Senare andra röjning istället för första gallring

Har en ide om att istället för att göra en första gallring som ger dåligt med virke och körskador så gör man en senare andra röjning. Kommentarer?

Håller HELT med hogger, gör en sista röjning väldigt hård vilket innebär att jag slipper den s.k. 1:a gallringen. Ok, nästa gallring blir i vilket fall som helst en 1:a gallring men räknar å andra sidan med att även den blir sista gallring. Orsaken är risken för eventuellt kommande höst och vinterstormar.
Självklart kommer man att få "titta" till regelbundet och plocka bort skadade, stormfällda och döende träd innan eventuell slutavverkning blir aktuell.
Tror INTE på någon s.k. sistagallring i bestånd som närmar sig 60 års ålder, risken för stormskador är för stor.

Hogger &Jannee! en helt konstig tanke men ju mer man grunnar desto mindre konstig!
Traditionellt har jag ansett att försena andra röjningen ger massa + ved, men för närvarande är jag inte lika sure!

Håller just på med att ta in anbud för jobbet på en sen röjning, 51-årig skog, T18 med 1800 stammar, i skogsbruksplanen står det att området snarast ska underväxt-röjas inför gallring och sedan en gallring inom 2-5 år.

När jag går i området nu så ser jag på vissa ställen inte träden för all skog men ser jag bortom björkslyet och det som ska bort ur grupperingar mm så kommer det att bli så pass glest att det inte är lämpligt med en gallring senare.
Det är klart att jag skulle kunna göra en förstagallring istället men det är redan något glest och blir ett rätt dåligt ekonomiskt utfall och dessutom så är maskinerna bolagen använder här oftast så stora, så det blir fula körvägar, kantträden skadas och björkslyet blir nedtrampat istället för röjt och det ser fult ut. Jag vet det för rå-grannen som är ett skogsbolag har gjort exakt så. Ska man ha det snyggt så ska det manuell-gallras.

Jag kommer istället att låta skogen därefter stå i ca 5 år för att stabilisera sig, självklart kan det bli toppbrott och träd som lägger sig av snötyngden.
Efter 5 års stabilisering ska skogen sedan gödslas. Efter det får vi se, då är det inte jag som äger det utan mina barn.

Min åsikt är att en så pass tidig förstagallring som man kör med nu är ett påfund för att mata massafabrikerna.
Med det sagt så tror jag att man kan göra en slutröjning i fönstret av "normaltid" vid ca 5m höjd, men kanske glesa ur lite extra, sen gör man en förstagallring något senare än vad som rekommenderas idag.

Nackdelen är att man riskerar att få grovkvistig tall eller stormkänslig gran...

Om man röjer rejält undrar jag om det blir så mycket mer stormkänsligt? Man kanke inte skall ta ut 40% i förstagallring.

Jag förstår inte riktigt tänket.Om du någonsin tänkt dig att gallra så blir det ju en förstagallring oavsett tidpunkt,Jag menar röjning är ju röjning och inget annat.Beträffande stamantal så anser jag att hårda röjningar i slutskedet (innan skogen kliver in i gallringsålder skapar större flexibilitet för tidpunkt av förstagallring.För övrigt så behöver man numera inte ta hänsyn till teoretiserade slutavverkningsåldrar,Röjningsförband mm.Kvaliten ! Ja den spelar numera ingen ekonomisk roll då det torde vara snudd på omöjligt att röja ner en gran till kvalite 2.Man kan helt enkelt experimentera lite som man vill och ödmjukt studera tidigare skogsforskares litteratur innan man köper dom nyuppfunna hjulen.
Själv skall jag vidtaga en sista röjning i augusti månads slut,Bonitet G24-G-22 Trädslagsfördelning 1/2-9-1/2 Öh är ca 4 m och det står 2500 stam per ha.Kommer att sopa ner en hel del gagnvirke då jag röjer ner till 1800-1900,Enligt äldre forskning medför en sådan röjning ingen risk om den bara utförs under ett och samma tillfälle dock inte i anslutning till torr försommar.Kul va? Jag återkommer med foton och dokumentation med tiden.
Detta inlägg gäller mellersta Ångermanland 200 möh.

Rötrisk? Ser fram emot bilder och dokumentation.

Jag tänkte faktiskt ta upp mina uppfattningar om skogsröta men tyckte det skulle bli för mycket text.Hursomhaver oroar jag mig inte för skogsröta i annat fall än vid rotskador,Kommer naturligtvis att följa upp i alla fall då jag minns att ca 5-10 stammar var drabbade sist jag röjde objektet.(av röjstammarna) Som grädde på moset kan nämnas att det fanns 2 contortabastarder men dom har älgen fejat sönder så nu får man samvete när dom kommer i pass.

Istället för att ta in en maskinförare som kör sönder, gör dåligt stamval och skadar kvarvarande stammar har jag istället låtit manuellhugga - fälla och lämna. Detta inom ramen för vad skogsvårdslagen tillåter och på marker utan risk för urlakning.

Min gissning är att detta kommer att förbättra boniteten på aktuella områden som idag är T16-T20 och all död ved gör säkert någon svamp eller handläggare på NVV glad.