Aptering, dubbeltopp massaved

Hur ska man aptera vid dubbeltopp?

Får man ta med lite av varje topp, så som exempel A?
Eller ska man lumpa bort en bit, exempel B.
Kapa precis innan det blir två stammar, och sedan klyva isär?
Blir man slagen på fingrarna om man tar med den ena toppen, exempel D.

Det finns säkert fler sätt att aptera på..
Som ni ser har jag hyrt in ett proffs till att göra en förståerlig illustration, håll till godo.

Jag gör D. Hoppas jag gjort rätt!

Jag har gjort A eller B, farsgubben blir då sur och förespråkar D.
Men han var såklart inte säker på hur man ska göra..

Föredrar C om det går jämnt ut med längderna annars D. Skördaren brukar kapa enligt C. Ibland går det att bryta isär topparna med skotarkranen. Gär det inte så blir det egna vedhögen.

a,b och c funkar men d blir vrak.
Med motorsåg är det ju inget problem men med ett aggregat så kommer du inte åt att kapa i klykan
om mätningen skall stämma.
Det blir i det fallet b men med en lump lika lång som aggregatet, om man skall ha mätningen att stämma.
Eller så blir det kört som d som senare vrakas.

Det är både för och nackdelar med skördarmätning.

Vrakas D alltså? Även om det är björk? Jag kapar lite snett med motorsågen alltså. Jaha, det var ju ogjort arbete i så fall.

Den vrakas om krökvidden är för stor. Men blir den något sånär rak och du snitsar till klykan med sågen så bör den klara sig.

Det beror på vilka sortiment du hugger och vilka krav du har

Är det bio eller brännved är det knappast någon skillnad.

Men är det frågan om att allt virke skall till industrin så gör jag såhär. Toppbrott kan vara rötskadade uppifrån så då kör man ett instick till ca 1/2 diametern alldeles under klykan för att kolla. Är det friskt så blir det C, men toppbitarna kan hamna i ett sämre sortiment, helt beroende på trädslag och kvalitetskrav. Även B kan komma på fråga.

Är det ruttet från klykan och neråt så sågar jag instick med jämna intervall mot roten tills virket är friskt och kapar där. Då blir det B eller D, beroende på hur lång rötdelen är och igen beroende på kvalitetskraven. Är det fallande längder så funkar det, men kanske inte så bra vid fasta längder.

Sen kanske man hugger både industrivirke och brännved samtidigt. Ja och då blir möjligheterna fler

Intressant fråga!

Okej, jag kollade i instruktionerna. Hittade en med bilder, så där blir det tydligt.

http://www.callanstra.se/lasmer/Massaved.pdf

Det relevanta är väl dels kvisthjöjden som kan vara 12 resp. 16 CENTImeter(!) Detsamma gäller då öppen klyka, dvs A (och kanske D) (bild sida 4)

Krökvidd förklaras på sida 5, och får vara max 30cm mer än största diameter (eller max 80 cm).

Krokiga pinnar duger inte alltså. Däremot kan jag sluta gå och ta bort kviststumpar.

Kan man alltså säga att man ska undvika D?
Och även A om det ser allt för tokigt ut.
Men att man inte behöver lumpa en bit (B).

Detta handlar alltså bara om massaved, främst gran för min del men även fåtalet tall. All löv blir till ved.

Finland har nog lite hårdare krav än vad vi har här. Det måste vara rätt så lea bitar om dom ska vrakas i alternativ D i barrmassaved. Granmassaveden har lite hårdare krav men det beror på att det brukar vara röta i det gamla toppbrottet och då duger inget av de andra alternativen heller.

Alltså, för barrmassaved och lövmassaved så funkar alla alternativen så länge det inte blir allt för krokigt och även då brukar mycket klara sig utan att vrakas.

Nja... jag tror inte vi har hårdare krav för jag har aldrig hört att massa har vrakats om det inte varit allt för stor del ruttet eller torrt med i partiet.

Jag utgick bara från vad vi blivit skolade till men som skördar förare försöker man ju optimera andelen som åker till industrin och eftersom vi har skördar mätning så lider inte säljaren om det skulle bli vrak så det betyder att så gott som allt duger i praktiken.

Slipmassa= granmassa har krav på att var raka och utan "elefantfot" inga klykor eller toppar så där är kraven högre.

Med risk att bli missförstådd sammanfattar jag kort följande.
Enligt krökviddsbestämmelser i VMR 06 så gäller för krök och ojämnhet på massaved att biten skall kunna föras genom ett "rör" som är bitens "rotdiameter" + 30 cm.

Kapning av extra stamdel skall göras så den är barkningsvänlig. D.v.s. formellt kapad vid delningens början.

Ett yttrande från kontrollmätare var att vid maskinupparbetning skall det gå att se att man försökt att kapa så nära delning som möjligt. (Sen kommer personligt tyckande in från varje mätare, som även baserar värdering på partiet i övrigt.)

Märbestämmelserna är på papperet rätt så liberala. Men oavsett att veden är näst intill fefri så vrakas alltid minst en halv kubik i ett barrlass och två kubik i ett lövlass på grund av "korrigering enligt stickprov" Man undrar var de hittar de där provbuntarna som de utgår ifrån.

Konstigt att ingen frågat efter alternativ E som nog 99 % av alla bitar med klyka är kapade av skördare. Alltså Samma som D men båda toppar sitter kvar. Jag rullar 2000 fub/säsong björk och ser varje bit. Ni skördarförare är ruskigt dåliga på att hantera lövet - SKÄRPNING. Klarar ni det inte måste ju skotaren lägga ur dom bitarna som är som träddelsrester och dubbeltoppar mm. Sen gnälls det på lite vrak...........Men jag betalar vrakfritt och får kvista och kapa toppar gratis.