Skogskurs

Vad som påstods var, att undertryckta granruskor som var 50 år gamla satte fart och växte bättre än en nyplanterad planta.
Jag hade för mig att sådana ruskor förblev ruskor.
I något försök med undertryckta visade det sig att dom växte mycket bra med ljus och utrymme.
Ett annorlunda sätt att planera gav kursen definitivt.
Det var i trädgrupper inte hela bestånd man (gallra).
Plantering blir då varje fall nödvändigt om det inte träden står väldigt tätt.

Finns det intresse att se försöksytorna i verkligheten är ni välkommna på en exkursion under våren till Mora. Tack för en givande diskusion under lördagen.

Det skulle jag uppskatta väldigt, jag har försökt att få se ytor som är huggna på detta sätt i flera år.

Det skulle varit trävligt å titta på! Kommer om jag kan. Berätta när det blir.

Jag har varit dit på snabbvisit, rekommenderar verkligen besök i Siljansfors blädningsförsök.
De tillväxtsiffror som kan visas upp blir man konfunderad av, framför allt hur de kan vara så okända i skogsdebatten.

Och så kan man även kolla deras contortaförsök med olika förband. Vill minnas att det var här jag såg något av den vackraste contortaskog jag någonsin sett, nästan ljusraka stammar (hoppas att jag inte blandar ihop detta med något annat ställe).

MVH
Alias

Det finns ett proveniceförsök i närheten av banvaktstugan. Är det detta försök som du menar? Det finns också lärk som växer 3-4 ggr mer än gran som kan vara intressant.

Har för mig att just de där kallas "Oskars marbuskar", efter mannen som skött beståndet förr..!?
Skulle ju inte våga lita på att gamla granruskor skjuter fart jämt, ser alltför ofta skiktade bestånd där gamla granar INTE växer nå mer.

Får dom ljus så växer dom, och dom har en rätt bra rot som gör att det sker snabbt!

Hos mig är det oftast röta i dessa marbuskar.
Jag väntar på mikrovågsdetektorn som är under utveckling av Chalmersforskare.
Prototyp ska vist komma på skördaraggregat under våren 2014.
När en hand-variant kommer, så är den väldigt aktuell för min del då jag har en hel del rotröta.
Vore en fantastisk mojäng att kunna detektera vilka träd som har röta inför en gallring.
Lika vore det perfekt att kunna kolla av hur långt röta sträcker sig i stammen, vid aptering.
Vid blädning eller annan skötselmetod borde detektorn bli helt avgörande för stamval.
Övergång till flerskiktat bestånd kommer det också att få stor betydelse så det kan bli friska träd sparade.
I Finland har de fått ned rötandelen till 2-3%, sydvästra kustlandet.
Där har stat och markägare en helt inställning att hålla skogen frisk.
Vilket då definitivt underlättar för den som vill byta skötselmetod.

Undrar vad den vil ha för pris? Varit toppers när folk undrar om den gamla björken utför stugan skall få stå!

Undertryckta granar som friställs på ett hygge kan sätta fart när de bytt ut sina skuggbarr mot ljusbarr, vilket tar 6-7 år, förutsatt att dom överlever friställningen. Det är inte ljuset som begränsar tillväxten utan tillgången på kväve.
Dom växer inte fortare än planterade plantor av samma storlek. Om dom däremot har försprång så kan de såklart bibehålla det.

Det där sättet att välja träd låter inte som speciellt genomtänkt. Hur hade dom tänkt sig att träden skulle räcka till?

Diskuterade ni överlevnaden hos plantor planterade inne i bestånd?

Överlevnad hos plantor kom aldrig upp till diskussion. Och det bord nog det ha gjort.

Nu är det ju så att alla träd inte är drabbade av röta, så nog upplever jag det som en fördel att hitta rötskadade granar vid gallring.

Min kommentar om trädvalet gällde varianten att ta bort alla "för stora" inom 5 m radie.
Hur stort är ett kommande timmerträd? 25 cm? 30 cm?

En cirkel med 5 m radie är drygt 75 m2. Ett timmerträd per 75 m2 blir ca 130 st/ha. Hur många mondre träd av olika storlekar skulle det finnas inom varje sådan 5 m radie?

Du skulle kanske gå kursen Skogsforskare.