Virkesmätning och Matrisfub

[Bertilsson]

ons 08 maj 2013, 12:21#224720 Skogstidningar visar tester på bolagens prislistor. I sin avsikt ett välment initiativ.
Men inse dock hur missvisande dessa tester kan bli. Trots detta görs tolkningar omkring resultaten i tidningarna till norm.

Att i kontakter med skogsägare höra hur någon köpare fått poäng och omnämnande i en prislistetest som tagits emot "med hull och hår" oroar mig.

Hur stora anser ni att de totala felvärderingarna får vara i dessa pristester?

1 Den gemensamma trädbanken för hela landet ger verkligen inte marginella felvärderingar. Ändå uttrycks det som en acceptabel "förenkling" i testarbetet.
Körning med trädbank norra Småland visar att test är en bit över 30 kr för lågt.

2 Prislistorna som testas borde köras på sätt så effekterna av matrisfub/fuskfub framgår. Det kan ofta innebära 10-30 kr/m3fub på timret.
Det bör väl vara lika viktigt som att folk sitter och jämför på 5:an mellan olika köpare i slutändan.

- Ingen testare har ens en markering för att virket betalas i matrisfub/fuskfub. Kanske vet inte ens den som gör testen vilket det är eftersom bolagen inte nämner det.

3 Någon skriver som förklaring att apteringstillägg ingår. Troligen sker det som ett tillägg på listan utan sen någon användning av fördelningsaptering för att just få den fördelningen som skall bli följden? Följaktligen kommer här ett fel på 6-10 kr/m3.
4 - Ytterligare sortimentsfel misstänks.

5 Nu börjar premier användas med allt högre storlek, som bekräftar hur fel prislistorna ligger. Köparna har fått det dit de vill. Låg lista och tvinga fram kontakt där påslag gör att skogsägaren blir grymt lycklig över 30 kr upp.
Premie på lista över 100 kr/m3 har märkts på flera håll.
Detta nämns inte heller med en krona i testerna.
Följaktligen blir nuvarande mönster i den simpla virkesmarknaden framställd som helt OK.

Sammantaget kan angivet värde vara 50 - 150 kr/m3 fel.
Fråga gärna tidningarna om varför testerna görs så ofullständiga.

[Bertilsson]

sön 12 maj 2013, 10:16#225126

Vad anses orsaken vara till att utbytet ligger på 40% och under hur långa perioder gör det så? Nån felsorterad stock hit eller dit kan det väl inte bero på?

Vidas låga utbyte vid "kubbsågning" kan säkert andra här lägga till mer om.
1 Såghastigheten är hög. Det ger ansättningsproblem vid sågning, som inte klaras så bra. (Så har fler sågverk.)
Detta kräver tämligen stora diametermarginaler/postningsmarginaler för att undvika vankant.
Högt tempo kan helt enkelt göra att biten kommer något snett vid ansättning.
Varje mm vid 14 cm är 1.5% förlorad bruttovolym.
Klent virke ger alltid lägre sågutbyte. Gäller även vid timmersågning.
2 Vida har fått problem med den japanska marknaden, som kräver korrekt produkt.
Även formstabiliteten har fått kritik. Detta beror på ex. krök. Det kan också bero på årsringar.
Det sista förstärks av att kubb är klent virke med stor andel juvenilved/ungdomsved.
Sannolikt förstärks detta när numera alltmer frodigt gallringsvirke kommer in i bilden. Även hårdare gallringar ger frodvuxet och det ger mer ungdomsved i topparna där kubb apteras.
Vida har, för att kunna sälja bättre, börjat såga bort en "centrumbräda" där märgen försöks fångas och därmed ta bort maximalt med ungdomsved och märg.
Denna bräda blir visst bara emballageanvändning.
Dessutom ett sågmoment extra och lågt värde, med lönsamhetskonsekvens. En sågsöm extra som tar ca 3 mm av den sågade varan, vilket lätt blir minskning på 3% på den sågade varan. Men virket går lättare att sälja.
3 Sidoutbyten tas sällan ut, speciellt när det är hastig sågning.
4 Intresse av grövre utbyten vid ex. 2.5 m längd, gör att bitar över 18 cm ger synnerligen lågt virkesutnyttjande.
5 Det höga tempot ger mer kassation. (Får flisas senare.)
6 Apteringskulturen i företaget är starkt påverkande.
Den ger ibland låg kubbandel när massaved blir följden i stället.
Vrakandel i kubb är ofta hög p.g.a. bristande respekt för virkesvärdet. En avverkning Vida gjort hade stor mängd vrak p.g.a. röta och upparbetning, vilket bekräftar påståendet. Se länk viewtopic.php?f=29&t=8975&start=0#p105394


Sammanfattning:
Modern sågteknik sänker utbytet betydligt.
Skogsskötselmetoderna ger mer dåligt virke.
Tempot i avverkning innebär merendels sämre aptering och virkesvärde.

"Som man sår får man skörda."

[Flax12]

tor 16 maj 2013, 20:22#225714 Kanske är läge för köparen, vida i ovanstående att betala för ett sortiment som ska hålla den kvalite deras köpare vill ha på den sågade varan.

[Bertilsson]

lör 18 maj 2013, 10:38#225891

Kanske är läge för köparen, vida i ovanstående att betala för ett sortiment som ska hålla den kvalite deras köpare vill ha på den sågade varan.

Det går att göra flera tolkningar omkring ditt inlägg.
Jag fyller på med en "konsekvensutredning".
- Bristfällig ambition vid sortimentstillverkning ger vrak och dåligt virke med optimeringsförluster ytterligare.
- När även erforderlig virkeskunskap saknas finns inte ens möjlighet till bra arbete.
- Vida och andra säger att vi betalar fast pris per m3 och tar dessa förluster. Detta är ibland helt fel. Även där de betalar per m3 så är priset satt efter den betalningsförmåga de får genom arbetet. En kvalitet som blivit allt vanligare i hela branschen. Se Södra stampris som satts baklänges mot vad avverkningar brukar kosta.
- Skogsvården har gett för frodvuxet virke. Det som nu Vida sågar emballagebräda i mitten för att minska mängden dålig vara.
- Din underliggande begäran att Vida och andra skall betala för bra vara är motiverad. Bl.a. skulle årsingsbredden kunna vara en faktor som värderas, eftersom det är bättre och mer sågvara i virke med bättre avsmalning.
Köparna betalar för mindre "dökött" i det virket.
Är skogsbruket på rätt väg?

[Bertilsson]

sön 26 maj 2013, 08:46#226733 Vd för sågverksföreningen Såg i Syd gör insändare i senaste ATL.
Han klandrar de senaste prislistetesterna.
Dessa är delvis nämnda här tidigare tillsammans med tidningen Skogens tester.
Vissa brister som PerArne nämner kan instämmas i. Ex. sydsvensk köpare med högt timmerpris missgynnas av Qberas klena trädbanker.
Testerna borde åtminstone ha trädbank för resp. geografiskt område. (Tyvärr vägrar köparna att i Norrland visa sin trädbank, vilket tyder på något otydligt.)
Att ha resp. trädbank är nästan inget merarbete i testen. I gränsområde kan det dock vara besvärligt att välja lämplig trädbank.

PerArne gör dock för stor affär av transportavstånd som resp. säljare får ta in i bilden.
PerArne nämner om specialaptering och specifika behov, som just är sådant som nästan ingen köpare beskriver ens i prislistan, så skogsägare förstår. FRAM MED VARUDEKLARATION I PRISLISTAN.

Brist i pristesterna är att fördelningsaptering och användning av måttenheter ex. matrisfub/fuskfub beaktas inte, vilket skulle sänka pris för många timmerköpare.
Slutliga problemet för Såg i Syd att de använder "varierande" pristillägg som skall göra skogsägaren underlägsen.
- Dessa vill köparna inte visa vilket just dessa oseriösa köpare får ta konsekvenser av i testerna. Därför behöver dessa testerna fortsätta. Tänk på ordspråket: "Den som viskar han ljuger". (Har inte rent mjöl i påsen.)

Testerna bör förbättras och avslöja mer viktigt. (Oseriösa skrivningar i kontrakten borde också fram i "varudeklarationen" som kunde belysa något företag varje gång.)

[Bertilsson]

lör 08 jun 2013, 09:39#228007 Kontakter på Elmia med kvalitetssäkringspersonal och maskintillverkare har varit samstämmiga. Kriteriet +-4 mm på 50 % av bitarna är otillräckligt vid kontroll av kalibrering. Ex. bara hälften av bitarna är på rätt cm.
Hur illa är de andra 50% av måtten????
Dessutom innebär detta att stockar som är utdragna nära intill prisklassbotten förlorar både pris och volymklass.!!!!
Ex. Vanligt är 30 kr i prisskillnad mellan prisklasser på virke vid grovlek 20 cm.
En förlorad kuberingsklass är ca 10% i dessa grovlekar. Det är 50 kr/m3.
Om detta sker på 25% av bitarna blir förlusten 18 kr/m3. Det är ca halv skotningskostnad.

Sedan länge har det funnits metod att med diameterövermål skapa en marginal i prisfilen som läggs in i skördaren.
En annan metod är att ange prisklasser med ex. 3 mm högre klassboten ex. 123, 143, 163 mm o.s.v.
- Varför förstår inte personal i kvalitetssäkringssystemet detta?
- Varför förstår inte inköpare/arbetsledare detta när de åtagit sig att göra ett bra arbete för sin skogsägare man har kontrakt med och givit löfte om bra jobb?

Detta var metod som användes på ca 70% av skördarna för 15 år sedan där jag arbetade, men som genom oengagemang där försvunnit. Det löstes också med kalibrering där stockarna vid kontroll skulle vara 2-3 mm grövre än vad datorn mätte.


Ni som berörs av detta måste föra dessa synpunkter vidare med kraft och övertygelse om något skall ske!

[Bertilsson]

sön 30 jun 2013, 09:31#229962 Hos skogsägare har upptäckts att ett rejält parti grantimmer till Södras värösåg, som mätts med travmätning, har fått prisavdrag p.g.a. att mätaren har fått någon del av leveransen till att ha under 426 cm i medellängd.

Partiet har enligt kontroll på produktionsrapport från maskin med god längdmätning en medellängd som ändå är ca en längdmodul (30 cm) över Södra prisgräns.

Ändå har ca 1/4 av partiet fått prisavdrag 50 kr/m3.

Inköpare svarar frimodigt att detta kan ske och beror på att transportören av något skäl sorterar virke i stuvarna på lasset på sätt som kan bli ofördelaktigt för skogsägaren. "Men detta får skogsägaren tåla." Virket mäts enligt varje stuv för sig.

- I mina ögon är detta oförsvarligt eftersom det inte är en dålig virkesleverans.
- Virkesleveransen blir inte heller sämre av denna sortering.

- Skall det vara "rysk roulette" i affärer med Södra beroende på hur åkaren vill ha virket på lasset?

[Bertilsson]

mån 01 jul 2013, 16:30#230099 Fortsättning på förra inlägget.
- För övrigt är Södra prisavdrag för längd på 50 kr/m3 en horribel priskorrektion. Det är lika mycket som virket priskorrigerades om det förlängdes från 31 till 55 dm (24 dm) tidigare. Nu kommer detta fruktansvärda avdraget från Södra, om virket är någon dm under en medellängdgräns. Detta har förekommit i några år! FY!

- Vid djupare kontroll upptäcks att detta avdrag skall inte ske på virke från avverkningsuppdrag (bara leveransvirke!!!!). Kontrollerat parti här är ett avverkningsuppdrag.
- Följaktligen har inte Södras tjänsteman kunskap om detta. (Han som t.o.m. försvarade avdraget.)
- Till yttermera visso bevisas att inte ens SDC har denna spärr inlagd mot avdrag på avverkningsuppdrag.

- Hur många skogsägare har felaktigt fått 50 kr/m3fub i avdrag på sitt AU?

- Där fel skett på leveransvirke, där åkaren sorterat för vikten, men partiet är långt nog, måste avdraget även korrigeras, där bevis kan erhållas från ex. skördarrapport!

- Hjälp till om du är medlem, förtroendeman eller tjänsteman så detta VERKLIGEN ändras! En massreaktion borde bli följden av detta misstag!

Meddela vad du tycker!

[Bertilsson]

tis 02 jul 2013, 20:45#230226 Södras nu nämnda felaktiga prisavdrag och simpla beteende efteråt har följande fortsättning.

- Inköparen tog avstånd till problemet två gånger när det stora felaktiga prisavdraget nämndes.
- Skogsägaren var stärkt genom kontroller och förfrågningar. Med stort lugn tar han kontakt med chefen på verksamhetsområdet. Denne signalerar ovetskap om problemet. Dock begriper han vad skogsägaren förklarar och begär rättelse på. Han lovar att kontrollera i virkesuppgifterna.
- Dagen efter ringer han och meddelar att allt virke är korrigerat till fullt pris.

- Ännu har chefen dock inte signalerat att felet skall kontrolleras så inte avdraget skett på mer virke hos andra skogsägare. (Detta bedömer jag som självklart.)

- Felet är anmält till hög chef i Södra men inget besked om att något görs har förmedlats sen 9 juni!!!! Snarare motsatsen!
- Onekligen kommer tanken att även detta fel skall tystas ner av Södra, som så mycket annat.
Säkert är Södra stärkt av att medlemmar och förtroenderåd ej reagerar på sådant likt det inträffade och därför är huvudkontorets verksamhet som en "skyddad verkstad" utan såväl insyn som påverkan.
- Har du fått detta eller något liknande felaktigt avdrag?

[Bertilsson]

fre 16 aug 2013, 09:39#233713 Nuvarande mätsedelsrutin är uppdelad i två blad.
Det finns en "summeringssidan". Det finns även en bitnota om virket mätts bitvis.
Den går att beställa från köparen eller med lite bestyr via SDC om din köpare inte skickar med den.
Köparen kan också ta fram den från VIOL-systemet, då även varje längd och diameter kan redovisas.
Bifogar en sida med bitnota där analys gjorts på dålig aptering efter Södraavverkning.
Förklaringar:
93 bitar har blivit för klena. Betalas med uppsamlingspris knappt 100 kr/m3.
18 bitar har blivit för grova genom felaptering eller felsortering. Osäker prisförlust.
2 58:or som inte skulle finnas finns. Indikerar dålig längdmätning.
48.1 dm i medellängd vilket är förödande på detta sortiment. Test visar ca 30 kr/m3 i förlust p.g.a. denna fuskfubsbetalning.
Inringade vrak är inte bra eftersom köparen inte betalade något för vrak.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Bertilsson]

sön 18 aug 2013, 09:16#233950 Mer mätsedelsanalys. Öva dig på detta!;
I bilaga syns stor andel kval 4. Vid studie på hygge anades detta, när studier gjordes. Slanka stockar av klass 1 var utdragna utan hänsyn till kvalitetsslut. Ännu värre var att de fick krök mer än 2 dm, som förflyttade stockar av klass 1 till klass 4. Detta bekräftas i mätsedeln där kval 4 blev nära 30%. (2.5 ggr mer än normalt. Ändå var det beståndet mer finvuxet än normalt.) Fruktansvärt.
- Diameteravdrag (redovisas bara på tall). Enligt vetskap om virket så lär detta bero på Rottnemaskinens matningsskador.
- Övermålet var 0.89 m3. Detta utgör 1.7% av volymen. Vill du omsätta övermålsvolymen till längd så tas 1.7% på medellängden, som var 490 cm (Hittas på sidan med bitnotan).
Följaktligen var övermålet ca 8.5 cm. Mycket simpelt. Ändå påstods maskinen vara under VMF:s beskydd, vilket var lögn.
- Ett felaktigt vägklassavdrag upptäcks på ca 39 m3 (= 464 kr).

Ovanstående fel är inte uppklarat av Södra ännu. Södra anser att virket gick till vad som är normalt. Detta bekräftar ju bara att Södra och andra vill konkurrera på en allt lägre nivå.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Bertilsson]

sön 25 aug 2013, 12:19#234606 Hemliga virkespriser gynnar bara köparen.
Notera att virkesprislistorna är hemliga i många företag. Undvik dessa köpare eftersom de ställer er skogsägare i underläge vid virkesförsäljning.
Prislistorna är ofta från förra året och låga mot de tillämpade priserna vid köp. Detta är en strategi som gynnar köparen, som på de låga priserna av diverse skäl ger er lite "varierande premie". Många skogsägare blir glada om de får 30 kr/m3.
Kända premie vid försäljning över 500 m3 har i vår varit 120-130 kr/m3 och 150 kr har nämnts.
Detta beskriver hur köparna av olika skäl betalar synnerligen felaktiga priser till de skogsägare som inte har skogens "smågrisnoteringar" uppdaterade.
Skogstidningars prisjämförelser på köpare får anses ligga långt från vad som bör betalas. Om ni använder den prisnivån som mål för er försäljning av virke, då gör ni en betydande förlust.
Virkesmarknaden har ännu lika felaktiga priser, som det som skapades en tid efter stormarna, i södra Sverige.
Det skulle inte förvåna mig om virkespriserna officiellt stiger, samtidigt som premierna justeras. Allt för att locka fram virke till så lågt pris som möjligt.
- Detta skall också bedömas mot att Sverige har relativt låga virkespriser.
- Varför är detta något som ingen forskare utreder?

[frågande och vetande]

sön 25 aug 2013, 22:56#234659 Södra har länge påpekat att deras virkespriser inte går att förhandla, detta är allmänt känt i våra trakter. Men vissa händelser har fått mig att börja tvivla. Exempelvis är det ett större gods vi kört hos i omgångar, och enligt inköparen hos bolaget som köper virket (vilket även är en god vän till mig) lägger sig de ALLTID högre än södras officiella virkespriser. Trots detta säljs det tusentals meter varje år till södra från detta gods?

[Bertilsson]

mån 26 aug 2013, 08:08#234673

Södra har länge påpekat att deras virkespriser inte går att förhandla, detta är allmänt känt i våra trakter. Men vissa händelser har fått mig att börja tvivla. Exempelvis är det ett större gods vi kört hos i omgångar, och enligt inköparen hos bolaget som köper virket (vilket även är en god vän till mig) lägger sig de ALLTID högre än södras officiella virkespriser. Trots detta säljs det tusentals meter varje år till södra från detta gods?

På Södra är inte korpen helt svart och svanen vit.
1 Södras inspektorer talar bl.a. inte om alla premier som kan utnyttjas.
Flera gods ingår i en grupp som har kontakter och diskuterar virke. Även sågverksbolag bjuder in godsen för att försöka utnyttja "goda affärer" för nya affärer med nya kunder. Då förmedlas kunskaper mellan godsen och stora virkesgårdar. Denna informationskälla saknar många vanliga skogsägare.
2 Det finns dokument för premier, men de lämnas inte ut. I bästa fall kan något dokument visas för att bekräfta en viss premie.
3 Södra har bl.a. storlekspremie som lyfter virkespriset.
4 Det finns inspektorer som "gör egna tolkningar" av hur premier skall utnyttjas. Ex.
säger de att vissa premier inte kan kombineras.
5 Icke upplysta skogsägare lämnar virke till lägre priser.
6 Södras marknadspremie är det mest diffusa tillägget. Det behandlas med störst sekretess och påstås ibland inte finnas.

En skogsägare som börjat lära sig knepen och höjt sitt virkesvärde något men fått insikt om mer sa: "Tänk vilka stora virkesmängder far har lämnat Södra genom åren till för låga priser."

[Bertilsson]

ons 28 aug 2013, 11:17#234867 Tidningen Skogen kom nyligen med sin uppställning över prisnivåer på prislistor, som några köpare har lagt ut på hemsidor. Åter vill jag varna för feltolkningar på dessa siffror.
Det kallas jämförpriser, men otydliga förutsättningar.
- Premier tas inte hänsyn till eller vad som ingår i grundpris. Över 100 kr/m3 kan återstå hos vissa köpare.
- Med samma dataprogram och trädbank blir ändå resultaten olika mellan tidningar visar det sig. Kan bero på felaktig inmatning av siffror.
- Eller hur noggrann läsning gjorts av ev. certifieringsersättning som hos visa köpare är inbakade i priset och hos andra läggs på.
- Tidningen nämner att trädbanken ger ex. något för lågt pris på skog i södra Sverige p.g.a. avsmalning. Detta anser jag är marginellt. Betydligt större påverkan har grovleken på träden i Södra Sverige, vilket inte nämns. Att inte ens bevisa denna skillnad är märkligt.
- Absolut ingen hänsyn till om matrisfub/fuskfub används på virket. 25 kr/m3fub i övervärdering är inte ovanligt. Problemet nonchaleras med hänvisning till att köparen inte tydligt nog anger om fuskfub gäller. Troligen kan inte testprogrammet räkna ut förlusten.
- 27 priser för ett sortiment är lika i ett av prisområdena. Detta visar att det är mer taktik än konkurrens i prissättningen mellan köparna. Ingen tidning gör ens en artikel om detta problemet.

Vilket värde har jämförelse som kan vara upp till 150 kr/m3 fel?
Ambitionen att jämföra kan något uppskattas men genom att anse siffrorna OK utan att samtidigt framföra vad som måste göras åt problemet, det gör testerna till norm som leder för många skogsägare in i förlustaffärer.
- Agerar skogsägare?