mycket roligare o köra 2:a gallring. Tänkte jag lägger upp lite bilder. Broarna av telefonstolpar blev sådär bra. Väldigt hala när de blir blöta samt att 3st i bredd var för lite. 4st i bredd hade funkat bättre. Men de funkar om än inte optimalt.

   TS
Avatar Fallback

Re: Tapio 350/280

Axl  
#429221 Kört med kran på vagn? Manuellfällt något?

Användarvisningsbild

Re: Tapio 350/280

Seb macahan  
#429222 Arbetsmetoden blir ungefär så här. Hugga stickväg (1:a gallring) bakom vagnen och ta de träd man når på båda sidor. När jag gjort 7-10m stickväg kör jag fram och manuell fäller mot stickvägen. Arbetar upp från topparna och sen fortsätter jag med o hugga mer stickväg o så vidare. Funka ganska bra. Men visst funkar det bättre när man får fälla o arbeta upp med aggregatet. Det svåra är o sortera högarna snyggt när man tar från toppen.

   TS
Avatar Fallback

Re: Tapio 350/280

erik__j  
#429273 Tar du bort grinden på kärran?

Användarvisningsbild

Re: Tapio 350/280

Seb macahan  
#429358 Ja. Efter några skavda stammar i onödan och några smällar i grinden som resulterade i slangbyte. Kom på att sikten och utrymmet runt kranen blev mer användbart. Detta och den bakre banken är borta.

   TS
Avatar Fallback

Re: Tapio 350/280

mikael_s  
#429751 Mycket intressant Seb, tack för du tar dig tid att fota och dokumentera dina erfarenheter.

Går det bra att hugga bakom vagnen? Ser att du har T modellen på kran så 8.5m eller så? Jag har den kortare 304 utan T så vet inte om det räcker för att nå att hugga bakom vagnen.

Och hur går Tapion att kvista mot roten? Eller griper du trädet åt rätt håll och backar aggregatet?
Alternativet är väl att fälla åt andra hållet och vinscha in trädet men det lägger ju till ett ganska tidskrävande moment.

Användarvisningsbild

Re: Tapio 350/280

Seb macahan  
#430349 Jag tror jag har 7,2m eller 6,8m räckvidd. Det går bra o hugga bakom vagnen. Att kvista mot roten funkar nästan lika bra som på "rätt håll" och ibland vid grova kvistar funkar det bättre. Nu är jag i alla fall färdighuggen med gallringar för i år. Nu ska det skotas också. Vart mycket strul i år, framförallt med klankabeln. Nästa år får det bli lite uppdateringar på installationen av kabeln som tagit mycket stryk i år. Har problemet att kabeln inte löper tillräckligt lätt i de hydraulslangen som är avsedd som kabelskydd. Vid flera tillfällen sträcks kabeln upp o blir så stram att ledare lossnar vid aggregatet. Har du @gnisten83 har du haft dessa problem?

   TS
Avatar Fallback

Re: Tapio 350/280

gnisten83  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#430364 Har bara kabeln stripsad längs tryckslangen med slangskydd på vissa bitar och snabbkopplingar på hydralslangar och en harting på elkabeln på den fasta delen av stickan.
Därifrån ner till Arbron ligger den i en hydralslang i kanske 4 m men biten ligger kabeln konstigt nog stilla.
Har testat lite olika genom åren men inte i slang på kranbommen.
Hur många ledare har du i krankabeln?
Hur mycket kryper kabeln i slangen?
Är den låst i slangen på nåt vis?
Om inte borde en förskruvning med dragavlastning typ Viskas i var ände låsa den

Avatar Fallback

Re: Tapio 350/280

Flax12  
#443378 Tog mig tid igår kväll att plöja igenom den här tråden från början tills nu. Det var intressant på många sätt. Funderingar, förslag, kluriga lösningar och glada tillrop(som det ofta är på sfo). Det som fångade intresset från början va att Seb gick från en rullmatad skördare på proffsbasmaskin till stegmatare hängade i traktorns kranspets. Bakåtsträvare tyckte jag vid första tanken[GRINNING FACE WITH SMILING EYES]. Men som sagt så klarnade det efter hand hur tankegången gick. Frågor till Seb: Förutom att proffsmaskiner kräver en hel del av föraren/ägaren vad är positivt resp negativt med bytet av maskin?
Låter som att stegmataren arbetar lungt och borde ge en skapligt liten förbrukning av diesel/m3 virke eller?
Upplever du det lättare eller svårare att upptäcka krökar vid aptering med stegmataren?
Lite frågor som kunde vara kul att få svar på. Har själv kört rullmatat i diverse konstellationer i 25 år. Enda stegmataren jag haft var Kockums GP 822 [WINKING FACE].

Användarvisningsbild

Re: Tapio 350/280

Seb macahan  
#443435 Ja då hade du lite o läsa :wink:
Jo bakåtsträvare kanske man är ibland.
Frågan gällande krökar, på den maskinen jag hade satt ett Kelsa 20rh, det matar på ruskigt snabbt om det går som det ska. Jag vill nog påstå att tack var det kunde man se lättare om det var krök. Man såg ett tendens att stammen krängde. Men å andra sidan har man mer tid o granska stammen i stegmataren. Jag vet inte hur proffsen gör (och ibland när jag granska dom så ser det inte så proffsigt ut, en hel del krök går i timmertraven). Men jag upplever inte detta som något argument för eller emot direkt. Jag försöker leta krök efter o se en kombination av hur knivarna skaver barken och hur stammen ser ut, men det är svårt och kräver ett tränat öga. En fördel mot o manuellhugga vilket du iofs inte frågar om är ju att man får upp stammen i luften och ser då kröken lättare.
Fördelar kontra nackdelar.
Fördelarna med skördaren var: Givetvis produktionskapaciteten (om man kan köra) Frågar du mig vill jag nog påstå att du ska köra riktigt mycket för o kunna nyttja kapaciteten (jag körde varje helg samt nån veckodag under höst vinter och var inte i närheten av att ens nå nån kapacitet som var mätbar mot maskinens kapacitet (har en bekant som kör nästan heltid i egen skog och han säger likadant) Skördare kan bara nyttjas fullt ut av skördarförare. En annan fördel med skördaren var oömheten, man kan i princip köra in i vad som helst och maskinen påverkas inte av det direkt. Apteringsdatorn var mer precis och hade man lärt sig den bättre kan man få ut så mycket mer värde om man hugger mycket.
Nackdelarna med skördaren. Det var för stor grej för mitt lilla behov. Hade jag haft 10-20Ha gallringar så kan man ställa upp den där under en tid tills man är klar o sen köra hem. Mina bestånd är som störst 10Ha och ner till 1Ha. Ska man hugga i ett bestånd på 1Ha så går det i princip åt mer tid för o köra dit och förbereda maskinen på uppgiften (tanka, smörja, dator) än o göra jobbet. Fler nackdelar var att så fort man får ett avbrott så ska det hända en massa saker man ska rapportera fälla ner stege etc etc. Inte bara o hoppa ut o fixa. Sen det största negativa argumentet i MITT FALL. Allt inklusive allt på en skördare kostar skjortan. Jag trodde jag visste att tex pumpar motorer etc var dyrt. Men allt är svindyrt. En liten sketen potentiometer till styrningen 6500:-, lite slangar som går vips 3-5000kr + kanske 60Liter olja som försvinner på en sekund i samband med brottet. Slår man ut alla "låga" utgifter på en säsong så är det ungefär vad mitt rotnetto skulle varit :???:
Nu har jag inget behov av o hugga mycket, men jag förstår varför "´gallringsgrupperna" gör det. Timpeng kontra uttag blir en tråkig ekvation (trots att jag gjorde det på fritid).
Även min bekant som har en stor gård o räknar med ca 4000fub/år i gallring börjar komma till samma sanning och funderar på o sälja maskinen trots att den funkat felfritt (så felfritt en skördare funkar).
Jag köpte ju en maskin för o kunna göra fina gallringar. Och visst blev dom fina men det tog mycket tid och de hade blivit ännu "finare" om jag haft band och kedjor på, men då brister hela iden för min del. Band och kedjor hör inte hemma inne i ett bestånd. Det är då man får skadade bestånd 10-20år senare.
Traktor då! Jag gillar hela konceptet.
Hade vi inte haft en kår med skogsbolag och entreprenörer som låst upp enorma belopp i amorteringar och avtal är jag övertygad om att vi hade använt traktor mer i skogen (det var där vi började skogs revolutionen efter hästen) och traktorn stod som modell för nya ideer och nya maskiner. Men det var då, och fram tills nu har traktorn legat steget bekom skogsmaskiner. Men nu med bekväma förarmiljöer och modern hydraulik och manövrering börjar vi närma oss.
Jag har sagt det innan men hemma har vi en "gubbe" som skotar med en driven Weimer vagn med Cranab kran och en skogsbyggd Zetor. Han håller samma kapacitet som skotarna vilket en del skotarförare erkänner.
Fördelarna är enligt mig lätt i skogen 5-7ton går att dra loss men "vanlig" utrustning. För er som läser mina inlägg så förstår ni att det är en viktig aspekt :lol:
Driftsekonomin är betydligt lägre samt för min egen del så kan andra "uppgifter för traktorn" vara med och bära kostnaden. Lätt o snabbt o förflytta sig. Samt ett brett kunnande. Många blir livrädda för o "tröka" in nävarna i en skördare. En traktor, jag hur svårt kan det va! Lite generaliserande men lite den mentaliteten. Produktionen då, ja inte i närheten av en skördare. Men i små bestånd så tror jag att skulle vi räkna på det rent ekonomiskt så skulle mitt ekipage vinna på totalekonomin i bestånd på 0,5-2Ha. Jag hör då och då om maskingrupper som lägger av med gallring för de får ingen ekonomi pga för små bestånd. Ja vi har mycket små avdelningar i Blekinge. Så små att vi hinner granska dom mer än från pickup rutan när vi inspekterar hur gallringen är utförd :wink:

Jag var först inne på inne på att inte ha något alls utan leja bort. Men sen vet jag hur jag funkar. Äsch tänkte jag en Kesla 40Lf kan jag ju i alla fall ha, enkel och förhållandevis billig.
Fördelen med det jag har idag, det funkar bra helt enkelt. Titta på den film jag länkar till. Det blir en hel del producerat på den stunden. Ja visst det dubbla och väl mer än det med skördare.
Men jag har den tiden och framförallt inte så mycket skog som ska gallras att jag behöver ha mer bråttom än den tid det tar med Tapion. Handlingstiden per stam med skördare är 15-25sekunder med stegmataren 30-50sekunder, slå ut dom sekunderna på hur många träd som ska ner per Ha så är det en ganska bra motivering tycker i alla fall jag (som självverksam). Lägger man till lite körvana i traktorn kan man nog korta ner det ytterligare. Sen är det ju kanske en konstig jämförelse. Och skulle man tröttna på stegmatat, kan man sälja den o lägga till 100´-150´på nypriset o köpa ett rullmatat.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).