Virkesmätning och Matrisfub

Vrak o röta?

102 inlägg 51931 visningar 9 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

OAS-forests  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#50414 Idag, på 2000-talet, då biomassa från skogen även kan förädlas till pellets och andra biobränslen med högt marknadsvärde så måste begreppet "vrak" bort. Begreppet "vrak" är ett föråldrat begrepp från 1900-talet då förädling enbart siktade in sig på plank, brädor, massa och papper.

Det som inte duger som råvara till den traditionella förädlingsindustrin bör benämnas förslagsvis bränsleved.
Bränsleved bör betalas 200 kr/m3f.

Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

masterchief  
#50424 Glottraveden ligger vad jag fattat på ett grundpris på 240kr fubben, det plus eventuell bonus så finns det i nuläget ingen anledning att hugga massaved.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

flisshejk  
#50491 Håller med Mastershief, strunta i massaveden och hugg endast energived så slipper man förargas över vraken.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#50635
Admin@skogsforum skrev:Hej,
Segerstedt skriver i sin ledare om vrakfrågor inom Norrskog:

http://www.lantbruk.com/Article.jsp?article=37874


Tja, intressanta synpunkter, men jag skulle först och främst vilja sortera lite, i åsikter och fakta. Och jämföra detta med något helt annat.

När höga chefer tillskansat sig arvoden och fallskärmar, av belopp så stora att de överhuvudtaget inte ligger inom min fattningsförmåga: Då brukar man hävda att det är ”de andras fel”, de som undertecknat avtalen, alltså inte den person som förhandlat sig till fördelar. Och även i detta fall finns det flera parter, där skogsägarföreningarna är en part. Har någon tvingat dem att skriva på något avtal? Om nu avtalet är problemet?

Nästa pilsner är sanningshalten: skribenten använder uttrycket ”nuvarande generella vrakavdraget”. Jag har ingen ambition att försvara den ena eller den andra parten och vet egentligen inte vad karln menar. Det jag vet är att när ordet ”generellt” används i Mätningsbestämmelserna (ex i del 1, överst på sidan 200 i Kap 13: Mätningsbestämmelser) betyder det ungefär ”ALLTID” dock förknippat till VISSA FÖRUTSÄTTNINGAR. Karln kan väl inte mena att mätaren alltid vrakar 3,5-4,5 procent, oavsett virkets beskaffenhet!? I så fall är det väl arbete för lagevrängare?

Om det däremot är så att 3,5-4,5 procent av massaveden (ungefär var 25 massavedbit) har en sådan beskaffenhet att den vrakas: Tja, då borde man väl tala med de som sitter vid spakarna och fråga dem vad de pysslar med? Och så får väl drivningsledarna berätta hur de vill ha det, samt vad det får kosta!

När det gäller tekniska lösningar, om detta är kärnan så vet jag att man åtminstone på Qbera arbetar med system för att fotografera virket på timmerbilarna. Sen kanske man kan fråga sig: Vad är parterna beredda att betala, för olika typer av mätning. En begärd provmätning, av en virkesbil, kostar för föreningen ca 15 000 kr, enligt uppgifter som jag fått muntligen.

Sen räknar han upp alternativ användningsområden: divmedel, kemikalier, tyger och vaniljersättning. Jag kom på ytterligare ett användningsområde: Man täljer ju trähästar i byn Nusnäs utanför Mora. Jävlar vad mycket vad mycket vanliljglass och trähästar det skulle kunna bli av den totala virkesfångsten i Sverige! Karln är ju ett geni! Men varför då köra virket till ett papperbruk utmed norrlandskusten om det är mer lämpligt för vaniljframställning, (på ett bruk i södra Sverige eller Norge) för att virket är fullt med röta?

Jag tror att det i alla typer av industrier är viktigt att man får varor som är lämpliga för ändamålet: Det kan vara brädor och plank till ett husbygge, eller järnbalk till en stålkonstruktion. Jäst som inte upphettats, så att mäsken jäser. Jag är säker på att även massaindustrin behöver bästa möjliga råvara för att bli riktigt lönsam.

”Jasi” ställde tidigare en fråga, efter att jag redogjort för att entreprenörernas betalning, i ett visst område, får betalt för avverkad bruttovolym. Frågan var: Vad motiverar dessa entreprenörer att göra ett bra jobb i skogen? En intressant frågeställning: Om virket verkligen innehåller så stor andel vrak som 3,5-4,5 procent: Hur skulle då en virkesvälta komma att se ut om den andel som idag vrakas, betalades med 200 kr? Med dagens prestationskrav? Och vem ska sitta och sortera ut ”vaniljveden?

Tja, mycket sortera blir det. Men EON har ju planerat att bygga ett antal värmeverk. Även norrut. Och de vrakar väl inte!?

Undrar vraket, dock helt fri från röta
/Per-Erik

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

Jasi  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#50643 Per-Erik kan du förtydliga frågorna i näst sista stycket?

Jag kan ge exempel på vrakning. I min senaste leverans var vraket totalt 2,3% och inget var röta. Vraket bestod av dålig upparbetning i skogen samt det kollektiva påslaget. Dålig kvistning av massaved och krokigt klentimmer. Jag sålde till fast pris netto m3fub. Bolaget betalade entreprenören fast pris brutto m3fub.

Största vraket var lövmassa 5,9% och minsta talltimmer 0,8%

Det var stora värden för mig som bolaget fick utan att betala.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#50646 Kan fortfarande inte förstå att ni skogsägare finner er i detta svindleri 🏴‍☠️
Som jag tidigare nämnt får en skogsägare i FIN exakt samma volym som entreprenören om virket avverkas med maskin som använder maskinmätning.
Ifall virket avverkats manuellt lr med en enklare maskin som saknar fungerande maskinmätningsutrustning mäts virket antingen i trave vid väg lr vid fabrik
Vid travmätning är skogsägaren med,massan får han betalt för allt enl överenskommen travvolymmätning o fastmasse%
Stocken så om köparen ser vrakstockar(för krokiga,röta etc) så kommer dom överens om vilka stockar som är för dåliga att såga o dessa får han då massapris för.
Vid fabriksmätning så får han för bruttovolymen,inget "kollektivt avdrag",men nackdelen är att det kan ta en tid innan virket körs in o därmed blir likviden försenad,ok med förskott kan en del åtgärdas
Stockmätning med fabriksmätning så testade ett skogsbolag (ägt av skogsägarna :surp: ) en gång att betala vrakstocken med 0 mark ( va före euron) men köparna vågade inte visa sej på byn efter det försöket så det skrinlades väldigt snabbt :D

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#50785
Jasi skrev:Per-Erik kan du förtydliga frågorna i näst sista stycket?

Jag kan ge exempel på vrakning. I min senaste leverans var vraket totalt 2,3% och inget var röta. Vraket bestod av dålig upparbetning i skogen samt det kollektiva påslaget. Dålig kvistning av massaved och krokigt klentimmer. Jag sålde till fast pris netto m3fub. Bolaget betalade entreprenören fast pris brutto m3fub.

Största vraket var lövmassa 5,9% och minsta talltimmer 0,8%

Det var stora värden för mig som bolaget fick utan att betala.


Hej Jasi
Tycker att det känns som att det hettar till här på forumet. Men det är väl bra. Tanken är väl att man här ska kunna ventilera olika utgångslägen. Jag tror jag har torrt på fötterna.

En av mina ”käpphästar” är att man bör beakta olikheter, olika åsikter och olika utgångslägen. Simba har ett helt annat utgångsläge. I Finland råder en helt annan situation. Finnarna är bättre än oss på många olika saker. Jag passar på att peka på att finska mjölkbönder får ca 2 kr mer för mjölken, per liter, än svenska bönder! Vilken logisk förklaring finns det för detta? Tror inte att det beror på de personer som mäter mjölkmängden. Däremot har jag läst att man i Sverige forskat fram att man kan bli fet av mjölk. På många gymnasieskolor finns en cocacola-automat. Men jag läser sällan att man blir fet av coke, full av socker. Kanske handlar både virke och mjölk om liknande faktorer: Vilka företrädare man väljer att avlöna.

Å andra sidan må reglerna kring massavedtillredningen vara liberalare i Finland. Men ekonomin hos deras bruk är väl inget att skryta med just nu.

Du Jasi, jag tycker inte alls att det är acceptabelt att du på en enskild inmätt volym erhåller en bedömd vrakandel om nästan 6 %, och personligen skulle jag bli förbannad. Och vad som inte är acceptabelt för åtgärdas! Frågan är dock vad som är felet. Jag väljer att peka på virkestillredningen, utan att jag vet att detta verkligen är orsaken.

Rent logiskt borde vrakvolymerna sjunka, eftersom det numer alltid (?) finns ett brännvedsortiment till vilket det går att förpassa ved av tvivelaktig beskaffenhet. Dessutom är GROT ett sortiment till vilket det går att förpassa ex. rötat virke.

Andel accepterad vrakandel kan kopplas till kvalitet på det utförda arbetet. Jag har trott på, och verkat för, väl utfört arbete sen den dagen jag började utföra betalt arbete, i sextonårsåldern. För att utföra ett bra arbete krävs bl.a. kompetens och ambition. Förutom detta en vettig incitamentsstruktur (ungefär ”förhållandet mellan vad man presterar och vad man får tillbaka”).

Så till slut, som svar på din frågeställning: I dagens Sverige, med fokus på kostnad (prestation): Finns det utrymme för väl utfört arbete, med en låg vrakprocent, om vrak i massved exempelvis betalas med 200 kr/m3? Hur mycket rötad ved kommer granmassvedvältan att innehålla om vrak betalas med 200 kr? Och vad ska bruket göra med all den ved den kanske får in, som den inte kan använda? Jag misstänker att ”vaniljindustrin” sväljer 10 000 m3. Självfallet finns större behov på värmevärken. Men då kanske det är bättre att sälja direkt till dem.

Kanske handlar frågeställningen mycket om ”upphandlarkompetens”. Numer finns det riktigt bra litteratur som omfattar hur arbetet ska utföras.

Problemet kan lösas enligt följande, i samband med försäljning av leveransvirke: Betalningen bör utgår för bruttovolym, vilket inte är helt ovanligt. Då hamnar vrakprocenten på någon annans bord. Och stryk den förbannade klausulen om att tvist ska lösas av skiljemän, om den finns med i avtalet!

Tycker
/Per-Erik

Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

Fredrik Reuter  
#50856 Hej,
Ja, det är intressant detta, borde engagera många!

Lite andra synvinklar som tål att upprepas:

Om man tar tillredning och undantaget för mycket röta i leveransen, vad finns för argument för avdrag?
- Energipriset nära massavedspris
- Barktrummorna klarar tydligen att fraktionera okvistat: viewtopic.php?f=5&t=1757
- Fraktionen som det ska vrakas för kommer köparen till godo.

Och kollektivet har vi diskuterat i många trådar och grundtanken med kollektivmätning är säkert bra när den infördes, men med tanke på ovanstående och detta att köparen själv tydligen kan pressa upp procenten genom att ligga på gränsen till mätningsvägran gör att man funderar på om detta är hälsosamt: viewtopic.php?f=37&t=3063&p=33030#p33030

Ska man tänka "på utsidan av boxen" så kanske det bästa vore om direktivet var att vid första massabiten, släpp trycket på kvistknivarna och mata till slut ut även toppen i massahögen!
Men det skulle då kräva att man som säljare även fick betalt för energifraktionen! :D

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#50885
Admin@skogsforum skrev:Hej,
Ja, det är intressant detta, borde engagera många!

Lite andra synvinklar som tål att upprepas:

Om man tar tillredning och undantaget för mycket röta i leveransen, vad finns för argument för avdrag?
- Energipriset nära massavedspris
- Barktrummorna klarar tydligen att fraktionera okvistat: viewtopic.php?f=5&t=1757
- Fraktionen som det ska vrakas för kommer köparen till godo.

Och kollektivet har vi diskuterat i många trådar och grundtanken med kollektivmätning är säkert bra när den infördes, men med tanke på ovanstående och detta att köparen själv tydligen kan pressa upp procenten genom att ligga på gränsen till mätningsvägran gör att man funderar på om detta är hälsosamt: viewtopic.php?f=37&t=3063&p=33030#p33030

Ska man tänka "på utsidan av boxen" så kanske det bästa vore om direktivet var att vid första massabiten, släpp trycket på kvistknivarna och mata till slut ut även toppen i massahögen!
Men det skulle då kräva att man som säljare även fick betalt för energifraktionen! :D


Tja du Fredrik: Visste du att en vanlig wire av stål faktiskt, statistiks sätt, blir svagare ju längre den blir. Detta är faktiskt enkelt att förklara och fömodligen konstaterat i samband med ngn dödsstörtning i Falu koppargruva. Därför bör en kedja hållas kort, och problemen/utmaningarna ligga så nära den som utgör arbetet, som det bara är möjligt, tycker jag!

När det gäller att komma runt problemet/utmaningen som vi diskuterat här, tror jag att jag redovisat ett enkelt sätt på ett annat ställe på forumet, tråden för kaparatt: viewtopic.php?f=45&t=4215&p=50883#p50883

Jag anser att diskussionen till stor del handlar om att säljaren ska slippa obehagliga överraskningar. System bör vara sådana att det enkelt går att jämföra olika alternativ. Höga vrakandelar ska inte behöva drabba säljaren som en obehaglig nitlott. Å andra sidan måste bruken ha en väl tillred och sorterad råvara för att kunna tjäna pengar. Hörde förresten att Rottneros sliter med ekonomi, och att det (förhoppningsvis temporärt) fattades 100 miljoner Skr.

Och appropå Rottneros så har jag besökt bruket i samband med en kursdag på 80-talet. Tror det var dåvarande VD:n som berättade om japaner som besökt bruket och skådat blöjor som producerats där, varvid japanen utbrast: "Are the swedish women so big!"

Minns en åldrande
/Per-Erik

Användarvisningsbild

Sv: Vrak o röta?

Fredrik Reuter  
#350725 8-årsbump!

Detta är ju en av skogsforums första riktiga monstertrådar och ämnet är högst intressant. Även idag kan tyckas därför bumpar jag för att se hur läget ligger anno 2015.

Jag ska försöka sammanställa dessa trådar som jag tror vi kan benämna #massakollektivet

Avatar Fallback

Re: Vrak o röta?

jannee  
#350745 Man lär sig an sina misstag, men även av andras.
När det gäller just vrak förhandlar jag fram ett pris för vraket.
Sågverket accepterar 15 till 20 % sidoställd röta, dock accepterar de som mäter in ENDAST 5% sidoställd.
P.g.a.detta kräver jag 500kr/m3to för vraket - vilket jag också får.
Oftast är rötan av kortvarig natur (längd), varför lumpa eller ta massaved när det fortfarande finns väldigt mycket sågbart. Alltså en vin vin situation för oss båda.
Södra accepterar inte detta - men varför sälja till Södra, de vill helst koka ALLT.

Användarvisningsbild

Re: Vrak o röta?

Ängagärdet  
#350805 Jaha, där ser man lurad igen, fick bara 450 för mitt "röt & krök" timmer!

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).