Re: Oförargligt fysiskt ont
Postat: fre 13 jan 2017, 22:15
När man ska ta bort timmersaxen från kranen och håller fjärrdosan i samma hand, nyper fast bra, men känseln återkommer i pekfingertoppen efter 1 1/2år! Aldrig mer att jag gör så!
Skog, Skogsmaskiner och Vänskap med skogsbilder och skogsbloggar allt på Skogsforum - Sveriges största renodlade skogssajt - Välkommen!
https://skogsforum.se/
Vardon skrev:Och klassikern som gör att alla fäder släpar fötterna :
En 4 piggars legobit i hålfoten på väg till toaletten i mörkret.
anersimyra skrev:Turen in till stan blev därmed inställd..
anersimyra skrev:Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska..
anersimyra skrev:Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska..
TobbeE_87 skrev:Körde fast skotern en gång för närmare 5 år sedan när jag skulle korsa ett dike till en väg... Ena skidan dök och fastnade under den stenhårda plogvallen, så de var ju bara å försöka lyfta lös den. Står där å tar i som bäst med något böjda ben lite isär, när de smäller till i höger knä, som viker sig inåt och jag ramlar ihop... Lyckas resa mig upp och konstaterar att benet sitter kvar, men nån vidare styrka i har man väl kanske inte i de läget, men på nåt vis lyckas jag få lös skotern sittandes på knä, och kan sedan köra hem. Känslan när man ett par timmar senare ska resa sig från datorn och bege sig mot skithuset, med ett knä som blivit stelt av stillasittande och svullnat upp till 1½ normal storlek va väl inte så där alldeles underbar...
Vet inte säkert vad som hände med knät, men gissningsvis var de det inre ledbandet som fick en smäll och blev lite uttänjt, kan fortfarande inte känna nåt tydligt stopp om jag försöker böja knät inåt... Pratade med pappa,som råkar vara läkare, nån dag senare och fick till svar att eftersom jag kan gå, iaf nästan, så kan de inte va nåt allvarligt...
Halkade en gång i skogen framför timmerbilen när jag skulle gå ut och slänga kedjorna över lasset. Fötterna far iväg åt vänster och jag går i backen med ett brak, dock halvvägs ner får jag lite fäste åt höger fot, så nåt viker sig i fotleden... Stapplar vidare och kör till massabruket där jag får hålla mig ordentligt i räckena när man ska upp för trappan till mätstugan, sedan vidare mot skogen för nästa lass. För att spara tid så säger man såklart åt separatlastaren att jag kan kasta kedjorna på bilen medan han lastar nästa trave. Virket var dock lätt och lasset blev därför stort, så jag gjorde ett par misslyckade försök med att få över kedjorna innan jag vart less å tog i från tårna, vilket väl kanske inte var de smartaste... De small till i fotleden och var jag inte halt före så blev jag de nu, men kedjan kom över... Dagen efter var jag dock hemma från jobbet då jag knappt kunde gå...
Pratade återigen med pappa doktorn som tittade och klämde lite på foten som var rejält öm, och konstaterade att eftersom du kan gå, iaf nästan, så är de nog inget brutet... 3 veckor senare funderade vissa hur de var med foten eftersom jag fortfarande var lite halt... Är nog 4 år sen nu, men kan fortfarande känna av lite värk o fotleden av och till...
// Klantskallen
JensSkoog skrev:anersimyra skrev:Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska..
Ja, vi har alla vår kors att bära - min fru är från Nord-Norge och dom är
kända för att skratta gott till allt och slå hårdt om det behövs
Men du kan hälsa din fru att jeg vet exakt hur djävulskt ondt det där är, och
hur dum man känner sig när man gjort det