En sak jag tycker är märklig med vissa som blir invalidiserade är att det som plötsligt måste bevisas en massa saker som handikappad, saker som man alls inte höll på med innan handikappet.
T.ex dessa gissar jag inte alls har hållit på med rugby innan, kanske inte ens haft en tanke på att göra det, men nu ska man plötsligt kriga efter en boll så man daskar platt i golvet, skrapsår och blodvite är bara bonus.
Andra ska veva sig runt Vättern per armkraft, några ska simma armsim i Vansbro.
Det köps och åks ofta betydligt häftigare bilar, extremare leksaker e.t.c.
Nå´n som "ohandikappad" inte haft en tanke på att åka Paris-Dakar, börjar som handikappade träna och jobba för att göra detta per quad
Visst, en del brutna ryggar är väl resultatet av typiska riskbeteenden, men även sådana som inte vart nämnvärt mycket adrenalinpundare innan, blir som konstiga av att bryta ryggen.
Jag kan tänka mig att jag om jag själv skulle bryta ryggen så skulle jag troligtvis försöka i möjligaste mån att fortsätta med något sånär liknande intressen som jag haft tidigare, troligtvis skulle jag väl åla till skogs med motorsågen, men massa andra töntyttringar tror jag inte att skulle börja med
(att åka snöskopa i några få km/h till sitt husbygge faller dock inte under ovanstående)
