Sida 2 av 2
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: tis 26 nov 2013, 00:03
av lfq
JensSkoog skrev:Man vad betyder "rumslig autokorrelation"? Som främling med svensk som ett språk nr långt bak i raden av språk jag inte mästrar särskilt bra, så är jag lite handicappat. 
Titeln säger ju något om rumslig fördelning och vad man menar är väl att det inte finns något samband mellan betesskador i en lokal jämfört med en annan.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: tis 26 nov 2013, 00:16
av JensSkoog
lfq skrev:JensSkoog skrev:Man vad betyder "rumslig autokorrelation"? Som främling med svensk som ett språk nr långt bak i raden av språk jag inte mästrar särskilt bra, så är jag lite handicappat.
Titeln säger ju något om rumslig fördelning och vad man menar är väl att det inte finns något samband mellan betesskador i en lokal jämfört med en annan.
Tackar. Da blev jag lite klokare! (hoppas dina revben lagar sig! Man vet ju inte att man har dom innan dom knäcker, men da HAR man dom!!!)
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: ons 27 nov 2013, 00:30
av th
JensSkoog skrev:lfq skrev:JensSkoog skrev:Man vad betyder "rumslig autokorrelation"? Som främling med svensk som ett språk nr långt bak i raden av språk jag inte mästrar särskilt bra, så är jag lite handicappat.
Titeln säger ju något om rumslig fördelning och vad man menar är väl att det inte finns något samband mellan betesskador i en lokal jämfört med en annan.
Tackar. Da blev jag lite klokare! (hoppas dina revben lagar sig! Man vet ju inte att man har dom innan dom knäcker, men da HAR man dom!!!)
För att krångla till det lite ytterligare:
Med den definitionen skulle jag snarare beskriva det som rumslig korskorrelation
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: ons 27 nov 2013, 01:17
av Martin_G
Hej, kul med lite liv i tråden!
Vi får hoppas författarna ger en bra sammanfattning snart, kanske i Resultat serien (Skogforsk).
Rumslig autokorrelation: vad som avsågs (utifrån min tolkning av artikeln) var att när de tittade på landskapsnivå fann de att de bestånd som var illa betade var ganska slumpmässigt utspridda (jag hade nog kallat det auto- snarare än kors-korrelation). Men denna slutsats är som att slå in öppna dörrar: tallbestånd är ju utspridda lite varstans på landskapsnivå.
angående att punkt 5 och 6 är samma sak: Nej, det är de inte, så vitt jag kan förstå. Författarna hade graderat betesskadorna baserat på om de var färska eller gamla: punkt 5 syftar på tidigare betning (dvs. gamla och nya skador visade sig "hänga ihop"), punkt 6 syftar på skador av "samma ålder".
En del av dessa resultat ska man nog tolka försiktigt; en studie som är upplagd på detta vis kan visa tex. att två saker samvarierar (dvs. de verkar finnas ett samband mellan dem) men det kan vara svårt att tolka på rätt sätt. Blivande snickare: jag är tror inte studien motbevisar det du lärt dig. Studien stöder att betade tallar gärna betas igen, men jag tycker inte studien visar att när en tall betas igen betas även grann-tallen för första gången (lite krångligt men jag hoppas du förstår
)
Det jag tyckte var mest intressant (och som verkade vara ett ganska tydligt resultat) var att med ökande stamantal minskade skadefrekvensen. För mig var det nytt. Är det ngn annan som har liknande erfarenheter?
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: ons 27 nov 2013, 08:02
av busholle
Martin_G skrev:Hej, kul med lite liv i tråden!
Vi får hoppas författarna ger en bra sammanfattning snart, kanske i Resultat serien (Skogforsk).
Rumslig autokorrelation: vad som avsågs (utifrån min tolkning av artikeln) var att när de tittade på landskapsnivå fann de att de bestånd som var illa betade var ganska slumpmässigt utspridda (jag hade nog kallat det auto- snarare än kors-korrelation). Men denna slutsats är som att slå in öppna dörrar: tallbestånd är ju utspridda lite varstans på landskapsnivå.
angående att punkt 5 och 6 är samma sak: Nej, det är de inte, så vitt jag kan förstå. Författarna hade graderat betesskadorna baserat på om de var färska eller gamla: punkt 5 syftar på tidigare betning (dvs. gamla och nya skador visade sig "hänga ihop"), punkt 6 syftar på skador av "samma ålder".
En del av dessa resultat ska man nog tolka försiktigt; en studie som är upplagd på detta vis kan visa tex. att två saker samvarierar (dvs. de verkar finnas ett samband mellan dem) men det kan vara svårt att tolka på rätt sätt. Blivande snickare: jag är tror inte studien motbevisar det du lärt dig. Studien stöder att betade tallar gärna betas igen, men jag tycker inte studien visar att när en tall betas igen, betas även grann-tallen för första gången (lite krångligt men jag hoppas du förstår )
Det jag tyckte var mest intressant (och som verkade vara ett ganska tydligt resultat) var att med ökande stamantal minskade skadefrekvensen. För mig var det nytt. Är det ngn annan som har liknande erfarenheter?
Föryngringarna hemma har en tendens att bli antingen okej eller total katastrof.
I en halvbra föryngring Kan betesskadorna uppgå till 85-95% vilket blir katastrof.
Men i en bättre föryngring så kan skadorna vara 20%.
Detta ger att en liten skillnad vid starten ger ett stort utslag när beståndet lämnar älgbeteshöjd.
Skadeprocenten gäller när beståndet lämnar älgbeteshöjd.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: lör 22 mar 2014, 23:12
av simon d
Om man har tallmark men vill inte sätta tall för dem blir viltskadade, vad sätter ni för trädslag då?
Eller tycker ni det är ok att låta naturen självföryngra skogen och få blandskog istället för att plantera.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: sön 23 mar 2014, 07:26
av halvproffs
Contorta verkar älgarna inte gilla!? Lärk? Kan man få upp blandskog är ju det bra men på tallmark gillar ju älgen vårtbjörken som blir avbryten.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: sön 23 mar 2014, 23:01
av simon d
Ok, Så lärk och contorta funkar bra också.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: sön 23 mar 2014, 23:27
av terva
Lärk fungerar inte nåt vidare ihop med älg heller. Tjurarna tycker om att feja hornen på lärken så de ser inte bra ut efter det mötet.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: mån 24 mar 2014, 08:56
av Mangan
Lärk o rådjur är ingen höjdare heller.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: fre 25 jul 2014, 17:10
av isteskog
Lärk och även contorta kan fejas, men blir sällan betad. Jag har själv prövat att röja bort det mesta av vårtbjörken men lämnar tallen oröjd i några år. Spar givetvis björk i luckor och där det är sankt. Går sen in och gör en slutröjning när tallen kommer upp mot 4m nivån. Fungerar bra om inte älgstammen är onormalt stor.
Re: Älgskador - ny artikel
Postat: ons 06 aug 2014, 09:02
av Martin_G
isteskog - låter som en bra och kostnadseffektiv strategi.
Vi har 5 ha 6-årig tall på väg med stormsteg mot en 1:a röjning. Men i våra trakter är vi så lyckligt lottade att det knappt finns en enda älg. Vill inte tänka på hur det kunnat se ut om man haft älg som många andra... Nu ser det jättefint ut och jag kommer röja det i stort på samma sätt som du menar men av annan anledning: vi behöver också hålla det tätt för kvistrensningens skull.