sön 13 apr 2008, 09:34#26341
OAS-forests skrev:Bertilsson, jag håller i princip med dig att det är fel att industrin räknar med en idealavsmalning på 8 mm/m. De flesta stockar har större avsmalning än så vilket medför att skogsägaren får ge bort flisvolym samt att entreprenören ej får betalt för att hantera denna volym.
Dock anser jag att du ställt frågan lite fel. Detta ger väl ingen medveten förlust på timmret för leverantören. Industrin betalar för den cylinder som går att såga till plank och bräder.
Resten blir flis, en restprodukt som det är bra avsättning på idag och medför att sågverksägaren får bättre lönsamhet. Därigenom kan sågverksägaren betala bra för nytt timmer han köper in och har möjlighet att konkurrera med andra köpare och lägga bra bud till leverantören (eller entreprenören).
Detta är en realitet att den bästa timmerskogen är rak och fin med liten avsmalning, ingen nyhet för mig. Sådan skog värderar man ju mer också då man lägger in anbuden på skogsfastigheter.
Jag vill inte vara alltför kritisk till ditt engagemang men jag tycker istället för att ifrågasätta denna idealavsmalning så bör vi jobba för att de nya prislistorna blir enklare att jämföra med varandra.
Slutligen; det viktigaste är att virkesköparna betalar fler kr/m3 för timmret. Så att leverantören (eller entreprenören) får ett större netto på virkesförsäljningen (eller hanteringen).
I en del vill jag precis som du.
Synpunt på enkelhet:
Grovlek, längder, avsmalning, kvalitet och frekvens skador påverkar virkets värde. En värdespridning på 2 – 50 % finns p.g.a. detta. Jämförelse kräver många faktorer varje gång. En betalning efter en något för liten avsmalning är bl.a. en generalisering av art, som min kunskap inte vill kännas vid.
Kort svar här under. Mycket mer är skrivet på sid. 1 o 2 i detta ämne.
Pengar virkesköparen tjänar används kanske som beskrivits ovan. Men ofta går pengarna först till den egna sidan i virkeshandeln innan skogsägaren får vad den släppt till.
Min uppfattning är att virkeshandeln inte ska utnyttja vissa virkesleverantörer avsiktligt, som inte kan värja sej för problemet. Så sker med nuvarande fuskfubsvarianter, som kastas fram i markanden i takt, som gör att ingen hinner med i bedömning och kontroll. Forskningen säger att ni skogsägare får bevaka er rätt i marknaden eller välja annan handelspartner. (Tänk så enkelt!)
Först min syn på flisvärdet jämfört mot ”plankvärdet”. Flis och energivärdet har ökat fortare än plankvärdet men även det har stigit senaste tiden. Därför tjänar ni betydligt mest pengar på att optimera plankvärdet.
Ex. säger ALLA virkesköpare att vi inte kan betala samma pris för virke med stor avsmalning som för liten avsmalning vi får klart mindre sågvara.
Av detta skäl anser jag att ni har nytta av korrekta betalningsmetoder och att befintliga avverkningsresurser kan tillämpa dessa metoderna.
Några betalningsmetoder att fundera omkring:
1 Norrlandsfubben apteras och betalas i m3to. Redovisning i ”ungefärlig” m3 fub enligt matrisvärdena. Checken blir rätt men bristfällig volymuppgift mot leverantör och entreprenör.
2 Sydsvenska fuskfubben apteras i ”maskinfub” (tämligen äkta) men den har inga konsekvenser av avsmalningsförluster på volym. Apteringen blir mycket bristfällig. Betalning sker efter matris/8 mmfubb på gran. Checken blir fel upp till 30 kr/m3. Volymen blir mycket fel mot leverantör och entreprenör.
Mätning och betalning i "nästan äkta fub" är aviserat. Samtidigt sägs i flera forum att "någon form av bestraffning efter avsmalning" måste till.
3 Ny variant är också i gång i ”Svealand” med något obestämd apteringsmetod (i m3to). Betalning i matrisfub efter förenklad prislista. Volymen blir inte helt rätt mot leverantör och entreprenör. Brister i vad som gällt vid apteringen.
4 Så finns individuell förhandling varje gång med stor variation på pris, volymgrund och utförande. Ex. rotpost eller till fast värde på någon faktor. Den starkaste parten tar oftast hem ”spelet”. Inte så stora möjligheter att hävda fel efteråt för säljaren Det var kanske en affärsuppgörelse, som saknar klart regelverk.
Har ni sett någon förståelig konsekvensbeskrivning på ny betalningsmetod från den som infört denna eller från Skogforsk etc?
Verkar detta så enkelt att fakta inte behövs?
Är ni nöjda med detta?
Påverkar ni på skogskvällar, skogsdagar, årsmöten?
Skriver ni debattartiklar?
Ni får vad ni medverkar till.
- Bertilsson