Sida 3 av 5

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: ons 28 jun 2017, 13:31
av Torbjörn Johnsen
Mycket intressant redovisning Älgfoderodlare! Hur gör du om det finns förväxande vargar eller lövträd i ungskogen? Låter du dem stå eller tar du bort någonting i ett tidigt plant/ungskogsskede?

Jag hittade lite texter om röjning i den här publikationen från Future Forest. Röjningen avhandlas på sid 15-19.

Inte så mycket ekonomi men den del intressant resonerande om röjning. Det finns, kan jag tycka, ett starkt argument för röjning efter att man har planterat på bättre boniteter. Har man stora lövuppslag som riskerar att hamna före granskogen så blir ju planteringsinsatsen och kostnaden om inte bortkastad så i alla fall i riskzonen.

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: ons 28 jun 2017, 13:53
av jannee
Låt var och en vara salig i sin tro, med detta menar jag INTE att Älgfoderodlare resonerar eller gör fel.
Jag håller just nu på med ett bestånd på styvt 50 ha som i princip inte röts på 50 - 60 år, ja inte ens alla vindfälle är upparbetade. I mina ögon ser det för djävligt ut, stora förvuxna granar, tallar och aspar dominerar, vilket i sin tur innebär att 70 % av resterande träd är marginaliserade, undertryckta och allmänt misshandlade
Dessutom där och var bok - ek som vardera lägger beslag på minst 100 m2 var.
Gäller m.a.o. att nu avverka "rätt" träd så att inte allt blir ett dj**la stort NO. :mrgreen:
Här inne står också borragranar på över 2 m3sk - man tåras när man få se eländet.

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: ons 28 jun 2017, 13:58
av Berkshire
Funderat på vilken enskild insats av skogsvård som har högst lönsamhet. Att upparbeta vindfällen snarast efter att de uppkommit torde vara en sådan åtgärd - dels för att ta vara på det värde som finns i träden, men också för att minska risk för granbarkborren. Men då devierar jag från min ursprungliga frågeställning.

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: ons 28 jun 2017, 14:32
av Älgfoderodlare
...

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: ons 28 jun 2017, 15:23
av Älgfoderodlare
...

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: ons 28 jun 2017, 17:59
av isteskog
Räknar man med en normal timpenning så är nog inte kostnaden minimal med att stamkvista björk på det sättet du beskriver .... :???:

Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 06:31
av Traktordave
Hittade denna artikel spm visar positivt nuvärde med att röja:
https://www.vida.se/media/144374/klover_over_nr7.pdf

Sedan finns detta beräkningsverktyg att beräkna nuvärde med röjning:
http://www.skogskunskap.se/rakna-med-ve ... ngsanalys/

Läste även denna artikel ang sen röjning i tallbestånd
https://www.skogssallskapet.se/artiklar ... tbete.html
Där jag tolkar det som att forskaren föreslår sen röjning i tallbestånd med hårt betestryck trots att det har sämre nuvärde än tidig röjning... så det här med nuvärdesberäkning är inte hela sanningen utan ett sätt att värdera

Beräkningarna ovan bygger ju på vissa antaganden om slutbeståndets volym, kostnad för gallring, konventionell skötsel med gallring osv.
Hittar man andra sätt som ger stor volym (större än modellerna antar) ändras ju förutsättningarna och värdet av en viss åtgärd.

Ex älgfoderodlares metoder kan ju vara helt rätt även om modellerna föreslår röjning som positivt nuvärde...

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 09:08
av Larsss
Heureka är ett bra verktyg för att beräkna t.ex. ekonomiska och volymproduktionsmässiga effekter av olika skogsskötselåtgärder, och som lämpar sig bra för att räkna på olika typer av röjningsstrategier. Finns på http://www.slu.se/heureka

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 15:58
av Älgfoderodlare
...

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 16:18
av jannee
Tror att de flesta skogsägare sköter sin skog för att få det bästa resultatet. Resultaten varierar beroende på hur mycket tid som kan nedläggas, OCH vilket resultat man eftersträvar.
Är man i den sitsen att man varken kan, orkar eller har intresse av att göra något själv, m.a.o. man lejer för allt då lär det absolut inte se ut som hos älgfoderodlare.
M.a.o. kan det inte vara ekonomiskt lönsamt det älgfoderodlare sysslar med, men det finns även andra värden.
I dag får man mer eller mindre bara betalt för kvantitet inte kvalitet vilket missgynnar älgfoderodlares insats.
Självklart kommer älgfoderodlare troligtvis få bra betalt för sina rotstockar (furu) men hur lång är omloppstiden?
Som verkligheten är idag bör jag i alla fall satsa på en kort omloppstid, 50 till 60 år som högst, vilket innebär gles plantering, flera röjningar och troligtvis endast 1 gallring.

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 18:12
av Älgfoderodlare
...

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 19:26
av jannee
Nu har jag inte på plats beskådat älgfoderodlares skiften med upphissade kronor och stamkvistade stammar. Efter vad jag förstått är stamantalet väldigt högt/ha vilket då även måste innebära att det finns många m3/ha.
Själv hyllar jag principen gles plantering av gran, max 1500 plantor/ha gärna mindre, emellan vill jag ha upp björk och den kommer oftast som ett brev på posten (lite ojämt :oops: ) Björken och även en del gran tas bort vid en något senare gallring (ar).
I.o.m. att det släpps upp mycket löv blir det en ganska trevlig blandskog som i slutfasen är en rent barrbestånd.
2 till 3 röjningar och ganska hårt dessutom men resultatet blir att man får intäkter t.o.m. på 1:a gallringen och den stora belöningen kommer vid den förhållandevis tidiga avverkningen.
Vill man ha ett ekonomiskt bra utbyte för sin nedlagda arbetstid är man nog ändå tvingad att vända kappan efter vinden.
De som är ekonomiskt oberoende och äger och sköter sin skog för sitt höga nöjes skull kan nog också göra som älgfoderodlare för att i ett senare skede hoppas på att tiderna förändras och kvalitetstimmer kommer upp i sitt rätta värde, men under tiden fortsätter nog merparten i industrin utstakade fotspår.

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 19:52
av Älgfoderodlare
...

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 19:53
av Berkshire
Det jag fortsatt undrar är hur mycket snabbare ditt bestånd kan slutavverkas p.g.a. dina hårda insatser. Att tidigarelägga slutavverkning från 80 år till 60 år, men med samma netto/ha om 100 000 SEK, innebär vid 2,5% kalkylränta en nuvärdesskillnad om 8850 SEK, vid 4% blir skillnaden 5150 SEK. Ifall man stöter på ett dåligt röjt ungskogsbestånd blir kostnaden att röja det ungefär detsamma som det ökade nuvärdet.

Det jag får ut av er kunniga i tråden, är att det kanske inte är realistiskt med samma avverkningsnetto ens vid en senarelagd slutavverkning, i det fall att man undviker röjningen?

Om nettot bara är 50k SEK/ha efter 80 år oröjt, och kalkylräntan 2,5%, samtidigt som nettot är 100k SEK/ha efter 60 år röjt, blir nuvärdet 15 800 SEK. Klart värt det (men vid 4% kalkylränta blir skillnaden bara 7300 SEK).

Re: Ekonomi i skogsröjning

Postat: tor 29 jun 2017, 19:55
av Berkshire
Älgfoderodlare skrev:Och om jag förstår de flesta i detta forum rätt, så har det ju INTE lett till önskade positiva förbättrade ekonomiska förutsättningar direkt. Är det då inte hög tid att försöka förbättra detta utfall av vårt brukande ? Och inte lär skogsindustrierna erbjuda oss detta med glatt hjärta. Alltså, man bör väl söka skapa förändringen genom att INTE göra det förväntade. För om jag skulle sia om framtiden. Så bör nog ex. Stora's limträ moduler. Öka i värde om de innehåller senvuxet kvistfritt sågtimmer. Att användas i flervåningshus, byggda i trä. Där hållfastheten blir avgörande för HUR många våningar det blir. Eller altaner o uteplatser i Lärk, som står sig längre i vårt klimat än annat virke. Och, -Ja. Jag ekonomiskt oberoende av mitt skogsbruk. Men just därför behöver jag ju inte göra "fel" åtgärder i alla fall. För om jag når det optimala i att skapa skogsvärden, innebär ju inte att jag måste förändra det jag gör för att passa in i mallen av vad som alla andra förväntar sig att jag borde göra. Om det samtidigt innebär att jag förlorar mer värde över tid. Det är ju trots allt de växande levande träden som skapar mitt skogsvärde.


Att du delar med dig av dina resultat är mycket värt för oss som inte har haft samma möjligheter (än) att testa oss fram. Själv är jag blott en 29-årig, men förhoppningsvis ganska ambitiös, skogsintressent.

Sjukt tacksam över all hjälp ni delat med er av i tråden hittills!