Ekonomi i skogsröjning

Stihl
 Svara  60 inlägg  10361 visningar  15 följer
Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461845
alias skrev:
Ytterligare en fråga som kan vara värd att ställa är vad blir alternativet till att genomföra en eller två ungskogsröjningar, både skogligt och ekonomiskt?
Säg att du på en bördig fuktig granmark i södra Sverige har planterat 2500 granplantor/ha och sedan har du 50000 självföryngrade björkstammar/ha. Vilken sannolikhet har du att få någon nytta av din nedlagda planteringskostnad om du inte röjer bort björkarna? Inte särskilt stor enligt min mening.

Vad tror du att rotnettot i detta oröjda björkbestånd blir i jämförelse med ett röjt granbestånd?
Betänk att du lär få ett björkbestånd som sannolikt kräver en riktigt dyr "djungelröjning" före avverkning, samt sannolikt ett sämre virkesvärde p.g.a. stor massavedsandel (jämfört med ett välskött röjt och gallrat granbestånd).

Generellt så försvinner ju inte röjningsbehovet för att man inte utför röjningen i tid, den blir bara dyrare och jävligare...

MVH
Alias


Låt oss göra ett försök att räkna på två olika alternativ i ovanstående bestånd i södra Sverige, fuktig och relativt bördig mark, säg G30 planterat med 2500 plantor/ha. Hjälp mig fylla i siffror som saknas och korrigera uträkningar som inte stämmer.

Alternativ 1, konventionell skötsel
År 6: Röjning, kostnad ?
År 13: Röjning, kostnad ?
År 20: Underväxtröjning, kostnad ?
År 25: Förstagallring, Netto 3000 kr
År 35: Andragallring, Netto 10 000 kr
År 70: Slutavverkning Netto 182 080 kr
(Anta att här står 400 m³sk/ha=320 m³fub/ha. Utbyte med en del röta: 70 % timmer, 10 % klentimmer, 20 % massaved/energived. Ungefärliga priser med certifiering och lite förhandling: timmer 750 kr/fub, klentimmer 600 kr/fub, massaved 320 kr/fub. Intäkt=207 680 kr. Avverkningskostnad 80 kr/fub=25 600 kr)

Alternativ 2, ingen skötsel
För att kunna gallra måste det röjas och röja ska vi inte göra. Beståndet får stå orört och slutavverkas efter 70 år.
Jag har sett något liknande bestånd med planterad gran som stått orört till 30-årsåldern. Trädslagsfördelningen var då 80 % björk, 20 % gran. Endast enstaka granar hade följt med upp, resten var döda eller kraftigt undertryckta.
Låt oss anta att trädslagsfördelningen håller i sig och att beståndet lyckas producera lika mycket gagnvirke som i alternativ 1 (vilket nog är ett generöst antagande).

År 70: Netto=93 350 kr
400 m³sk=320 m³fub
256 m³fub björkmassaved, 45 m³ grantimmer, 6 m³ klentimmer, 13 m³ barrmassaved. Samma priser som i alternativ 1 med ett björkmassavedpris på 340 kr/m³fub.
Intäkt: 128 550 kr
Avverkningskostnad: Skotningen blir ungefär samma men på skördaren kan man nog lägga på 30 kr till alltså 110 kr/fub=35200 kr (+eventuell förröjning kostnad ?)

Fyll i röjningskostnaderna så kan du göra nuvärdesberäkningar.
Som sagt så är det nog lite väl generöst räknat på alternativ 2. Jag har inte sett något björkbestånd där det har stått 400 m³sk/ha. Å andra sidan har jag inte sett ett björkbestånd på bördig mark som stått helt orört i 70 år heller.

Stihl
Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461847 Inte alls omöjligt att det blir dubbelt netto om man sköter skogen exemplariskt mot att varken röja eller gallra, dessutom får man en betydligt kortare omloppstid.
M.a.o. kostar bara pengar att inget göra :mrgreen:

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461856
Berkshire skrev:Det jag får ut av er kunniga i tråden, är att det kanske inte är realistiskt med samma avverkningsnetto ens vid en senarelagd slutavverkning, i det fall att man undviker röjningen?

Om nettot bara är 50k SEK/ha efter 80 år oröjt, och kalkylräntan 2,5%, samtidigt som nettot är 100k SEK/ha efter 60 år röjt, blir nuvärdet 15 800 SEK. Klart värt det (men vid 4% kalkylränta blir skillnaden bara 7300 SEK).


Där har du nog kommit fram till en viktig punkt, det är lätt att överskatta värdet av dålig skog och det är samtidigt lätt att undervärdera betydelsen av att själv kunna välja trädslagsfördelningen.

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461858 Lärt mig mycket av att fråga här och räkna själv. Det verkar vara lönsamt att röja och sköta skogen väl på bra boniteter. På sämre mark har jag blivit mer övertygad om att det bästa ekonomiska alternativet är att göra minimalt med kostsamma skogsvårdsåtgärder - när omloppstiden är 140 år, och nuvärdesskillnaden blir 1000-2000 SEK på röjd eller oröjd skog, så är det helt enkelt inte lönsamt.

Följdfråga: hur stor skillnad gör det -när- och -hur ofta- jag röjer för beståndets kvalitet? Finns en del motstridande uppgifter. Någon som har mer insikt?

   TS
Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461859
Berkshire skrev:Lärt mig mycket av att fråga här och räkna själv. Det verkar vara lönsamt att röja och sköta skogen väl på bra boniteter. På sämre mark har jag blivit mer övertygad om att det bästa ekonomiska alternativet är att göra minimalt med kostsamma skogsvårdsåtgärder - när omloppstiden är 140 år, och nuvärdesskillnaden blir 1000-2000 SEK på röjd eller oröjd skog, så är det helt enkelt inte lönsamt.

Följdfråga: hur stor skillnad gör det -när- och -hur ofta- jag röjer för beståndets kvalitet? Finns en del motstridande uppgifter. Någon som har mer insikt?



När du räknar på svaga boniteter är det några saker man får beakta. Det ena är att behovet minskar eftersom lövuppslag inte blir ett så stort problem. Det andra är att prestationen i röjningstermer kan vara enorm, upp mot 3-4ha/dag, det blir då en anpassad insats där stora områden lämnas orörda.

När det gäller skillnader på insatser så måste de utföras i så god tid att det finns valmöjligheter. Är eftersträvat trädslag kraftigt undertryckt eller har skadade toppar så är det för sent. Kort sagt, den som röjer ska bestämma vad som ska vara kvar, har naturen redan gjort det är man för sent ute.

Användarvisningsbild

Re: Ekonomi i skogsröjning

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#461890 Å när det gäller mer eller mindre orörd skog, så måste ju risken för avverkningsförbud beaktas. Den risken torde knappast minska i framtiden, utan snarast tvärtom. Å då torde ju mer eller mindre orörda bestånd ligga väldigt pyrt till, jämfört med välskötta bestånd.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461891
Niking skrev:Å när det gäller mer eller mindre orörd skog, så måste ju risken för avverkningsförbud beaktas. Den risken torde knappast minska i framtiden, utan snarast tvärtom. Å då torde ju mer eller mindre orörda bestånd ligga väldigt pyrt till, jämfört med välskötta bestånd.
/Niklas


Varför är risken större för avverkningsförbud?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Ekonomi i skogsröjning

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#461893
Berkshire skrev:
Niking skrev:Å när det gäller mer eller mindre orörd skog, så måste ju risken för avverkningsförbud beaktas. Den risken torde knappast minska i framtiden, utan snarast tvärtom. Å då torde ju mer eller mindre orörda bestånd ligga väldigt pyrt till, jämfört med välskötta bestånd.
/Niklas


Varför är risken större för avverkningsförbud?

Torde bl.a. finnas betydligt mer död ved (genom självgallring) i orörda skogar och således mycket större risk för diverse rödlistade arter och nyckelbiotoper än i en välskött skog.

De skogar som sköts strikt enligt mallen brukar sällan bli konfiskerade av miljömupparna, efter som det inte finns några större naturvärden där.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461927
Berkshire skrev:
Niking skrev:Å när det gäller mer eller mindre orörd skog, så måste ju risken för avverkningsförbud beaktas. Den risken torde knappast minska i framtiden, utan snarast tvärtom. Å då torde ju mer eller mindre orörda bestånd ligga väldigt pyrt till, jämfört med välskötta bestånd.
/Niklas


Varför är risken större för avverkningsförbud?


När det gäller naturvärden, håller ju en ny disk. att ta form vad gäller naturvärden i överhållen skog. Om man låter skog ha en ökad naturvärdesroll under längre tid. Och man som skogsägare har detta i sin skogsbruksplan. Så skulle man kunna undvika att få sin skog anspråkstagen till naturskyddsområde etc. Dessutom så är ju inte mina bestånd "orörda". Jag gör bara lite andra saker i min skog. Jag plockar dessutom bort all självgallring till ved. Det lilla som blir / år är ju inte svårt att hålla efter. Så där finns inga "naturvärden" heller.

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#461929 Bra är i alla fall att var och en får hålla på bäst han gitter.
Du älgfoderodlare stamkvistar och tar vara på allt som nödvändigtvis inte behöver vara kvar i skogen typ gallringsved - död ved.
En del andra gör i princip INGENTING, hoppas bara att det finns tillräckligt med A-stammar efter 3 år så att de slipper plantera.
En del röjer och gallrar så det står härliga till - därefter kommer vår herre och ställer allt på ända, så att det är som att börja om från början :grin:
En del arbetar ideellt för att få fram naturvärden som egentligen aldrig funnits
En del är endast 100 % produktionsinriktade räknar på varandra krona de lägger ut.
Sedan är det vi andra som gör så gott vi kan/har tid, men ändå blir det ändå vår herre som till slut segrar, på det ena eller andra sättet :mrgreen:

Användarvisningsbild

Re: Ekonomi i skogsröjning

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#461937
Älgfoderodlare skrev:
Berkshire skrev:
Niking skrev:Å när det gäller mer eller mindre orörd skog, så måste ju risken för avverkningsförbud beaktas. Den risken torde knappast minska i framtiden, utan snarast tvärtom. Å då torde ju mer eller mindre orörda bestånd ligga väldigt pyrt till, jämfört med välskötta bestånd.
/Niklas


Varför är risken större för avverkningsförbud?


När det gäller naturvärden, håller ju en ny disk. att ta form vad gäller naturvärden i överhållen skog. Om man låter skog ha en ökad naturvärdesroll under längre tid. Och man som skogsägare har detta i sin skogsbruksplan. Så skulle man kunna undvika att få sin skog anspråkstagen till naturskyddsområde etc. Dessutom så är ju inte mina bestånd "orörda". Jag gör bara lite andra saker i min skog. Jag plockar dessutom bort all självgallring till ved. Det lilla som blir / år är ju inte svårt att hålla efter. Så där finns inga "naturvärden" heller.

Jag förhåller mig mycket skeptisk till att odla fram naturvärden om man vill ha kvar rådigheten över sin egen skog. Nya naturvårdsmallar hit eller dit, så är det fortfarande markägaren som i slutänden riskerar att få sin skog konfiskerad.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#462016 Det är visserligen 15 år sedan men prisskillnaden är inte så mot i dag och relationen är den samma.

Jag förstagallrade ett tallbestånd 1,5 ha, knappa 30 år, T26, kommer tyvärr inte ihåg volymerna. Halva beståndet hade röjts en gång hårt halva hade blivit kvar oröjt av okänd anledning. Den oröjda delen förröjdes och sedan bad jag skördarföraren att gallra var del för sig och hålla reda på volymerna. Skillnaden i netto var 4975 kr /ha. En röjning gjord i rätt tid kostar ca 2500/ha då blir det 2500 över att förränta i ca 20 år = 5%. Det tycker jag är en skaplig ränta.

Dessutom är ju röjning ett rent nöje så i min egen kalkyl är kostnaden noll :wink:

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#462023
Skogsöga skrev:Det är visserligen 15 år sedan men prisskillnaden är inte så mot i dag och relationen är den samma.

Jag förstagallrade ett tallbestånd 1,5 ha, knappa 30 år, T26, kommer tyvärr inte ihåg volymerna. Halva beståndet hade röjts en gång hårt halva hade blivit kvar oröjt av okänd anledning. Den oröjda delen förröjdes och sedan bad jag skördarföraren att gallra var del för sig och hålla reda på volymerna. Skillnaden i netto var 4975 kr /ha. En röjning gjord i rätt tid kostar ca 2500/ha då blir det 2500 över att förränta i ca 20 år = 5%. Det tycker jag är en skaplig ränta.

Dessutom är ju röjning ett rent nöje så i min egen kalkyl är kostnaden noll :wink:


Fantastisk datapunkt du delar med dig av! Hur var skillnaderna i beståndet efteråt?

Vän av ordning: dubblade pengar på 20 år motsvarar ganska precis 3,5% ränta. Skillnaden tycks inte stor, men över en skoglig omloppsperiod blir skillnaden enorm :-b

   TS
Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#462407 Skillnaden i medeldiameter var 1,5 med stor diameter- och kvalitetsspridning i den oröjda delen. En skillnad som troligen förstärkts med tiden. Slutade tyvärr som skogsförvaltare där 2003 och har inte återsett beståndet sedan dess. Tror att det varit/kommer vara en skillnad i netto både i gallringar och slutavverkning till det röjdas fördel.

Avatar Fallback

Re: Ekonomi i skogsröjning

 
#462412
Skogsöga skrev:Skillnaden i medeldiameter var 1,5 med stor diameter- och kvalitetsspridning i den oröjda delen. En skillnad som troligen förstärkts med tiden. Slutade tyvärr som skogsförvaltare där 2003 och har inte återsett beståndet sedan dess. Tror att det varit/kommer vara en skillnad i netto både i gallringar och slutavverkning till det röjdas fördel.


Tack för din hjälp!

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Skogsröjning av huggare - mån 04 jul 2011, 12:04
i Skogsröjning
0 svar
1293 läst
av huggare     
mån 04 jul 2011, 12:04
skogsröjning av willeevert - ons 15 jul 2015, 18:22
i Skogsröjning
4 svar
2382 läst
av jannee     
tor 16 jul 2015, 17:13
Regler för skogsröjning av Pehr - lör 03 mar 2012, 11:10
i Skogsröjning
4 svar
2962 läst
av Pehr     
lör 03 mar 2012, 12:06
Filmer - Skogsröjning av Fredrik Reuter - tis 07 apr 2015, 22:16
i Skogsröjning

12
19 svar
9472 läst
av Röjar Ralf     
mån 06 jun 2016, 07:57
Utbildning skogsröjning... *rookie av fekkstar - tis 04 aug 2015, 09:25
i Skogsröjning
8 svar
3457 läst
av David S     
ons 05 aug 2015, 19:47
Annonser