Jag har alltså sågat upp en hel del begagnat virke från uterummet till växthusbygget och kört med billiga Julaklingor, som funkar rätt bra. Men i golvvirket finns det på de mest lömska ställen inbäddade dyckertspik, som troligen hållit en matta. Gissningen är att mattan tagits bort, och istället för att dra ur spiken har de bara bankats ner och fernissats över. 25 mm spik i 28 mm tjockt virke, med fernissa över är inte lätta att hitta. Jodå, nog har det slagit gnistor om cirkelsågen. Och idag gick det fullständigt åt fanders med klingan när det träffade två spik i tät följd perfekt på längden, så hårdmetallbitarna flög. Totalkass alltså.
Plockade fram en annan gammal hårdmetallklinga, alla tänder hela men tyvärr så fruktansvärt slö att det rök om sågen. Då startade jag bänkslipen. Det var ju inget att förlora mer än ett antal minuter. Jag har en riktig verktygsslipskiva som klarar hårdmetall. Höll vinkeln på känn, slipade överkanten på varje skär i lika många sekunder, ca tio. Sannerligen, efter den behandlingen så skär klingan igen, inte perfekt men helt dugligt. Dagen var räddad utan att behöva köra till stan för att köpa ny klinga.