Sida 1 av 30

Nytt på timmermarknaden

Postat: tor 07 feb 2008, 18:08
av Bertilsson
Nya trädbanker:
Sannolikt blir nivåläggningen av nya prislistorna för VMR07 felaktiga eftersom samtliga de nya trädbankerna som avser kvaliteterna och felen gällande för VMR99 saknar kortningsbara rötor och krökar. Dessutom är tvångskapen, som ska ersätta krökar dyrare genom att de ger större avkortningar.
Kunskaperna hos vissa som använder Timan har också oroat.
Var därför uppmärksamma på hur prisnivåerna anges före och efter nyår.
Eftersom prislistorna inte blivit färdiga i tid verkar det som virkesköparna tänker ut hur man ska utnyttja denna situationen och marknadsbilden. Följden kan för de som avverkade i julhelgen och räknade med oförändrade priser kan bli svårt att få helt förverkligat.
Mätning i "nästan äkta fub"
Södras införande av mätning i ”nästan äkta fub” är också ett simpelt förverkligande som pågår. När det fungerar tycks ingen vilja svara på.
Eftersom Skogsforsk har uttryckt farhågor för betalning av timmer i fub bör fortsättningen studeras noga.

Följ lite av detta också på www.virkesakuten.blogg.se

Postat: fre 08 feb 2008, 02:48
av Niklas H20
är du den Bertilsson som brukar vara med i olika tidningar med mera när det gäller aptering? mvh Niklas

Postat: fre 08 feb 2008, 10:00
av Famag
Bäste Bertilsson var nu bussig och lär oss, som har lite dålig pejl på nya apteringen. Har väl förstått att det skulle bli strul i början. Men kunskap brukar ge resultat.

Postat: fre 08 feb 2008, 12:23
av Bertilsson
Niklas H20 skrev:är du den Bertilsson som brukar vara med i olika tidningar med mera när det gäller aptering? mvh Niklas


Din syftning kan gälla mej.
Jag har i många år arbetat med huggare, skördareförare och skogsföretag och sett hur kunskaperna ökat i aptering. Samtidigt har jag fått erfara hur dåliga traktdirektiv, uppföljning i skogen och på mätsedlar komplicerat tillvaron för entreprenörer. Därför tror jag på att det måste till bättre kvalitet på jobben från skogskontoren först. D.v.s. från rätt håll först. Dessutom måste det bli slut på jippo i syfte att tjäna egna pengar på andras bekostnad, dessutom genom en tredje parts inblandning. Det bara tvingar fram felaktig lojalitet typ vad som hänt med fuskfubb (8-mm fub).

Postat: fre 08 feb 2008, 15:21
av Skogshuggarn
Instämmer med Famag.

Har varit inne på din blogg tidigare, men nu får jag den inte att fungera av någon anledning???.

Välkommen iaf till oss på Skogsforum.

Postat: fre 08 feb 2008, 15:28
av Bertilsson
Skogshuggarn skrev:Instämmer med Famag.

Har varit inne på din blogg tidigare, men nu får jag den inte att fungera av någon anledning???.

Välkommen iaf till oss på Skogsforum.


Försök med följande

http://www.virkesakuten.blogg.se

Postat: fre 15 feb 2008, 12:41
av Bertilsson
Bertilsson skrev:
Skogshuggarn skrev:Instämmer med Famag.

Har varit inne på din blogg tidigare, men nu får jag den inte att fungera av någon anledning???.

Välkommen iaf till oss på Skogsforum.


Försök med följande

http://www.virkesakuten.blogg.se


Jag har ventilerat en del med Nicklas H20 som jag leder över hit.

Hej igen.
Din oro för förluster är hedervärd. Min känsla för rätt nivå lockar mej dock till detta inlägg i klarläggande syfte.
Värdeoptimering vid backning är en hjälp, men dock endast om nästa stock kan apteras utan någon begränsning framåt. Betänk att alla längdval i skördare görs med tro i datorn om att träden är som tänkt, felfria framåt. Finns kvalitetsgränser eller krökar måste dessa snabbt knappas in som begränsningar för datorn. Detta kan betyda upp till ett skotningsvärde i vinst.
Om hjälp saknas föreslår jag följande. Lär in de två bästa längderna i prislistan per längdkorrektionsserie. (Den bästa går ofta datorn till själv.) Lär också in de två sämsta längderna som ni i princip aldrig skall välja manuellt. Jag arbetar just nu med Wedas Bergkvistslista tall där förlusten blir över 30% (190 kr) om man går till fel längd.
Efter lite kompletterande studier i prislistan kan ni snart ha koll på 6 av 8-9 längder.
Denna kunskap behövs när ex. 9 m fram till krök ska fördelas manuellt (här gör datorn i de flesta fall fel själv).
Min oro är stor över att det överlag saknas utbildning i ekonomisk aptering. Endast Guldkortskurser med 95% virkesmätningsinnehåll förekommer.
Jag brukar syfta på besök på två maskingrupper där jag genom att hitta 2 resp. 1 stor miss på apteringen kunde öka virkesvärdet ca 500.000 kr per maskin på årsbasis. I båda fallen anser jag det varit tjänstefel när arbetsledningen feltolkat mätsedlar och annat underlag så grovt.

Postat: fre 15 feb 2008, 14:39
av masterchief
I nuvarande post kör vi fördelningsaptering åt Bergs.
Lång rötfri granskog som lätt skulle ha en snittlängd på ca 4,90.
Datorn spottar ändå ut x antal 3,10.
Det finns i prislistan inget alternativ mellan 3,10 och 4,90.
Fast kunden går här oskadad ur eventuella felapteringar då det är köpt som rotpost, vrak inkluderat betalningen.
Hade bra diskission med uppköparen på Bergs innan vi vågade ställa om datorn och köra fördelningsaptering.
I värdeapteringsläge gör den bara 3,10 då det inte är inlagt längdkorrektion etc.
Vad är vanligast vid rotposter, någon som vet, fördelningsaptering eller värdeaptering?

Postat: tis 26 feb 2008, 15:42
av Fredrik Reuter
Hej,
Har fastnat lite för detta inlägg i Bertilsson´s blogg:

http://virkesakuten.blogg.se/1199542545 ... larin.html

Lite följdfrågor:
Kan skördarens ordinarie (mer eller mindre) äkta fub-mätning ersättas (i datorn) med beräkningsfunktionen (8mm/m) som VMF nu (tror jag) använder för omräkning från m3to till m3fub?

Eller är det så att det rapporteras från skördarna till SDC i "äkta" fub och VMF sedan rapporterar till samma organ i 8mm/m-fub?

Isåfall vore ju differensen högst intressant, eller vad tycker ni?

Borde väl vara på detta sätt om virket inte vederlagsmäts i skördarn...

Postat: tis 26 feb 2008, 16:26
av Bertilsson
Admin@skogsforum skrev:Hej,
Har fastnat lite för detta inlägg i Bertilsson´s blogg:

http://virkesakuten.blogg.se/1199542545 ... larin.html

Lite följdfrågor:
Kan skördarens ordinarie (mer eller mindre) äkta fub-mätning ersättas (i datorn) med beräkningsfunktionen (8mm/m) som VMF nu (tror jag) använder för omräkning från m3to till m3fub?

Eller är det så att det rapporteras från skördarna till SDC i "äkta" fub och VMF sedan rapporterar till samma organ i 8mm/m-fub?

Isåfall vore ju differensen högst intressant, eller vad tycker ni?

Borde väl vara på detta sätt om virket inte vederlagsmäts i skördarn...


Svar Beräkningsfunktion: Datorn kan inte ta emot någon sådan. Men med programändring ser jag möjligheten. Men då skulle troligen inte sågverken hålla kvar vid 8mmfubben.

Jag vet ingen köpare som vederlagsmäter i skördarfub. Därför vet jag inte om någon "synkronisering uppe i SDC.

Vad som sker idag är mätning vid timmer intaget i m3to och uppskickade toppmätt (och längd) till SDC som blir omräknade med den gamla matrisen.

Tanken med någon form av referens från skördarens omräkningstal, som skulle gå att ta fram, eftersom den alltid genererar m3fub och har en toppdiameter på varje stock, som skulle kunna bli något för resp. längd och diameterklass. Dessa uppgifter skulle kunna mötas på SDC.

Nu finns det något avgörande med 8mmfubben. Den ger vinst till virkesköparen. Därför lever den. Den dagen den vinsten upphör kommer man att överge den.

Några köpare säger att de vill enbart arbeta med m3fub. Men alla säger samtidigt, att de vill inte betala lika mycket för virke med stor avsmalning.

I dag har jag för andra gången hört att dessa fubvänner tänker på hur de skall bestraffa stor avsmalning prismässigt eftersom den blir för dyr.

Troligen får vi göra upptäckten att vi gått en omväg över fuskfub och tillbaka till en lönsamhet som vi hade med den naturliga apteringen i m3to som styr korta stockar till stor avsmalning och långa till liten avsm. Men kanske en metod som bara datorer kan hantera.

Men självverksamhet och försiktig motormanuell avverkning skall väl dödas?

Det är storpolitik du tagit upp nu Fredrik.
Jag har tidigare i dag börjat på nytt ämne under "Timmer" vi fortsätter där. Gamla nyheter finns på min blogg.
Hälsningar
Bertilsson

Postat: tis 11 mar 2008, 22:34
av Bertilsson
Tillägg om trädbanker:
Det är nu fastställt att Trädbankerna missgynnar gamla klassningen VMR99 eftersom inte kortningsbara rötor och krökar finns.
Skogforsks program Timan klarade inte heller den nya klassningen VMR07 när tester för tillverkning av nya prislistor i år gjordes.
Skit in, skit ut, skit hela vägen. Vad soppan slutar med i felvärdering klarar jag inte att bevisa. I någon mån kan Timan varit oförmögen att ta ut bästa i VMR07 beräkningen också, varför nivåläggningsfelet mot höstlistorna minskar något. (Ny Timan kom ca 1 mars.)
Nog är det simpelt att man inte med lång tids framförhållning har hunnit att göra programändringar i tid. Behöver det inte fungera i skogsbranschen?
Är det inte lite vårdslöst att göra så?
Nu är det ju bara skogsägare, som drabbas och de brukar ju inte reagera. (Förlåt, känner ni igen det.)
Är du skogsbrukare kan du fundera på att ändra på detta.

Postat: tis 11 mar 2008, 23:08
av Fredrik Reuter
Hej,
Kanske en dum fråga men är det någon av dessa som menas (trädbanker):

http://www.vmfqbera.se/default.asp?id=3870&refid=3867
http://www.vmfsyd.se/default.asp?id=2018

Eller:

http://www.virkesmatning.se/default.asp ... &ptid=1167

Eller allihop i symbios beroende på vart i landet man befinner sig...???

Jag frågar delvis av nyfikenhet och dels för en artikel i tidningen skogen för en tid sedan med en intervju med någon på SDC (kommer ej ihåg namnet) som bedyrade att övergången ej skulle medföra sämre betalning. Som garant för detta kunde man själv gå in och räkna i prissnurran (gissar länken från virkesmatning.s... ovan). En hake verkar dock vara komplexiteten i denna beräkning, vilket även påpekas i artikeln f.ö.

Har du, Lennart, tid/lust att utveckla något litet ang detta?

Postat: ons 12 mar 2008, 11:39
av Bertilsson
Admin@skogsforum skrev:Hej,
Kanske en dum fråga men är det någon av dessa som menas (trädbanker):

http://www.vmfqbera.se/default.asp?id=3870&refid=3867
http://www.vmfsyd.se/default.asp?id=2018

Eller:

http://www.virkesmatning.se/default.asp ... &ptid=1167

Eller allihop i symbios beroende på vart i landet man befinner sig...???

Jag frågar delvis av nyfikenhet och dels för en artikel i tidningen skogen för en tid sedan med en intervju med någon på SDC (kommer ej ihåg namnet) som bedyrade att övergången ej skulle medföra sämre betalning. Som garant för detta kunde man själv gå in och räkna i prissnurran (gissar länken från virkesmatning.s... ovan). En hake verkar dock vara komplexiteten i denna beräkning, vilket även påpekas i artikeln f.ö.

Har du, Lennart, tid/lust att utveckla något litet ang detta?


Svar efter förmåga:
De rena trädbankerna som nämnts nås med de övre adresserna. För apteringstest behövs apteringsprogram. För er är väl Timan i princip enda möjligheten. Alternativt om ni har administrationsprogram från tillverkare av skördardatorer, så kan ni där ha DASA eller SilviA program , som dock har Timans räknekärna som utför värderingarna. Visst vore det roligt om någon tog sej igenom allt i test. Jag vet dock att inte ens särskilt många i avverkningsbranschen klarar detta. Lycka till ändå!

Räknesnurran som Fredrik hittat (nedre adressen) har jag hämtat hem. Den var komplicerad. Många inmatningar innan man är i gång. Men troligen möjlig för en skogsägare. Det som fick mej att att avstå att använda den är, att det arbetar på ett givet stockmaterial. D.v.s. inte på identiska stammar där apteringen påverkas av klassningsmetoden och längdkorrektionen. Verkligheten i nuet blir inte rätt värderad.
Det är som att prova årets lista på förra årets stockar.
Bertilsson

Postat: ons 12 mar 2008, 23:04
av Fredrik Reuter
Hej,
Ja, detta var inte lätt initialt, tack för infon dock!
Provade att ladda hem Timan 2.1 men såg senare att detta inte gratis-programvara (förutom Klippsk?), eller?
Krävs nog XX antal timmar innan man som novis börjar få någon som helst koll på läget...ska försöka dock, men räkna inte med någon matnyttig info från mig, mest för det egna intresset.

Prissnurran från VMR har jag försökt mig på tidigare, även denna likt ovan. Dessutom får jag inte upp filen över huvudtaget när jag använder Open Office, detta program klarar tydligen inte filer på uppemot 40MB...

Kan tycka att man är i köparens händer i denna fråga.

Vi hörs vidare!

Postat: tor 13 mar 2008, 09:14
av Bertilsson
Admin@skogsforum skrev:Hej,
Ja, detta var inte lätt initialt, tack för infon dock!
Provade att ladda hem Timan 2.1 men såg senare att detta inte gratis-programvara (förutom Klippsk?), eller?
Krävs nog XX antal timmar innan man som novis börjar få någon som helst koll på läget...ska försöka dock, men räkna inte med någon matnyttig info från mig, mest för det egna intresset.

Prissnurran från VMR har jag försökt mig på tidigare, även denna likt ovan. Dessutom får jag inte upp filen över huvudtaget när jag använder Open Office, detta program klarar tydligen inte filer på uppemot 40MB...

Kan tycka att man är i köparens händer i denna fråga.

Vi hörs vidare!


Hej!
Det mesta är redan sagt om problem när jag skrev här ovan "Jag vet dock att inte ens särskilt många i avverkningsbranschen klarar detta. Lycka till ändå!"

Filosofiskt säger jag att detta är nutidens problem. Tusenkonstnären som är ex. lantbrukare klarar inte alla de kunskapsbitarna som behövs. Följden blir att det behövs konsulter, som i sin tur är för smala för att kunna helheten. Jag märker detta i mitt jobb.
När jag tidigare arbetade på Södra hade man mer kunskap att hämta hos arbetskamrater. Men efter en tid fick vi inte engagera oss i alla de problem som skogsägare hade. Det blev för dyrt sas det. En broms kom automatiskt när vi blev underbemannade, "man fick välja bort". Men det var också betingat av att Södra var den man oftast behövde rannsaka. Då blev det dubbel kostnad. Därför var det nog det billigaste Södra kunde göra när man avskaffade utbildning i ekonomisk aptering och löste ut mej.

Till slut. Timan går att använda rent beräkningsmässigt. Dock går det inte att lagra något som är gjort eller skriva ut något.
Däremot kan resultat tas ut som skärmdumpar "Print Scren". Det är givetvis en nödlösning för den riktigt intresserade.
Det borde gå att låna prisfiler från skördare och testa. Med programmet finns också övningslistor.