Vad göra med Asp ?

Finns massor av timmerekipage i södra Sverige och även Mälardalen som tar 5 stuvar, stora problemet är vad timmerbilen ska ha med sig norrut. Är ni färdiga med Bottniabanan, annars ett lass slipers skulle inte vara helt fel.

Idag är det väl mest betongslipers och de köptes nog mer lokalt.
Lok & vagnar, dessvärre från något tropiskt land.

Vintertid begränsar man turlistan kraftigt, finns inte kapacitet att tina fram fler tågsett.
Risk att virket hinner ruttna, för bussarna som tar över det mesta vintertid tar nog inte ens 3-metersbitar.

Inbilla er inte att slipers tas lokalt. För något år sedan körde jag bl.a. betongslipers från Vislanda till långt upp i Tjotahejti, i alla fall en bit norr om Sundsvall - Ja, ja vet inte ens mitten av Sverige.

Då körde du nog slipers till upprustning av Ådalsbanan (går mellan Ångermanälven och Härnösand) vilken ansluter mot Botniabanan i norr. Jannee säg till nästa gång du kommer då så får du ta asptimmer i retur!

Axwell du har väl också grov asp som du inte vet vad du ska ha till?! Industrin häromkring vill ju snart koka allt till pappersmassa. Ska vi gå ihop å fylla en järnvägsvagn med asptimmer?

Nej jag är relativt förskonad när det gäller fullvuxna aspar i skogen, bara några 20-25 meters på tomten.
Jag skall kolla bättre hur det står till i skogen.

Brukar göra älgtorn i asp hemma. Fast det går inte åt så stora volymer till det

ruttnar inte de fort?

Asp ruttnar inte fort! Byggde brygge med farsan i 62 och använde asp under vatten och nede i gytjan - När min svager rev det upp en del år tilbaks. var aspen som varit våt hela tiden, inte rutten als. Det som ruttnat, var dom stockarna som var över vatnet.

På den gamla goda tiden var ALLTID golvet till slindret eller taket i kostallet (ladugården) av asp, enda träslag som höll = klarade bäst fukten som kom underifrån eller fuktigt hö från ovansidan.
Spånen till spåntak var också av asp men även av gran eller fur.

Har asp på sommarstugeverandan. Perfekt material till dylikt eftersom materialet inte bildar stickor fastän det är ohyvlat.
Har dock ruttnat till en del men hanterade aspplankorna helt fel. Under plast en hel sommar så rötan hade redan startat innan jag spikade fast dem.

Plast är värsta skitet non kan ha över materialer och ved! Min fd nabo fick ett par kubik ved av mig, asp, gran och björk. Han stapplade veden, och lindade den inn i många lag plast mitt i gården. Jag tänkte mitt, och när det blev höst och han skulle elda i ugnen, var veden våt och sort och luktade illa, inte til å ha i hus.

Har tagit ner en del aspar bakom våran ladugård. Tanken var ju att skrapa ihop några stockar tändsticksvirke.. men så har vi ju det här med röta.
Nu är ju jag nybörjare och har dålig koll på det här med röta när den inte är så allvarlig. Tycker jag hittar missfärgningar överallt när jag letar.

Skulle stocken nedan bli vrakad pga av röta? Det är toppänden på bilden. Rotänden tyckte jag nästan såg finare ut

I kvalitetsvillkoren står det "skogsröta tillåtes endast i stubbskäret intill 1/3 av diametern (lösröta)

Detta borde väl innebära att ingen röta alls får förekomma i toppänden?

Jag tror inte den går med. Har även för mig att det var ganska hårda kvistkrav på tändsticksvirke, men jag är ingen expert. Hugger det endast någon gång per år.

Asp är ett mycket bra träslag till bastur. Jag använder eget sågat och hyvlad asp när jag snickrar bastur åt mina kunder. Virket på bilden har jag sågat nu och ska torka sen till hösten klyver jag med bandsågen. Dom helt kvistrena hyvlas till lavar (28x69mm) och resten blir panel (13x69mm)det gör inget att någon kvist eller färg från kärnan kommer med det blir bara mer liv i panelen då. Virket på bilden kommer från 3 st stockar med en längd av 4.8 m och jag kapade dom på mitten till 2.4m ( vanlig rumshöjd i normala hus)
Jag skulle inte fått många kronor för dom stockarna som massaved men nu kommer jag att öka värdet på stockarna med flera tusen procent.